Betyg och digitalisering: ”Skolan driver ohälsa”
Skolan ska motverka psykisk ohälsa – men bidrar i stället, skriver Elsa Zetterberg.
Debatt
I de nya läroplanerna som träder i kraft 2028 ingår psykisk hälsa i bland annat biologi och idrott.
Samtidigt fattar politiker och huvudmän beslut som bidrar till just den ohälsa man vill motverka. Det skriver Elsa Zetterberg.
Svensk skola befinner sig i en paradox. Psykisk hälsa på schemat har länge varit ett omdiskuterat ämne och i de nya läroplanerna, som träder i kraft i samband med den tioåriga grundskolan 2028, ska elever undervisas om psykisk hälsa inom bland annat biologi samt idrott och hälsa.
Detta kommer som ett svar på den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Samtidigt fattas regelbundet beslut på politiker, skol- och huvudmannanivå som i praktiken bidrar till just den ohälsa man säger sig vilja motverka.
”Uppkoppling norm i skolan”
Digitaliseringen är ett tydligt exempel. I dag tilldelas elever egna datorer eller surfplattor, ibland redan i första klass. Samtidigt visar forskning att ökad skärmtid kan påverka koncentration, sömn och psykiskt välmående negativt.
Trots detta har ständig uppkoppling blivit norm i skolan. Läxor, prov, kommunikation och bedömning sker via skärmen som dessutom fungerar som en direkt ingång till sociala medier, spel och ett oändligt scrollande.
Elever förväntas multitaska mellan olika sidor på skärmen och sortera bland alla notiser om uppgifter, inlämningar och bläddra i digitala läromedel. Samtidigt förväntas de hålla sig borta från lockelsen att göra annat på datorn.
Spel laddas ner på datorerna och det är inte ovanligt att elever får för lite sömn eftersom de sitter uppe sent och spelar på sina skoldatorer. Det är svårt att förena undervisning om återhämtning, balans och stresshantering med en skolorganisation som så okritiskt delar ut datorer och gör dem oumbärliga i elevernas vardag.
Paradoxen blir än tydligare i relation till marknadsskolan och betygssystemet.
”Kraven ökar”
Lärare står under stark press att höja meritvärden och förbättra skolors resultat i statistik och rankingar. Denna press sipprar oundvikligen ned till eleverna.
Kraven ökar, tempot skruvas upp och prestation blir viktigare än lärande. Redan i tidig ålder lär sig elever att deras värde mäts i resultat snarare än i utveckling.
Tänk att gå till en skola som hela tiden kräver att man presterar bättre. Tänk att få komma hem med sina betyg, känna stolthet samtidigt som politiker, skolchefer och skolledning sitter och suckar missnöjt över resultaten. I ett sådant klimat framstår undervisningen om psykisk hälsa närmast som ironisk.
Ett system som producerar ohälsa
Så länge skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik, digital överstimulans och betygsjakt är politikernas ”handlingskraftiga” beslut om undervisning i psykisk hälsa en låtsasinsats – ett rent skådespel. Ett system som producerar ohälsa kan inte samtidigt förväntas förebygga den.
Elsa Zetterberg, lärare i spanska och svenska som andraspråk, Borlänge
LÄS ÄVEN:
Skolfrånvaro: ”Barn blir brickor i ett maktspel”
”Psykisk hälsa på schemat – vad ska bort i stället?”
