”Svenska språket bör även fortsättningsvis ha en central plats i skolan”

Ett porträtt av Anders Agebjörn och en genrebild av en lärare som undervisar en grupp elever som ser ut att vara i högstadieåldern
Foto: Privat/AdobeStock

Skippas svenskämnet – ett svek. Det skriver Anders Agebjörn i en replik på Oscar Björk i DN.

”Jag är också osäker på om uppdelningen i två svenskämnen är den bästa lösningen, men att förneka skillnaden mellan första- och andraspråksinlärning skulle vara ett svek mot alla barn, unga och vuxna som kämpar för att tillägna sig det språk de behöver för att studera, arbeta och fullt ut delta i det svenska samhället", skriver Anders Agebjörn i en replik på Oscar Björk.

I en debattartikel i DN föreslår Oscar Björk att skolans två svenskämnen – svenska och svenska som andraspråk – ska ersättas med ett nytt ämne: ”språk och kommunikation”. Författaren befarar att separationen mellan de två likvärdiga ämnena blir stigmatiserande för elever som läser svenska som andraspråk. Han ifrågasätter också skolans fokus på det svenska språket, som enligt honom bara är ett av många kommunikationsverktyg dagens barn och ungdomar använder.

”Missförstånd”

Först vill jag reda ut ett missförstånd. Ämnet svenska som andraspråk riktar sig inte till ”flerspråkiga” elever, som Oscar Björk skriver, utan till elever som lär sig svenska som ett andraspråk. Missförståndet bottnar i en ovilja hos många forskare att använda termerna ”förstaspråk” och ”andraspråk” eftersom man, precis som Oscar Björk, tänker sig att en sådan kategorisering blir stigmatiserande. I stället beskrivs andraspråkselever som ”flerspråkiga”. Detta är olyckligt, för precis som Oscar Björk påpekar är vi alla mer eller mindre flerspråkiga.

”Osäker på uppdelningen”

Vem som ska läsa svenska som andraspråk är inte alltid givet, och det saknas nationella riktlinjer för hur behovsprövningen ska gå till (SOU 2025:9), men en sak är glasklar: beslutet baseras inte på en norm om en ”idealiserad modersmålstalare”, som Björk skriver, utan på elevens behov.

Jag är också osäker på om uppdelningen i två svenskämnen är den bästa lösningen, men att förneka skillnaden mellan första- och andraspråksinlärning skulle vara ett svek mot alla barn, unga och vuxna som kämpar för att tillägna sig det språk de behöver för att studera, arbeta och fullt ut delta i det svenska samhället. Det är sant att andraspråkstalare ofta stigmatiseras – människor kan vara både oförstående och rasistiska – men skolan kan inte lösa detta problem genom att förminska det svenska språkets betydelse.

”Bild, slöjd och matematik”

Men om vi avslutningsvis testar att följa Oscar Björks logik undrar jag varför bara de två svenskämnena ska ersättas med det nya ämnet ”språk och kommunikation”. Borde inte även de andra språkämnena – engelska, moderna språk och modersmål – avskaffas? Och med ett utvidgat språkbegrepp skulle ju bild, slöjd och matematik – som också är system för kommunikation och meningsskapande – kunna uppgå i detta enda icke-differentierade kommunikationsämne.

Nej, det svenska språket bör även fortsättningsvis ha en central plats i skolan.

Anders Agebjörn, lektor i svenska som andraspråk, Malmö universitet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?

Gör så här:

  1. Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
  2. Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
  3. Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.

Mejla till oss på: debatt@vilarare.se

LÄS ÄVEN:

Replik: ”Fel att framställa svenskämnet som föråldrat”

Debatten om svenskämnet: ”Slopa irrläror i skolan”