Hotet mot nya betygen – så kan ett nytt haveri undvikas
Betygsutredaren Magnus Henrekson kritiserar Skolverkets ”beställarkompetens” .
Betyg
Låt inte Skolverket ansvara för utveckling av de digitala slutprovens tekniska plattform i det nya betygssystemet.
Det är betygsutredaren Magnus Henrekson uppmaning till regeringen.
– Det är tydligt att verket saknar tillräcklig beställarkompetens.
Efter återkommande tekniska problem stoppades häromdagen införandet av nationella digitala prov.
”Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag, skriver verket i ett pressmeddelande.
– Uppdraget att införa digitala nationella prov är ett komplext och utmanande uppdrag som vi dessvärre inte har lyckats med. Nu behövs ett omtag för att säkerställa att skolväsendet får säkra, användarvänliga och stabila digitala prov, säger generaldirektören Joakim Malmström.
Har brett stöd
För knappt ett år sedan presenterade regeringens utredare Magnus Henrekson ett nytt betygssystem som är tänkt att vara mer rättvist och rättssäkert än det nuvarande.
Det är ett förslag som, utifrån de politiska kommentarerna att döma, ser ut att ha ett förhållandevis brett parlamentariskt stöd.
Om riksdagen i sommar beslutar om ett nytt betygssystem väntas det tidigast gälla för de som börjar gymnasiet höstterminen 2027.
Behöver test och inkörning
En väsentlig del av Magnus Henreksons förslag är nationella digitala slutprov på gymnasiet (5–8 ämnen) och i årskurs nio i grundskolan (fem ämnen) som rättas centralt.
Provresultaten ska både vara en del av elevernas så kallade meritvärde som är det mått som är tänkt att användas vid ansökan till fortsatta studier, exempelvis gymnasium eller högskola, men också säkerställa att inte enskilda skolor är alltför generösa i sin betygssättning.
De digitala slutproven beräknas, enligt förslaget, kunna genomföras från och med vårterminen 2030.
– Men systemet behöver vara på plats långt tidigare för test och inkörning, säger Magnus Henrekson.
”Bäst att ta fram en ny”
Kommer problemen med den nuvarande digitala provplattformen försena införandet av ett nytt betygssystem?
– Det vet jag inte. Den provplattform som Skolverket hittills har arbetat med att ta fram är anpassad för ett annat betygssystem än det som förhoppningsvis kommer. Det bästa är förmodligen att ta fram en helt ny.
– Utan tvekan är det som har hänt ett misslyckande för Skolverket. Det är tydligt att det på beställarnivå inte har funnits den kompetens som behövts.
Vad bör Skolverket göra?
– De statliga myndigheter som har störst beställarkompetens när det gäller stora digitala system är Skatteverket och Försäkringskassan. Skolverket borde ta hjälp av dem för att slippa bli uppskörtade av leverantören.
– Men det absolut bästa vore om regeringen tillsatte en genomförandemyndighet med experter vars enda – och tidsbegränsade uppdrag – ska vara att ta fram en bra och funktionell digital plattform för nationella slutprov. När plattformen är fullt fungerande avvecklas myndigheten.
Har svårt att bedöma
Vi Lärare har via pressavdelningen bett att få intervjua någon på Skolverket om eller hur beslutet att pausa införande av nationella digitala prov kan tänkas påverka ett eventuellt nytt betygssystem.
– Skolverket har inte fått uppdraget att införa ett nytt betygssystem ännu, så det är egentligen för tidigt att föra ett resonemang om det i nuläget, skriver pressekreterare Susan Ottosen i ett svar.
Tjänstemän på Skolverket som Vi Lärare pratat med menar att det är svårt att bedöma förseningsrisken.
– En variant är att eleverna får skriva proven på papper och att deras lärare därefter får skanna in dem. Men det innebär å andra sidan merarbete för lärarna.
Digitala nationella prov – detta har hänt
- 2017 fick Skolverket i uppdrag av dåvarande regeringen att digitalisera de nationella proven och införa central, extern rättning.
- 2018 köper Skolverket in Assessment Master av Sonet Systems, ett företag som sedan har sedan köpts upp av RM plc.
- 2019 ändrades uppdraget så att Skolverket ska sträva efter att en så stor andel av proven som möjligt ska automaträttas.
- 2021 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på central rättning för nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
- 2023 ändrade nuvarande regeringen uppdraget så att Skolverket även ska införa central rättning av uppsatsdelarna i svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet. Samtidigt skulle Skolverket lämna förslag på hur och när central rättning ska införas även i årskurs 9.
- Skolverket föreslår 2027 för gymnasiet och 2029 för grundskolan, vilket regeringen vill tidigarelägga.
- 2024 slopar regeringen digitala nationella prov för lågstadiet.
- Enligt Skolverkets uppgifter är utvecklingskostnaderna uppe i drygt 200 miljoner kronor, och totalkostnaden 697 miljoner mellan 2017 och 2024. För 2025 beräknas kostnaden bli 153 miljoner kronor.
- Mars 2025: De digitala proven pausas och skrivs i stället på papper, efter en säkerhetsläcka.
- April 2025: Regeringen att kompensera skolorna med 82 miljoner kronor för de merkostnader övergången till papper kostat.
- November 2025: Testomgången genomförs, provplattformen kraschar. Regeringen stoppar digitala proven på obestämd tid.
Källa: Skolverket.
LÄS MER:
Granskning av digitala proven: Stort misslyckande
Digitala nationella prov stoppas av regeringen
Fackets krav på regeringen: Skjut upp digitala proven