Reformspecial – så här ska skolan förändras
Under våren kommer riksdagen rösta om en uppsjö reformer i skolan.
Den nya skolan
Lärarnas undervisningstid regleras, precis som tiden till för- och efterarbete av undervisningen.
Nytt betygssystem och nya läroplaner införs.
Reglering av barngruppernas storlek förbereds.
Välkommen till den nya skolan.
Regeringen genomför, enligt utbildningsminister Simona Mohamsson (L), de största reformerna på skolans område på 30 år. Andra är mer försiktiga i sina bedömningar, talar om ett högt reformtempo, men säger samtidigt att ”djävulen sitter i detaljerna”.
Och i ekonomin.
Om inget dramatiskt inträffar kommer riksdagen senare i vår rösta igenom propositioner på skolans område som bland annat ska leda till:
• Ett nytt och mer likvärdigt betygssystem.
• Ökat kunskapsfokus och nya läroplaner för grundskolan.
• En stärkt lärarroll med mindre administration.
• Förbättrat och tidigare stöd till elever som är i behov av det.
• Ökat fokus på grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna.
• Att offentlighetsprincipen omfattar friskolor.
• Skärpta krav på friskolesektorn.
• Reglering av undervisningstid och tiden till för- och efterarbete.
Till det ska läggas att en statlig utredning i sommar bland annat väntas föreslå en reglering av barngruppernas storlek i förskolan.
Kring många av reformerna finns det ett brett parlamentariskt stöd. Även svenska folket ger tummen upp för flera av förslagen.
Det är i fokus för lärarna
En av de absolut viktigaste frågorna för många lärare är undervisningstiden och vad som hör till den.
Sedan den centralt reglerade undervisningsskyldigheten försvann ur kollektivavtalet mellan dåvarande SKL (nuvarande SKR) och lärarfacken har såväl lärarnas undervisningstid som arbetsbelastning ökat.
Under många år har fackförbundet Sveriges Lärare – och dess föregångare – utan framgång försökt att avtalsvägen få till stånd en återreglering.
