Iris galopperar.
Till startsidan
Reportage Barn rör sig mer när de vistas utomhus, särskilt med tillgång till en stor och utmanande gård. Just så ser det ut på I ur och skur-förskolan Kungsfågeln i Stuvsta utanför Stockholm.
Höga berg och djupa dalar, trappor och lummiga skogspartier. Kungsfågelns gård är en fröjd för både stora och små som gillar frisk luft och lärorika utmaningar. Men så är det också en I ur- och skur-förskola, där Friluftsfrämjandets koncept gäller. Undervisning, friluftsliv och vistelse i naturen är snarare regel än undantag, och själva uterummet används som lärmiljö.
– Vi är ute i stort sett hela dagarna, och under den del av året som vädret tillåter äter vi dessutom både lunch och mellanmål utomhus, och de yngsta sover ute, berättar förskolläraren Mia Grafström, som har arbetat på Kungsfågeln i elva år.
Hon är stolt över förskolans gård, som hon beskriver som ”fantastisk”. Till vänster om entrén finns en asfalterad yta som lämpar sig väl för bandyspel. Strax intill finns ett bord med en bygglåda där barnen kan snickra och nedanför slänten ligger den uppskattade kojan som några av vårdnadshavarna byggde under en föräldrakväll.
Mia Grafström i fokuserad innebandymatch.
På den stora ytan framför förskolan är det också gott om utrymme med kreativa lösningar. Här samsas gungdjur, leksaks- och cykelbodar och ett stort trädgårdsland där säsongens odling just dragit i gång. Här finns också en scen, en brandbil med biltvätt, en svindlande snabb rutschkana och en brant bergssluttning med stora däck som inbjuder till klätteräventyr. Dessutom finns gott om bänkar och bord för mer stillsamma aktiviteter.
Mia Grafström brinner extra mycket för just rörelse, ett ämne som hon även belyste i sin uppsats i slutet av sina studier.
– Rörelse betyder så mycket, både för att skapa en god motorik och för inlärning och möjligheten till koncentration. Men det gäller att ha en bra miljö med många valmöjligheter, annars finns det risk för att barnen bara driver runt. En tillrättalagd gård ger heller inte samma träning som vår.
Enligt Världshälsoorganisationens rekommendation bör barn få minst 60 minuter av medel- till högintensiv fysisk aktivitet (MVPA) varje dag. Rekommendationen gäller för förskolebarn, både för flickor och pojkar. Men dessvärre visar de flesta studier att flickor ligger lägre i MVPA än pojkar.
Huruvida förskolebarn rör sig tillräckligt mycket beror enligt forskare mycket på pedagogernas inställning, erfarenhet och kunskap om fysisk aktivitet. Dessutom visar det sig att pedagoger som har en deltagande roll bidrar till att barnen blir motiverade och inspirerade till att röra på sig mer. Studier har också påvisat betydelsen av gårdens utformning. Allra bäst fungerar det med en stor gård som uppmuntrar barnen till fysisk aktivitet, och att gården består av både vegetation och kullar.
– Vår gård är en utmanande naturgård, säger Mia Grafström. Det finns till och med en del rejält branta delar. Att vistas utomhus är så mycket bättre för att främja rörelse, det blir naturligt i barnens lek att omedvetet röra sig och utmana sig över stock och sten. Dessutom tar de yngre barnen efter de äldre, och de blir snabbt duktiga med balansen. Den rörelse som erbjuds ute blir aldrig densamma inomhus.
Men det är inte bara fri lek på gården. Ofta står olika lekar på programmet, bland annat brukar pedagogerna ta ut högtalarna och dansa till Friskis & Svettis speciella barnprogram. Discostopp, Följa John och Kom alla mina kycklingar hör till favoriterna hos barnen.
– Att jaga såpbubblor gillar de också mycket. Vi har en såpbubblemaskin som ger jättemånga bubblor. Alla vill vara med och fånga dem, stora som små. Det är verkligen en glädje att se, säger Mia Grafström.
Iris galopperar.
Den fina gården till trots ger de sig även i väg på utflykter med jämna mellanrum. Under vintern brukar det bli skridskoåkning och under den snöfria delen av året styr kosan ofta till skogen. Bland annat går de stora barnen till skogspartiet vid Stuvsta IP.
– Där är det ganska kuperat och de får klättra för att komma upp. Men man ser snabbt vilka framsteg de gör och det är verkligen kul att se när de bemästrar att komma upp där på stenen, antingen genom egna lösningar eller med hjälp av varandra.
Mia Grafström poängterar hur viktig rörelse är för inlärning och koncentrationsförmåga. Hur barnen lättare kan sätta sig i lugn och ro och lyssna när de fått ur sig sitt stora rörelsebehov.
– Dessutom ökar deras aptit och de äter bättre, och är man ute så här mycket blir barnen mer sällan sjuka. Våra barn har hållit sig väldigt friska under pandemin.
LÄS ÄVEN
Lärarlöner 2022: Så mycket tjänar förskollärare där du bor
Knepet för att få högre lön – men systemet tar vårt samvete som gisslan
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.
Podcast Podden Förskolan skickar en inbjudan till utbildningsministern Simona Mohamsson.
Debatt Jag ber er med makt att tänka en gång till, hjälp oss pedagoger att få bättre förutsättningar – det är allt jag vill, skriver läraren Linnéa Carlström.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att komma ut i arbetslivet som nyexaminerad lärare i förskolan. Vad är viktigt att fokusera på när man är ny på jobbet, hur skiljer sig arbetet på förskolan mot utbildningen och hur handskas man med sin osäkerhet i mötet med nya kollegor, barn och vårdnadshavare?
Krönika Förväntningarna på oss i förskolan är så låga att kommunpolitiker kan gå ut och säga vad vi borde göra. För de vet minsann, för ”när jag var liten då var det sååååååå mysigt med luciatåg”, skriver Eva Lindström.
Krönika Jag hoppas innerligt att det är det vi, både pedagoger och föräldrar, fokuserar på framöver när vi uppmärksammar traditionen, oavsett hur vi väljer att organisera den, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Förskola ”Fantastiskt om föräldrar engagerade sig på samma sätt kring barngrupperna som de gör för lucia.”
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Krönika Lika säkert som att det blir kaos i trafiken när den första snön faller, lika säkert behöver vi varje år läsa om dessa stackars föräldrar som inte får se sina barn leka luciatåg på förskolorna, skriver Eva Lindström.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.