”Läroplanen bör fokusera på kunskaper – inte fakta”

Utredningen av en ny läroplan för grundskolan har landat och i gymnasieskolan har Gy25 börjat gälla. Från akademiskt håll är debatten ibland hård men trots det mestadels nyanserad och välgrundad.

Annat är det med våra politikers utspel och tonen i den offentliga debatten. En tanke som gång på gång återkommer i denna debatt är att grundskolan ska få eleverna att memorera fakta som de först senare, på gymnasiet eller universitetet, ska lära sig att använda och förstå. Det sägs att skolan fokuserat allt för mycket på analys och att grundkunskaperna glömts bort.

”Skillnad på fakta och kunskaper”

Även vi vill dra en lans för vikten av grundkunskaper. Vi anser dock att det är skillnad på fakta och kunskaper, och att ett fokus på fakta riskerar att leda oss helt fel. Det verkliga problemet de senaste decennierna är inte analysfokus eller elevinflytande, utan att eget arbete varit en alltför utbredd metod.

Eleverna har lämnats ensamma i att hitta mönster i röran, något som överbelastat deras arbetsminnen. Att växla fokus till ”fakta” löser inte problemet. Om läraren slutar be om analyser och istället överöser eleverna med lösryckta faktakunskaper kommer dessa fortfarande att behöva kopplas samman till förståelse om de ska ha något värde.

Analysen kommer fortfarande att krävas, men vi slutar att tala om den explicit och lämnar den än mer till eleverna. Endast ett fåtal elever kommer troligen - liksom idag - att klara av att koppla samman dessa lösryckta fakta på egen hand. Resultatet riskerar att bli att klyftan mellan elever från studievana och studieovana hem växer ytterligare.

”Minimalistiska styrdokument”

Alternativet till denna faktastorm är att styrdokumenten är organiserade så att de är minimalistiska och fokuserar på en genomtänkt kärna av baskunskaper som kan fördjupas, breddas och nyanseras hela vägen från grundskolans början till eventuella universitetsstudier. I en ny forskningsöversikt, Developing Curriculum for Deep Thinking,

Fokus på fakta riskerar att leda oss helt fel

konstateras vikten av att styrdokumenten hittar rätt balans och skriver fram centrala kunskaper. Denna princip är på stark frammarsch i flera länder, däribland Storbritannien, samtidigt som många svenska debattörer förespråkar en rörelse åt motsatt håll, och ironiskt nog under förment kognitionsvetenskaplig flagg.

I en kunskapsfokuserad skola bör läraren undervisa aktivt och visa och förklara hur olika fakta hänger ihop. För att tala klarspråk: lärarledd analys. På så vis byggs en stabil kunskapsbas upp.

Läs- och skrivförmåga är ett typiskt exempel på denna typ av kunskap, liksom kunskaper om demokrati, orsaker bakom historiska förändringsprocesser eller förståelse av grundläggande biologiska processer och fysiska lagar.

 

Kunskaperna bör kunna användas för att förstå olika konkreta exempel och situationer, men att memorera exemplen - faktadetaljerna - kan inte i sig vara undervisningens kärna.

”Otydliga lärandemål”

Risken med att fokusera för mycket på historiska slagfält, svenska vattendrag eller riksdagsrelaterade begrepp är att lärandemålen blir otydliga. Målet med undervisning är att få kunskaper som hjälper en att förstå nya situationer som man stöter på i senare skolår eller efter undervisningens slut - det som brukar kallas transfer. Lärarens roll i att synliggöra samband och presentera många varierade exempel är en av de mest centrala metoderna för att nå dit. Vi vågar fortfarande hoppas på att denna kunskapsfokuserade skola närmar sig vid horisonten.

Fredrik Åslund, gymnasielärare och redaktör för kartograferna.se, Peter Habbe, gymnasielärare och redaktör för nolitj.se

(En längre version av texten har publicerats på Skola och samhälle).

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

Debatt: Därför drar jag en lans för korvstoppning

Lärare fruktar ökad arbetsbelastning med Gy25

Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen