Många studenter har problem med engelsk kurslitteratur

Det är institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers som fått svar från tusen representativt utvalda studenter, där de beskriver hur de ser på den engelskspråkiga litteraturen på sina utbildningar. 

En majoritet, cirka 60 procent, uppger att de läser och förstår ”större delen” av texterna på engelska – men över 30 procent anser själva att de var ”dåligt förberedda” för den engelska som mötte dem. En minoritet läser selektivt – eller inte alls. 

– Det är ett oroväckande resultat, säger Hans Malmström, i synnerhet med tanke på att studenter på svenska högskolor har ovanligt lite lärarledd undervisning jämfört med studenter i andra länder. Kunskapen som förmedlas genom litteraturen, som ofta är på engelska, blir då extra viktig. Det är olyckligt om studenterna varken engagerar sig i litteraturen eller träffar sina lärare. 

30 procent är på engelska

Resultatet ligger i linje med tidigare forskning om studenters engelskkunskaper, en studie för några år sedan visade att en dryg tredjedel av de tillfrågade studenterna har ”ganska” eller ”mycket” svårt med den engelska litteraturen.

Så hur vanligt är det med engelsk litteratur på svenska högskolor och universitet? I en andra studie har Chalmers även undersökt detta. Man har gått igenom kurslitteraturen på drygt 2 000 kurser på 18 lärosäten: totalt utgör engelskspråkig litteratur nära 30 procent av all obligatorisk läsning i svenskspråkiga kurser på grundnivå.

Hans Malmström blev själv lite förvånad över att andelen var så hög:

– Vi vet ju att engelskan finns överallt, men att den skulle vara så framträdande redan på grundnivån var överraskande. 

I en fjärdedel av de analyserade kurserna är mer än hälften av litteraturen på engelska, i var tionde kurs är all obligatorisk läsning på engelska. Det råder vissa skillnader mellan ämnena, mest engelska finns i samhällskunskap, humaniora och naturvetenskap. Statsvetenskap sticker ut, där är engelskan dominerande. 

Vilka lärdomar bör gymnasieskolorna dra av detta? Hans Malmström sällar sig till de som efterlyst att engelska 3 borde bli obligatoriskt på högskoleförberedande program. 

– Där får eleverna en introduktion till akademiska texter vilket skulle göra dem bättre förberedda inför högre studier. 

Överskattar svenska ungdomar sina kunskaper i engelska?

– De har överlag en god allmän språkfärdighet i engelska, men ja, många tenderar att överskatta sin förmåga att hantera akademisk engelska. 

Det finns vissa mönster i svaren från studenterna i studien; äldre studenter klarar engelskan bättre och manliga studenter uppger själva att de har något lättare för engelskan än vad kvinnliga studenter har. 

”Riskerar att halka efter”

Problemen med engelskan gör att läsningen för många studenter går långsammare när de ska pluggläsa. Hans Malmström och hans grupp gjorde enklare simuleringar utifrån resultaten, vilka visade att veckans timmar högst sannolikt inte räcker till för de långsammare läsarna.

– Studenter riskerar att halka efter, särskilt om de har flera parallella kurser med tunga läsuppgifter. 

Han menar att lärosätena måste uppmärksamma frågan mer. De behöver tydliggöra hur engelska texter används, se över läsbelastningen, välja texter med omsorg och ge studenter bättre stöd i att utveckla sin akademiska läsförmåga. 

– Även landets gymnasier behöver tydligare betona för eleverna vilken nivå på engelska som krävs när de väl börjar på universitetet.

Något råd till landets gymnasielärare i engelska?

– Jag är inte engelsklärare, men jag vill gärna slå ett slag för mer medveten ordinlärning. Underskatta aldrig värdet av ett stort ordförråd!

LÄS ÄVEN

Så erövrar Bens elever akademisk engelska

Forskarens hårda kritik mot ämnesplanen i engelska

Nya studenter dåligt förberedda för engelsk kurslitteratur

Ny forskning: Läsförståelse på engelska ökar – minskar på svenska