Folkhögskolornas kris – fattas 250 miljoner
Det är uppenbart att de statliga anslagen till folkhögskolan inte räcker, menar Olle Westberg.
Folkhögskola
Folkhögskolorna går med insamlingsbössan. Bokstavligen. Nedbemanning, borttagna kurser och flera skolor som står på ruinens brant.
– Det har gått så långt att man ber privatpersoner att bli bidragsgivare, säger Olle Westberg, generalsekreterare för rörelsefolkhögsskolans intresseorganisation.
I Skåne har 17 av 19 folkhögskolor i dagarna flaggat för att de kommer att dra ned på verksamheten och de senaste åren har närmare 15 procent av personalen, omkring 300 personer, på landets folkhögskolor försvunnit utan att ersättas.
De statliga anslagen har inte höjts ens för att kompensera för inflationen.
– Lägg till lönerevisioner och höjda lokalkostnader så blir det uppenbart att pengarna inte räcker, säger Olle Westberg, generalsekreterare för rörelsefolkhögsskolans intresseorganisation, RIO.
”Utbredd känsla av skam och skuld”
För att få bort det akuta hotet mot skolorna krävs en tioprocentig uppräkning av anslagen, enligt Olle Westberg.
– Ja, det är runt 250 miljoner kronor som fattas.
Ägarstrukturen gör beräkningarna knepiga. De flesta av landets 154 folkhögskolor drivs av stiftelser och idéburna organisationer. Insynen har brister, även för intresseorganisationen.
– Det som skiljer folkhögskolorna från vinstdrivande friskolor är att det finns en utbredd känsla av skam och skuld bland huvudmännen som kommer efter med betalningarna. Det är slående och det gör att de inte söker hjälp i tid när pengar saknas till räkningarna.
Istället för att bita i det sura äpplet biter man ihop, vänder på de sista kronorna och hoppas på det bästa. Exempel finns även på skolor som vänder sig direkt till privatpersoner på stan.
– Man känner ett ansvar som en del av civilsamhället. För vissa huvudmän har det gått så långt att man bokstavligen går med inslamlingsbössan i hand på gatan och ber privatpersoner att bli månatliga bidragsgivare på samma sätt som Rädda Barnen eller Barncancerfonden, berättar Olle Westberg.
Lappar och lagar i brist på anslag
Uteblivna uppskrivningar av anslagen har på många håll inneburit bristande underhåll av byggnader och annat.
– Många lappar och lagar och håller skenet uppe. Vissa har lyckats lägga undan i ladorna under goda år och kommer att hålla ut längre än andra. Men det finns flera som har betydande underhållsskulder och vars byggnader nu är i akut behöv av renoveringar. Det kommer att kosta pengar, pengar de inte har.
Konsekvensen blir smärtsam.
– Jag skulle tro att en handfull kommer att gå i konkurs eller avvecklas de närmaste åren – om det inte kommer ett ordentligt resurstillskott väldigt snart, säger Olle Westberg.
Behövs folkhögskolorna när komvux finns?
– Komvux har absolut sin plats men folkhögskolorna är annan viktig del av vuxenutbildningen. Folkhögskolorna sticker ut när det kommer till att arbete efter studier. Dessutom är det många med särskilda behov som får en chans att utbilda sig och hitta ett sammanhang på folkhögskolorna.
”Riktade statsbidrag är inte jättebra”
Och när det plötsligt krävs ett rejält tillskott av någon yrkeskategori har folkhögskolorna axlat ansvaret. 2022 skakade regeringen fram ett riktat statsbidrag för att utbilda undersköterskor.
– Riktade statsbidrag är inte jättebra eftersom det kan uppfattas som en styrning av skolorna men den här gången uppfattade de flesta det som att det var inom ramen för skolornas uppdrag och accepterade det.
Många nya undersköterskor är på väg ut i arbetslivet. Enligt Olle Westberg är folkhögskolornas effektivitet att få människor att gå från studier till arbete oöverträffad.
– Det gäller inte minst för dem som av olika skäl inte klarar av att studera på det traditionella sättet. För samhället är det en jättevinst, menar Olle Westberg.
LÄS ÄVEN:
Tomas Eneroth om folkhögskolorna: Skryt mer!
