Kornhall: Utredningsförslagen är hygienfaktorer
Krönika Vinstutredningen handlar inte om vinster – men dess förslag borde varit på plats redan för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Att inte kommentera de förslag som läggs i pågående skolutredningsbonanza vore väl tjänstefel av en krönikör. Men jag skulle vilja börja i en annan ände.
I höstas föreläste jag en gång för några hundra lärare. En del var nog förväntansfulla och för en del var jag någon som skulle störa deras terminsförberedelser. Det är ett stort ansvar att ta tala för en sådan grupp. Det jag säger måste vara meningsfullt. Inte minst eftersom deras jobb är så viktigt. Där och då slogs jag av läraryrkets djupa meningsfullhet och kom att tänka på mejl jag fått från elever. Unga människor som tackat mig för att jag gav dem hopp och kraft att leva vidare.
Det slog mig att det skulle vara intressant att veta hur många av lärarna framför mig som fått likadana mejl. Så jag frågade och en skog av händer räcktes upp. Jag bad alla i lokalen se sig omkring. Runtom oss manifesterades läraryrkets avgörande betydelse för många barn och unga. Det blev ett starkt ögonblick.
Vinstutredningen handlar inte om vinster
Detta för mig till ett av inslagen i den bonanza som pågår, den så kallade vinstutredningen (SOU 2022:08). Det är viktigt att säga att detta inte är en utredning om vinster. När en ny utredare fick ta över utredningen förändrades uppdraget helt. Den borde kallas ”Utredningen om vissa regleringar”. Dess utgångspunkt är vår nuvarande och internationellt sett aparta skolmarknad och den konstaterar också att EU-regler hindrar Sverige från att förbjuda utländskt ägande av aktiebolagsägda skolor.
Men med det sagt innehåller den ändå bra förslag som man kan undra över varför de inte har funnits under de trettio år vi haft en skolmarknad. Man föreslår att alla fristående huvudmän ska redovisa på enhetsnivå hur de använder den skolpeng de får till just den skolan eller förskolan. Det är ju en självklarhet att stat och kommun ska kunna spåra användningen av skattemedel.
Ett annat förslag är att skolor som tar emot ”kvalitetshöjande” statsbidrag inte samtidigt ska kunna föra ut pengar ur just den lokala skolenheten pengarna har gått till. Dessa förslag och tankar kring vinstförbud de första fem åren, med mera, är ju självklara hygienfaktorer.
Kan leda till ökad juridifiering av skolsystemet
Blir allt bra nu då? Nej, det som kommer att hända är att företagen/aktieägarna inte stillatigande kommer se på när deras frihet att tjäna pengar försvinner. Förslagen kommer också innebära en konsolidering av koncernskolornas stora dominans och rimligen en ytterligare juridifiering av skolsystemet genom att de kommer gå till domstolar med nya ärenden.
Den för mig stora frågan med att vi tillåter aktiebolag att driva skolor finns i det jag skrev i början. Skolans betydelse för individ och samhälle. Det finns ett starkt motstånd i befolkningen och bland lärare mot vinster i skolsystemet. Denna aversion grundar sig i uppdragets betydelse. Att vara en belastande utgiftspost i ett aktiebolags (ibland utländska) ägares vinstmarginalberäkningar är mycket mindre motiverande än att vara en av samhället anställd professionell med uppdrag att ta hand om, och forma, ett uppväxande släkte.
