Fler lärare lämnar yrket – men vissa gör tvärtom
Behörighet
SCB:s senaste statistik över lärares sysselsättning visar att en större andel än någonsin lämnade läraryrket under 2024. Det bekräftar trenden från tidigare undersökningar.
– Ren självbevarelsedrift, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, om lärarna som väljer att byta yrke.
Samtidigt finns tecken på en rörelse åt andra hållet.
Antalet utbildade lärare har ökat med 25 procent de senaste tio åren, och 2024 var det totala antalet omkring 160 000. Under samma period har antalet lärare i skolan ökat – men inte i samma utsträckning. Det beror på att allt fler väljer att lämna yrket. Det följer mönstret från de senaste tio åren.
Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsmiljön 2024” visar att 57 procent av lärarna upplever att arbetsbelastningen ”alltid eller oftast” är för hög – snittet för samtliga branscher är tio procentenheter lägre.
– Arbetsbelastningen är alldeles för hög och arbetet är psykiskt påfrestande. Det gäller från förskola till gymnasiet, säger Anna Olskog.
2024 var andelen utbildade lärare som arbetade inom skolan 89 procent, jämfört med 92 procent 2015. SCB varnar för att effekten över tid blir att andelen utbildade lärare inom skolan minskar trots att det totala antalet legitimerade lärare i landet ökar.
Inte bara naturliga avgångar
Fler lämnar yrket än vad som kan förklaras med pensionsavgångar. Både 2016 och 2022 angav lärare som lämnade yrket till SCB att arbetsmiljö, stress, arbetsbelastning och övertid var viktiga faktorer bakom beslutet. Den frågan ställdes inte till de som lämnade 2024.
– Arbetsmiljö och arbetsförhållanden är faktorer som kan påverka beslutet att lämna yrket, men vi behöver beakta fler faktorer för att förklara ökningen av lärare som lämnar yrket. Det är viktigt att notera att utbildade lärare utanför skolan är en betydligt mindre grupp än lärarutbildade totalt och de inom skolan, säger Jessica Baldgrim, analytiker på SCB.
Vissa lärargrupper stannar – medan andra lämnar
Enligt siffror sammanställda av Sveriges Lärare i rapporten ”Sökes: Fler lärarkollegor” 2023 är yrkeslärare och lärare i praktisk-estetiska ämnen de lärargrupper där störst andel är sysselsatta med annat än det de utbildats till, medan lägst andel återfinns bland de som vidareutbildat sig till speciallärare och specialpedagoger.
Samtidigt som avhoppen från läraryrket ökar uppmärksammas exempel på motsatsen – yrkesverksamma som väljer att skola om sig till lärare. I medierna berättar enskilda om hur de byter yrkesbana och blir lärare: I Folkbladet en välbetald ingenjör som växlar om till högstadielärare och i Expressen berättar en erfaren journalist varför hon skolar om sig till ämneslärare. Till Vi Lärare säger en tidigare statsvetare ”Att byta jobb och bli lärare är det bästa jag gjort i hela mitt liv.”
Det rimmar med Universitets- och högskolerådets rapport ”Mitt i livet-studenter i högskolan” som 2023 slår fast att lärarutbildningen är det mest populära programmet bland studenter i åldrarna 35–55. Stiftelsen Teach for Sweden som bedriver kompletterande pedagogisk utbildning för akademiker rapporterar fler än 1 600 sökande till sina 50 utbildningsplatser i höst.
”Vi kräver bara rätten att få vara lärare”
När SCB frågar 5 000 utbildade lärare som lämnat skolan om de skulle kunna tänka sig att återvända svarar drygt hälften ja eller kanske.
– Det handlar om politiska prioriteringar, det är ingen naturlag som gör att det ser ut som det gör. Vi kräver bara rätten att få vara lärare – robusta regleringar, rimlig arbetsbelastning och konkurrenskraftiga löner, säger Anna Olskog.
