Sva-forskarnas svar: Vi har följt Skolverkets direktiv

Skarp kritik har riktats mot den vetenskapliga grunden i de ämnesspecifika instruktionerna i svenska som andraspråk (sva). Underlaget bygger inte på en systematisk sammanställning av kunskapsläget och saknar i flera fall relevanta vetenskapliga referenser, enligt Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap.

Men Annika Norlund Shaswar, professor i svenska som andraspråk, och Åsa Wedin, professor emerita i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna, som har skrivit sva-underlaget tillbakavisar kritiken som framkommer i Ämneslärarens granskning.

– Vi har utgått från de direktiv vi fick från Skolverket och från vår erfarenhet och kompetens från egen forskning och samverkan med andra forskare. I det här uppdraget har vi lagt extra vikt vid aktuell forskning kring litteracitet i andraspråksundervisning och respons från verksamma lärare och forskare, säger Annika Norlund Shaswar.

”Hade inneburit en helt annan arbetsprocess”

Enligt Skolverkets instruktioner skulle underlaget vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och balansera mellan olika forskningsfält. Både forskare och lärare skulle involveras i arbetet.

De instruktionerna har följts, enligt professorerna, som understryker att uppdraget inte var att göra en systematisk forskningsöversikt.

– Det hade inneburit en helt annan arbetsprocess, säger Åsa Wedin.

De ämnesspecifika underlagen skulle även ta hänsyn till läroplansutredningens intentioner. Trots det styr sva-underlaget i flera fall i motsatt riktning.

Forskarna – som i underlaget varnar för ”moralpanik i relation till ny teknologi” – anser bland annat att läroplansutredningens restriktiva syn på digitala verktyg i de lägre stadierna är för drastisk.

– Forskningsöversikter lyfter fram både för- och nackdelar med digitala verktyg i undervisningen för yngre elever. Vi kan inte plocka bort de här verktygen helt när vi lever i ett digitalt samhälle utan måste ha ett balanserat förhållningssätt, säger Annika Norlund Shaswar.

”Hela-språket-perspektiv”

Att phonics ska ha en särställning i den tidiga läsundervisningen kritiseras också av sva-professorerna som menar att utredningen haft ett för snävt kognitionsvetenskapligt perspektiv.

– För svenska som andraspråk ser vi det som nödvändigt att beakta alla olika vetenskapsfält, såväl kognitionsvetenskap som socialt och kulturellt inriktade forskningsperspektiv, som berör flerspråkighet och andraspråksutveckling. Phonics kan vävas in i undervisningen men behöver ingå i ett hela-språket-perspektiv, säger Åsa Wedin.

Phonics kan vävas in i undervisningen men behöver ingå i ett hela-språket-perspektiv.

I underlaget betonas även vikten av differentierad undervisning och att olika individer lär sig bäst på olika sätt. Men det ska inte läsas som att forskarna tror på olika lärstilar, enligt Åsa Wedin.

– Det är en större fråga än så. Den språkdidaktiska forskningen har visat att många faktorer påverkar hur olika individer lär sig språk, till exempel elevers tidigare skolerfarenheter, socioekonomisk bakgrund och vilka språk de har med sig, säger hon.

Sva-professorerna har tagit hänsyn till läroplansutredningen men har inte sett den som en bruksanvisning, enligt Åsa Wedin.

– Vi har även behövt väga in andra aspekter. Till exempel var lärare och forskare nöjda med dagens kursplan och hade i princip inga önskemål om förändringar, säger hon.

”Enighet” på Skolverkets forskarsamråd

I februari höll Skolverket forskarsamråd för att få in synpunkter på de första kursplaneutkasten och för att utvärdera de ämnesspecifika instruktionernas vetenskapliga grund.

Enligt Annika Norlund Shaswar och Åsa Wedin nämndes instruktionerna bara kort vid mötet och de uppfattade att det fanns en bred samsyn bland forskarna om sva-ämnet. 

– Det fanns en enighet i så gott som samtliga frågor, säger Åsa Wedin.