Forskarnas förslag: Maxtak för mindre klasser

Eva Löfqvist har avslutat dagen på Enskedefältets skola i Stockholm, där hon undervisar på mellanstadiet.

– Vi touchar 30 elever i varje klass, snarare än 25. Så har det varit länge, säger hon.

Vi Lärares granskning visar att var tredje kommun står inför skolnedläggningar, en följd av de minskande barnkullarna.

Samtidigt fortsätter nedskärningarna, och klasserna ökar i storlek.

20 per klass

Nu föreslår Åsa Olsson, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, ett maxtak på 20-25 elever i varje klass, i en debattartikel hon skrivit på DN debatt tillsammans med sex forskarkollegor.

– Jag har mycket stor förståelse för att en lärare har svårt att ensam möta alla elevers behov i klassrum med trettio elever, med stora och varierande behov av ledning, stimulans och stöd, säger Åsa Olsson.

Hon och hennes meddebattörer vill se max 20 elever i varje klass på lågstadiet, 25 på högstadiet och tvålärarsystem som norm.

En rapport från Sveriges Lärare, ”Skolan går inte i repris” visar att mellan 70 och 85 procent av lärarna inte anser sig ha möjlighet att ge alla elever det stöd de behöver i klassrummet.

Bättre resultat

Nationalekonomen Björn Öckert, vid institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har följt forskningen, sedan han skrev rapporten ”Långsiktiga effekter av mindre klasser, 2012.

– Det finns ganska stor forskning på effekterna av att gå i mindre klass, resultaten blir bättre. Det finns även effekter på längre sikt, elever som gått i liten klass på mellanstadiet får högre lön som vuxna, säger Björn Öckert.

Mindre klasser skulle kräva fler lärare, och innebära högre kostnader.

– Vi räknade fram att det vore samhällsekonomiskt lönsamt att minska elevantalet med i genomsnitt fem elever per klass, fast det är dyrt med lärare, säger han.

Läroplanen påverkar

För Eva Löfqvist på Enskedefältets skola, skulle mindre klasser göra stor skillnad.

– Det har dels med läroplanen att göra, kraven på att möta varje elev individuellt. Det blir svårare ju fler elever man har. Dels blir det mindre administration, färre kontakter med vårdnadshavare och mindre konflikthantering, säger hon.

Framför allt mindre stress.

– Med färre elever kan jag ge varje elev mer. Det ger mig tid att förbereda lektioner och stressen minskar. Jag undervisar inte lika bra när jag är stressad, säger Eva Löfqvist.

Klasserna har fortsatt växa, jämfört när hon började arbeta som lärare.

– Förskolan har också stora grupper och det följer med upp till oss. Elever idag är mer individualistiska, tänker sig inte för, pratar rakt ut. De är vana vid stora grupper och måste höja rösten för att höras, säger Eva Löfqvist.