Iris galopperar.
Till startsidan
Reportage Barn rör sig mer när de vistas utomhus, särskilt med tillgång till en stor och utmanande gård. Just så ser det ut på I ur och skur-förskolan Kungsfågeln i Stuvsta utanför Stockholm.
Höga berg och djupa dalar, trappor och lummiga skogspartier. Kungsfågelns gård är en fröjd för både stora och små som gillar frisk luft och lärorika utmaningar. Men så är det också en I ur- och skur-förskola, där Friluftsfrämjandets koncept gäller. Undervisning, friluftsliv och vistelse i naturen är snarare regel än undantag, och själva uterummet används som lärmiljö.
– Vi är ute i stort sett hela dagarna, och under den del av året som vädret tillåter äter vi dessutom både lunch och mellanmål utomhus, och de yngsta sover ute, berättar förskolläraren Mia Grafström, som har arbetat på Kungsfågeln i elva år.
Hon är stolt över förskolans gård, som hon beskriver som ”fantastisk”. Till vänster om entrén finns en asfalterad yta som lämpar sig väl för bandyspel. Strax intill finns ett bord med en bygglåda där barnen kan snickra och nedanför slänten ligger den uppskattade kojan som några av vårdnadshavarna byggde under en föräldrakväll.
Mia Grafström i fokuserad innebandymatch.
På den stora ytan framför förskolan är det också gott om utrymme med kreativa lösningar. Här samsas gungdjur, leksaks- och cykelbodar och ett stort trädgårdsland där säsongens odling just dragit i gång. Här finns också en scen, en brandbil med biltvätt, en svindlande snabb rutschkana och en brant bergssluttning med stora däck som inbjuder till klätteräventyr. Dessutom finns gott om bänkar och bord för mer stillsamma aktiviteter.
Mia Grafström brinner extra mycket för just rörelse, ett ämne som hon även belyste i sin uppsats i slutet av sina studier.
– Rörelse betyder så mycket, både för att skapa en god motorik och för inlärning och möjligheten till koncentration. Men det gäller att ha en bra miljö med många valmöjligheter, annars finns det risk för att barnen bara driver runt. En tillrättalagd gård ger heller inte samma träning som vår.
Enligt Världshälsoorganisationens rekommendation bör barn få minst 60 minuter av medel- till högintensiv fysisk aktivitet (MVPA) varje dag. Rekommendationen gäller för förskolebarn, både för flickor och pojkar. Men dessvärre visar de flesta studier att flickor ligger lägre i MVPA än pojkar.
Huruvida förskolebarn rör sig tillräckligt mycket beror enligt forskare mycket på pedagogernas inställning, erfarenhet och kunskap om fysisk aktivitet. Dessutom visar det sig att pedagoger som har en deltagande roll bidrar till att barnen blir motiverade och inspirerade till att röra på sig mer. Studier har också påvisat betydelsen av gårdens utformning. Allra bäst fungerar det med en stor gård som uppmuntrar barnen till fysisk aktivitet, och att gården består av både vegetation och kullar.
– Vår gård är en utmanande naturgård, säger Mia Grafström. Det finns till och med en del rejält branta delar. Att vistas utomhus är så mycket bättre för att främja rörelse, det blir naturligt i barnens lek att omedvetet röra sig och utmana sig över stock och sten. Dessutom tar de yngre barnen efter de äldre, och de blir snabbt duktiga med balansen. Den rörelse som erbjuds ute blir aldrig densamma inomhus.
Men det är inte bara fri lek på gården. Ofta står olika lekar på programmet, bland annat brukar pedagogerna ta ut högtalarna och dansa till Friskis & Svettis speciella barnprogram. Discostopp, Följa John och Kom alla mina kycklingar hör till favoriterna hos barnen.
– Att jaga såpbubblor gillar de också mycket. Vi har en såpbubblemaskin som ger jättemånga bubblor. Alla vill vara med och fånga dem, stora som små. Det är verkligen en glädje att se, säger Mia Grafström.
Iris galopperar.
Den fina gården till trots ger de sig även i väg på utflykter med jämna mellanrum. Under vintern brukar det bli skridskoåkning och under den snöfria delen av året styr kosan ofta till skogen. Bland annat går de stora barnen till skogspartiet vid Stuvsta IP.
– Där är det ganska kuperat och de får klättra för att komma upp. Men man ser snabbt vilka framsteg de gör och det är verkligen kul att se när de bemästrar att komma upp där på stenen, antingen genom egna lösningar eller med hjälp av varandra.
Mia Grafström poängterar hur viktig rörelse är för inlärning och koncentrationsförmåga. Hur barnen lättare kan sätta sig i lugn och ro och lyssna när de fått ur sig sitt stora rörelsebehov.
– Dessutom ökar deras aptit och de äter bättre, och är man ute så här mycket blir barnen mer sällan sjuka. Våra barn har hållit sig väldigt friska under pandemin.
LÄS ÄVEN
Lärarlöner 2022: Så mycket tjänar förskollärare där du bor
Knepet för att få högre lön – men systemet tar vårt samvete som gisslan
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Krönika Lika säkert som att det blir kaos i trafiken när den första snön faller, lika säkert behöver vi varje år läsa om dessa stackars föräldrar som inte får se sina barn leka luciatåg på förskolorna, skriver Eva Lindström.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.
Debatt Hela tiden hörs denna uppmaning till barnen i förskolan. Som positiv feedback, något som visar tilltro till barnets förmåga, är det självklart en föredömlig sak att säga, skriver Nina Linnaeus, lärare i förskolan.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Fackböcker Väl hanterade kan barnens konflikter faktiskt bidra till både lärande och bättre relationer, menar Elin Larsson, lärare i förskolan, aktuell med en ny bok.
Krönika Barnskötare är viktiga i förskolan, inte för att ni gör samma jobb som förskollärare, utan för att ni gör ett annat. Att hävda att barnskötare behövs för att de gör samma jobb som lärare är bara dumt, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön i förskolan är dålig. Det problemet måste man lösa innan man går vidare med att låta barn få stanna längre, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?