”Vi måste utgå från vad elever ska lära – inte vad de redan kan”

Linnea Lindquist, fristående skoldebattör och expert i läroplansutredningen.

”Lärare ska inte ha något som helst utrymme att använda ineffektiva och dåliga undervisningsmetoder”, skriver Linnea Lindquist.

Eftersom Oskar Björk adresserar mig i sin replik till Simona Mohamsson och Lotta Edholm så tar jag mig friheten att kommentera hans text. Jag håller med Oskar om delar av hans problembild. Jag menar att skolans problem vilar på två trasiga ben som måste lagas.

Det ena benet är att skadlig incitamentsstruktur har ätit sig in i skolan. Jag pratar om fri etableringsrätt, skolval som ökar skolsegregationen och ett ineffektivt resursfördelningssystem. Det måste åtgärdas.

Det finns både rätt och fel

Det andra trasiga benet är den progressiva kunskapssynen som präglat skolan under alldeles för lång tid. Man gör det för enkelt för sig om man hävdar att eleverna inte lär sig att läsa för att skolan styrs utifrån marknadsprinciper. Anledningen till att elever inte lär sig läsa tidigt och att lässkulden följer dem genom skolan beror på att de undervisas med dåliga metoder.

När det gäller den tidiga läsinlärningen vet vi att strukturerad avkodningsträning, phonics, är den bästa metoden. Undervisningen måste börja utgå från hur barns hjärnor fungerar i inlärningssituationer. När man nämner kognitionsvetenskap blir man idiotförklarad av progressiva ideologer som krampaktigt håller fast vid sina käpphästar.

År 2025 måste vi kunna säga att det finns rätt och fel, bra och dåliga undervisningsmetoder.

Lösningen är att förändra undervisningen i förortsskolorna.

Det är bra att regeringen vill att skolan befolkas av speciallärare snarare än specialpedagoger. Det är som bekant eleverna som behöver särskilt stöd, inte främst lärarna. Om man inte vill arbeta med elever finns det många arbetsplatser där det inte finns barn. Skolan är dock inte en sådan arbetsplats.

Jag håller med Oskar om att resultatskillnaderna mellan olika elevgrupper är ett av skolans största problem. Sverige har de största resultatskillnaderna i hela OECD. Lösningen är att förändra undervisningen i förortsskolorna. Vi måste börja utgå från vad eleverna ska lära sig, snarare från vad de redan kan. Vi måste använda de undervisningsmetoder som fungerar bäst för elever som går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Många forskare är överens om att explicit teaching och direct instruction är oerhört effektivt när man undervisar elever som behöver lära sig både språk och rena ämneskunskaper. Undervisningen blir tydlig för eleverna när man delar in instruktionerna i logiska sekvenser och där man arbetar med strukturerad feedback och dialog.

Lärandet är inte en social process

Regeringen måste lösa problemet med både den skadliga incitamentsstrukturen och att lärare inte får lära sig de bästa undervisningsmetoderna. Lärandet är inte en social process, det är läraren som lär ut, modellerar och förklarar och eleverna som lär in. Lärare ska inte ha något som helst utrymme att använda ineffektiva och dåliga undervisningsmetoder. De elever som behöver stöd av specialpedagogisk kompetens ska få det utanför klassrummet.

Oskar Björk anklagar mig för att bidra till att ensidiga reformer hastas igenom. Det får man givetvis tycka. Det är dock nödvändigt att reformera läroplanerna och lärarutbildningen om vi vill att eleverna ska lära sig mer.

Det borde väl rimligtvis även ligga i Oskar Björks intresse?

Linnea Lindquist, fristående skoldebattör och expert i läroplansutredningen

Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?

Gör så här:

  1. Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
  2. Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
  3. Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.

Mejla till oss på: debatt@vilarare.se

LÄS MER:

”Specialpedagoger ska arbeta direkt med elever”

”Liberalernas bild av läsinlärning är nostalgisk”