Hård lärarkritik mot nationella proven i svenska
”Kontrasten mellan vad som krävs av lärares förståelse och vad som förväntas av eleverna är inte bara slående – den är besvärande. Pinsam”, skriver debattörerna. Foto: Adobe Stock
Debatt Något är uppenbarligen fel i ett provsystem där svensklärares kompetens uppenbart misstros genom en lavin av instruktioner som ibland närmar sig en idiotförklaring, skriver 55 svensklärare, specialpedagoger och rektorer.
Föreställ dig följande: Du ingår i en grupp narkossköterskor, barnmorskor och läkare. Varje år får ni ett 75-sidigt häfte från Socialstyrelsen. Det ska ni läsa igenom för att – en gång om året – kunna inrapportera statistik. Ni får lära er att en kanyl är den del av sprutan som används för att injicera läkemedel, antingen subkutant eller intramuskulärt. Sedan följer instruktioner för hur ni ska bedöma behandlingar – komplett med fallbeskrivningar, undantag, tillägg och specialfall. Ni, som har utbildning och i många fall mångårig erfarenhet, förväntas läsa självklarheter och pekpinnar.
Känns det absurt? Ja. Men detta är exakt den verklighet vi svensklärare på gymnasiet möter – varje år. En akademisk profession får ett bedömningsstöd på 75 sidor för att kunna bedöma en enda av alla de texter vi varje termin hanterar. I dessa anvisningar får vi läsa att ”en inlednings funktion är att leda läsaren in i texten genom att presentera ämnet” och att ”det finns två sätt att markera nytt stycke”. Vi får också veta att ett specifikt, föråldrat och osannolikt elevuttryck inte ska ses som osakligt – utan som ett stilbrott.
”Något är uppenbarligen fel”
I det nationella provet får också eleverna ett häfte med texter de ska använda som underlag för skrivande. Blandningen av lamt formulerade artiklar från 15 år gammal lokalpress och navelskådande litteraturvetartexter, antingen med romaner som inte kan sägas vara klassiker utan i ropet på 1990-talet eller fulla av begrepp som våra elever aldrig stött på, väcker viss förundran. I årets texter förekommer flera ovanliga begrepp som inte hör till dem som vi använder i undervisningen om litteratur och som gör texterna svårgenomträngliga för elever. Kontrasten mellan vad som krävs av lärares förståelse och vad som förväntas av eleverna är inte bara slående – den är besvärande. Pinsam.
Något är uppenbarligen fel i ett provsystem där svensklärares kompetens uppenbart misstros genom en lavin av instruktioner – som ibland närmar sig en idiotförklaring – samtidigt som förväntningarna på och förståelsen av hur en 19-årings kunskapsutveckling bäst prövas och bedöms snävas in på ett högst oprofessionellt sätt.
Att be elever lajva universitetsstudenter i instruktionen med orden ”Du har just börjat läsa på universitetet …” i en high-stake provsituation är, utöver att det naturligtvis inte är en sann beskrivning av det de gör, ett sätt att också både förminska och skapa negativa konnotationer kring universitetsstudier i alla ämnen. I universitetsstudierna skriver man om ämnen man har en relation till, saker som diskuteras och studeras i en kurs, och man gör det utifrån texter som håller en hög kvalitet, både innehållsmässigt och formmässigt. Så ser också god svenskundervisning på gymnasiet ut. Men så ser inte det prov som antas mäta elevernas förmåga ut.
Tre tydliga krav
Om provet alls ska fortsätta finnas kräver vi följande:
- Välj texter som våra elever har en rimlig möjlighet att relatera till. Det handlar inte om att sänka kraven – det handlar om att skapa meningsfulla, rättvisa och engagerande prov.
- Låt lärare bedöma utifrån professionell kompetens. Det som är felaktig betygssättning på grund av marknadskrafter kommer aldrig ett 75-sidigt häfte att komma åt, hur detta än skrivs.
- Låt oss slippa det argumenterande talet, som nu kan skrivas av språkmodeller, och låt oss få tiden det tar att lyssna på dessa tal till värdefull undervisning.
Detta är en debattartikel. Det är skribenterna nedan som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren.
Gunnel Thydell, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Jenny Danka, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Daniel Sterling, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Olof Rundcrantz, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Malin Andersson Öhrn, gymnasielärare i svenska, Leksands gymnasium
Anna Gemfeldt, lärare i svenska och svenska som andraspråk
Jenny Svensson, ämneslärare i svenska och spanska, Kattegattgymnasiet
Jenny Lundberg, gymnasielärare i svenska, Rönnowska skolan
Britt Almlid Ekman, gymnasielärare i svenska och tyska Anna Whitlocks gymnasium
Janna Jörneklint Bergquist, gymnasielärare i svenska och engelska och speciallärare
Marina Nordin, mellan- och högstadielärare i svenska, Sjöängsskolan i Stockholm
Sara Engström, gymnasielärare i svenska och religionskunskap
Hélène Vierikko, gymnasielärare i svenska
Anna-Karin Johansson, gymnasielärare, Nacka gymnasium
Emma Packalen, gymnasielärare i svenska, Hagagymnasiet, Borlänge
Anna-Kari Kroik, specialpedagog/gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Johanna Nyberg, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Mia Pudaric, gymnasielärare i svenska, Designgymnasiet Malmö
Fin Äleviken, gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk, Praktiska gymnasiet Gamlestaden
Viveka Lindgren, gymnasielärare i svenska, Viskastrandsgymnasiet
Julia Karlén, gymnasielärare i svenska, Hedbergska skolan, Sundsvall
Terese Ring, gymnasielärare i svenska och historia, Nacka gymnasium
Eline Bredby Real, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Lotta Valentin, tidigare lärare i svenska och rektor på gymnasiet
Petra Ahrnstedt, specialpedagog, Fryshusets grundskola
Anna Lindberg, gymnasielärare i svenska
Emma Nordlöf, gymnasielärare i svenska
Jannike Kohinoor, högstadielärare i SO och svenska, Fruängens skola
Anneli Friedner, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Maria Bohlin, rektor, Globala gymnasiet
Lisa Fogelberg, gymnasielärare i svenska, Värmdö gymnasium
Alexandra Issa, gymnasielärare i svenska, NTI Södertörn
Lena Hasslund, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Elisabet B Therstam, före detta gymnasielärare i svenska
Sabina Franzén, gymnasielärare i svenska
Caroline Köhnke, gymnasielärare i svenska
Anette Larsson, gymnasielärare i svenska, De la Gardiegymnasiet
Kerstin Göthberg, gymnasielärare i svenska, Drottning Blankas Gymnasieskola Nacka
Peter Stålnacke, specialpedagog, Anna Whitlocks gymnasium
Camilla Carlberg, gymnasielärare i svenska och religionskunskap, Anna Whitlocks gymnasium
Fanny Eriksson, gymnasielärare i svenska
Katarina Lycken Rüter, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Elin Sanfridsson, högstadielärare i svenska
Linda Ekström Lind, ämneslärare svenska, historia och religion
Hanna Nilsson, gymnasielärare, Rudbeck
Emilie Tengbom Zetterman, gymnasielärare i svenska
Christina Jonsson, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Anette Ångström, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Gunilla Halsius, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Amanda Grönroos, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Caroline Avebjörk, gymnasielärare i svenska
Anna Lindholm, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Niklas Brismar Pålsson, gymnasielärare i svenska, Anna Whitlocks gymnasium
Katharina Reimer, gymnasie- och högstadielärare i svenska
Joel Rangsjö, verksamhetsutvecklare AI, gymnasielärare i svenska
LÄS ÄVEN
Så godkänns elever som inte kan läsa på nationella provet i svenska
Hård kritik mot nationella proven i historia
Så driver NP upp betygen i engelska
