Att förstå förmågor

Den här artikeln publicerades ursprungligen på forskolan.se

David Edfelts grundliga genomgång av betydelserna av anknytning, affekter, lågaffektivt bemötande och barns kompetenser ger en gedigen förståelse­grund för bokens tema – att vardagliga situationer och rutiner på förskolan kan inne­bära mycket stora utmaningar för barnen, och att det bästa stödet består av kunskap hos personalen, i kombination med ett systematiskt arbete för att skapa positiva och utvecklande förutsättningar på förskolan.

Återkommande problemskapande beteenden kommer ofta som ett resultat av överkrav.

Edfelt betonar relationens betydelse och vikten av att den vuxne förändrar sin bild av barnet. Insatserna står och faller med relationen. Vi behöver ta reda på vad det är som är svårt för barnet. När vi förstår att ett problemskapande bete­ende är ett uttryck för att något är svårt, förstår vi också att barnet gjort sitt bästa, vilket gör det lättare att tycka om det.

Edfelt citerar Ross Green – ”kids do well if they can” – och menar att det i grunden handlar om människosyn: är människan lat och ovillig att anstränga sig utan yttre motivation och belöning, eller är hon aktiv och önskar utveckling, självständighet och kontroll?

I bokens längsta avsnitt Det sociala barnet talar Edfelt om utvecklingen av förmågor och färdigheter. Genom att beskriva vilka förmågor som behövs för att dricka ett glas mjölk visar han på hur mycket som måste stämma och fungera. ”Alla som arbetar i förskolan vet att barn utvecklas i olika takt”, säger han. Om barn ska få det stöd de behöver så måste situationer anpassas och möjligheter till träning måste ges.

Edfelt övergår sedan till vikten av att skapa en lyhörd verksamhet – som naturligtvis är nödvändig om vi vuxna ska kunna uppfatta barnens uttryck för om något är för svårt. Han betonar att det handlar om att inte fastna i enkla förklaringar och lösningar utan vara öppen för olika tolkningar.

Boken avslutas med ett studiematerial med sidhänvisningar och diskussionsfrågor under åtta olika områden, som exempelvis ”tillsägelser, tjat och förmaningar” och ”förmågor, färdigheter och krav”.

Jag rekommenderar varmt boken som underlag för arbete på förskolor och i arbetslag.