Flickor med svensk bakgrund rasar i matte

För första gången är pojkarna bättre än flickorna i matematik visar statistik från Skolverket. Och mest tappar flickor med svensk bakgrund.

Bodil Lövgren, ordförande för Sveriges matematiklärarförening har läst skolverkets rapport.

– Det är en lättnad att Skolverket i sin analys inte pekade ut matematiklärarna som orsak till de sämre resultaten. Problemet är större och lösningen finns sannolikt i en samverkan mellan alla inblandade, skolan, lärarutbildning, fortbildning, Skolverket, universiteten, politiken… Och elevhälsan har en viktig roll.

Flickor känner sig osynliggjorda

Skolverket pekar i sin analys ett antal möjliga orsaker till flickornas tapp: Sociala medier, stress, otrygghet, sämre självförtroende i matematik och att de upplever att de får mindre stöd av lärarna än pojkarna.

– Jag kan inte dra andra slutsatser än Skolverket. Att förstå varför just flickor med svensk bakgrund tappar mest kräver fler oberoende systematiska studier. Att så många flickor säger att de känner sig osynliggjorda är ledsamt. Alla elever förtjänar att bli sedda och få det stöd och den uppmuntran de behöver för att känna att de kan ta sig vidare och känna framtidstro.

Dipp för svenskfödda elever

För elever födda i Sverige med svensk bakgrund var det över tolv procent som inte fick godkänt betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska år 2024. Mellan år 2000–2021 låg andelen på mellan 8–9 procent. 

– För första gången har betygsresultaten och behörigheten till gymnasieskolan tydligt sjunkit för elever med svensk bakgrund, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket.

Skolresultaten för utlandsfödda elever har däremot förbättrats de senaste åren. Det har, enligt Skolverket, ett samband med att utlandsfödda elever idag i genomsnitt är yngre när de kommer till Sverige. De har därmed hunnit vara längre i svensk skola och uppnår därför bättre resultat.

”Borde gjorts för 15 år sedan”

Trots det dystra resultatet menar Bodil Lövgren att det är bra att siffrorna kommer upp på bordet.

– Rapporten belyser utmaningarna vi står inför. Det är bra att det uppmärksammas nu men insatser borde ha gjorts redan för 15 år sedan. Bristen på utbildade och legitimerade matematik och NO lärare är redan här. Flera insatser görs men behörighetsstatistiken visar att det inte kommer att räcka framöver.

Utöver de redan nämnda, lärarutbildning, universiteten, politikerna finns det ännu en grupp med ett stort ansvar, enligt Bodil Lövgren.

– Läromedelsförfattarnas ansvar ska inte underskattas. Lärare behöver läromedel som kognitivt utmanar elever på olika nivåer inom matematiken. Att vänta med omfattande insatser till årskurs nio är alldeles för sent för att eleverna ska få hållbara matematikkunskaper för deras livslånga lärande. De här flickorna vars resultat har sjunkit är de som har höga betyg och den synliggjorda trenden är mycket oroande.

”Vi är på rätt väg”

Skolverket konstaterar även att likvärdigheten i grundskolan står och stampar på en otillfredsställande nivå.

– Vi kan konstatera att skolans kompensatoriska förmåga inte har förbättrats. Det finns vissa tecken på en försämring, trots många stödinsatser från stat och huvudmän säger Pernilla Jonsson, enhetschef på Skolverket.

Men allt är inte mörker och elände.     

– Läroplanen kan bli tydligare och det känns som att vi är på rätt väg med provskrivningarna av nya kursplaner och lanseringen av STEM-strategin som syftar till att förbättra resultaten i NO-ämnen, teknik och matematik.

LÄS ÄVEN:

Ny oroande trend: Flickors betyg sjunker

Tidigare betyg ökar psykisk ohälsa hos flickor

Ny studie: Matteångest kan leda till sämre lärande