Protesterar mot ny timplan: ”De riskerar vår hälsa”

I den nyligen avslutade avtalsrörelsen med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, diskuterade Sveriges Lärare regleringar och kompetensförsörjning i skolan. Regeringen har också frågan på sitt bord efter att Bo Jansson lämnade över sin statliga utredning ”Tid för undervisningsuppdraget” till skolminister Lotta Edholm i mars i år.

I den statliga utredningen föreslås:

• Färre lektioner.
• Mindre administration.
• Mer tid till för- och efterarbete.

”Behöver ju inte upprepa en orimlighet”

Bo Jansson har för Vi Lärare poängterat att:

– Grundprincipen bör vara 1+1, det vill säga att en timmes undervisning kräver minst en timme till för- och efterarbete. Tiden till för- och efterarbete bör dessutom öka ju äldre eleverna är.

Bo Jansson räknar med att de här förslagen kommer börja gälla i Sverige från höstterminen 2027.

– Men den verklighet som råder idag i många kommuner, i vårt fall gymnasieskolorna i Umeå, är skrämmande. Även om beslutet inför hösten redan är fattat och vi står inför fullbordat faktum måste vi protestera. Jag har förstått att det är likadant på flera orter. Men man behöver ju inte upprepa en orimlighet bara för att någon annan gjort fel innan och bara för att Skolverket som inte anger fasta timplaner för gymnasiet gör så att man kan, säger Maria Cronqvist.

Frågan i ett vaccum

Hon är sammankallande i Sveriges Lärares skolformsförening för gymnasiet och vuxenutbildning i Umeå och upplever att frågan om timplaner befinner sig i ett vacuum.

– Bo Janssons statliga utredning är klar, men regeringsbeslutet dröjer. SKR bollar ner frågan till kommunpolitikerna. Utbildningsnämnden i Umeå delegerar det till tjänstemännen som i sin tur inspireras av tjänstemän i andra kommuner till ”flexibilitet och effektiviseringar” som förstås ska underlätta ”budget i balans” och orimliga mål från politiker.

– Politikerna tycks inte ha någon förståelse för hur galet slutresultatet kan bli. Mitt råd till fackliga kollegor ute i landet är att ha järnkoll på beslut och nämndmöten och ställa tjänstemän och politiker till svars, säger Maria Cronqvist.

Tog beslut om höstens modell

I Umeå blev läsningen av kommunala handlingar början till det som utmynnat i helgens demonstration.

I maj 2024 tog nämligen Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om den nya resursfördelningsmodell som börjar gälla i höst.

– Politikerna delegerade till utbildningsdirektör och gymnasiechefer att besluta om timplanerna som gör att rektorer i sin tur ger mer undervisning för lärarna – på bekostnad av timutlägget för eleverna, säger Maria Cronqvist. Eleverna får alltså färre timmar, medan lärarna får ännu mindre tid för varje elev.

Kurserna på teoretiska program i Umeå kortas alltså ner. Det gör det möjligt att lägga på en extra kurs – eller så kallade övriga arbetsuppgifter.

– Lärare i svenska, engelska, matte och praktisk-estetiska ämnen på teoretiska program riskerar att få ytterligare 32 elever att undervisa med allt vad det innebär i för- och efterarbete eller 2-300 timmars övrig tjänst. Man kan ju fråga sig vad det här med ”övriga arbetsuppgifter” egentligen är och innebär? Flexibiliteten för skolledare kan bli något som vi lärare och elever får betala ett högt pris för. Det har i praktiken öppnat för en nedmontering av gymnasieskolan, säger Maria Cronqvist.

Hon tystnar en liten stund och säger eftertänksamt:

– Tänk dig själv att med dagens utmaningar ha ansvar för 200 till 350 elever och se till att de har det bra och förbereds till högre studier. Till universitetsstudier. Det är en omöjlig ekvation det här, att minska tiden för varje elev, ge lärare fler elever och arbetsuppgifter medan eleverna får mindre tid med sin lärare.

”En hel del provocerar mig”

Du har ju varit med på många nämndmöten. Vad är din uppfattning om diskussionerna där?

– Nu är ju jag bara åhörare och en av de få fackliga som är på plats. Men visst hör jag en hel del som provocerar mig. Som när någon tar upp att vi i Umeå minsann har låga sjukskrivningstal bland lärarna. Då får jag ju lust att räcka upp handen och säga ”Men varför fattar ni då beslut om effektiveringar som kommer göra oss sjuka – och varför låter ni tjänstemän ta beslut som går tvärtemot en ny statlig utredning”, säger Maria Cronqvist.

Har du något mer exempel?

– Ja, gissa om jag blev nedstämd när det diskuterades budget och en nämndsdelegat konstaterade att ”det blir ju lite pengar över”, riktar sig till tjänstemän och frågar ”vad vill ni göra med dem?” och det bara är tyst. Man är nöjd med budgeten och sina satsningar. Då fick jag bita mig i tungan…det finns ju mycket att lägga pengarna på i skolan, men tjänstemännen är så långt från verkligheten och för ju inte heller sådana dialoger med oss fackliga, säger Maria Cronqvist.

”Ett utmärkt tillfälle för dialog”

Kan du påverka nämnden?

– Jag är ju som sagt bara åhörare, men nämndpolitiker känner ju efterhand igen sina åhörare. Förhoppningsvis har de märkt att jag inte är där för att ställa till bråk utan för att uppdatera mig. Kanske kommer de nu när vi demonstrerar kunna inse att nämndmöten skulle kunna bli ett utmärkt tillfälle för dialog med lärarfackliga och framförallt oss som har mycket tid i verksamheten.

– Jag vet att det finns lärarkollegor som skulle kunna vara till stor hjälp för att lösa problem i skolan om vi bara fick möjlighet och lite mer resurser så att det går att avsätta tid till dialog, och om tjänstemän och politiker vore intresserade. Ska vi bara prata budget så borde det gå att exempelvis räkna på vad det kostar med ett barn som går förlorat till exempelvis gängkriminalitet, eller inte klarar av högstadiet och måste läsa på IMA, det individuella programmet på gymnasiet, för att få gymnasiebehörighet. Allt fler elever behöver ju det numera, och det är en riktigt dyr verksamhet.

– Och växer antalet på IMA, fortsätter hon, så kan man ju gissa sig till varför allt fler elever på gymnasiet har svårt att läsa, räkna och skriva. Varför satsar man inte på högstadieskolorna istället, så att lärarna och eleverna där klarar sitt uppdrag? Tänk om det är så att vi får igenom fler elever i skolan om grupperna är mindre och vi får mer tid för varje elev? Det är då definitivt min långa erfarenhet. Förutom ett försämrat kunskapskapital, så ökar ju de mänskliga tragedierna i samhället, och i allt yngre åldrar.

Fått bra genomslag

Men själva demonstrationen på Rådhustorget – som planerats av Maria Cronqvist och lärarkollegorna Erik Forssell och Sofia Ekholm på Dragonskolan – fokuserar på effektiviseringen och timplanerna.

– Vi har fått bra genomslag lokalt. Umeås gymnasielärare och tjänstemän har kunnat läsa 155 gymnasielärares öppna brev till nämndspolitikerna, 18 förtroendevalda gymnasieombud har debatterat i den ena lokaltidningen och det har rapporterats om timplanerna i den andra. Även om vi är i skolavslutningstider och Brännbollsyran är på gång, så känns det viktigt att protestera på lördag, säger Maria Cronqvist.

Behövs med sin erfarenhet

I förlängningen är hon rädd för att beslutet om timplaner kommer få stora konsekvenser på gymnasieskolorna i Umeå innan en statlig reglering är på plats.

– Det blir sämre kvalitet på utbildningen och lärare som stressar på riskerar att blir sjuka. Relationerna försämras när man också får svårt att hinna lära sig alla elevers namn. Gymnasieelever kommer få mindre tid till otroligt viktiga moment i skolan, säger Maria Cronqvist som också befarar att fler lärarkollegor kommer lämna yrket.

– Jag har hört om flera som går i de tankarna; exempelvis har en rutinerad lärare i 60-årsåldern planer på att utbilda sig till sjuksköterska och helt byta yrkesbana. De här människorna behövs självklart också i framtidens skola med sin enorma erfarenhet, säger Maria Cronqvist.

LÄS MER:

Så slår utredningarna mot gymnasiets nya läroplan

Regeringens utredare: Lärares tid ska regleras

Svängningen: Öppnar för lag om undervisningstid

Nya siffror: Så mycket kan undervisningstiden minska

22 punkter – så ska lärare få mer tid till undervisning