Ingrid Remvall föreläste för alla elever under projektet.
Till startsidan
Linda Bruhn (till vänster), gymnasielärare i svenska och samhällskunskap på Hedda Anderssongymnasiet i Lund, har samarbetat med författaren Ingrid Remvall (till höger) i projektet.
Pedagogiska tips
En majoritet av eleverna berättar sällan eller aldrig för någon när det känns jobbigt. Det framgår i ett tema om psykisk hälsa.
– Det kan vara ett tufft klimat och krav från sociala medier att man ska må så himla bra, säger läraren Linda Bruhn, som har arbetat med temat.
Totalt 78 procent av eleverna svarar att de sällan eller aldrig brukar prata med någon när det känns jobbigt. Det visar svar från elever som deltagit i en temavecka om psykisk hälsa.
Linda Bruhn, gymnasielärare i svenska och samhällskunskap på Hedda Anderssongymnasiet i Lund, har tillsammans med teamet för det samhällsvetenskapliga programmet arbetat med temat där ungdomsböcker har varit en central del.
– Vi vet att det är svårt för många unga att prata om hur de mår. Det kan ibland vara ett tufft klimat och krav från omgivningen och sociala medier på att man ska må så himla bra i dag. Då kan böcker med fiktiva karaktärer och annan kultur göra det lättare att prata om mående och vad god psykisk hälsa är. Det har även varit inspirerande och givande att arbeta med författaren Ingrid Remvall, säger Linda Bruhn.
Totalt har 150 elever i årskurs 1 på samhällsvetenskapsprogrammet deltagit i projektet ”Ungas röster för andra unga”.
Flera ämnen har involverats i temaveckan. I svenska har eleverna läst Ingrid Remvalls böcker om unga och psykisk hälsa, i samhällskunskap har de arbetat med FN:s globala hållbarhetsmål, i matematik har de tagit upp statistik om hälsa och ohälsa och i idrottsämnet har eleverna haft mindfulness.
Författaren Ingrid Remvall, som har deltagit aktivt i projektet med eleverna, betonar värdet av att använda kultur och skrivande.
– Det är ett bra sätt att se till att unga genom eget skrivande höjer sina röster i frågor som de tycker är viktiga. I litteraturen kan unga känna att de inte är ensamma om sina tankar och sin situation. Man kan följa en karaktär som går från mörker till ljus. I temat har de först läst mina böcker, arbetat med diskussionsfrågor och sedan skrivit dikter, säger hon.
Ingrid Remvall föreläste för alla elever under projektet.
En orsak till att många unga inte väljer att prata om sitt mående tror Ingrid Remvall beror på ideal och normer kring hur vi ”borde” må och vara i sociala medier, i skolan eller andra miljöer.
– Det kan kännas svårt att säga att man har det jobbigt. Men det är viktigt att våga prata om psykisk hälsa och att veta att om man mår dåligt så finns det hjälp att få. Skolan har en viktig uppgift i att jobba förebyggande och ge verktyg för goda levnadsvanor och få elever att våga prata om känslor.
Det ämnesövergripande temat pågick i en vecka men läraren Linda Bruhn betonar att hälsofrämjande arbete måste pågå kontinuerligt. Hon brukar ta upp vad som krävs för en god psykisk hälsa utifrån den så kallade ”mentala tallriksmodellen”. Modellen är framtagen av amerikanska forskare och kan ses som ett tankestöd för att synliggöra balansen i vardagen mellan de olika tårtbitarna: sömn, motion, hjärnvila, aktiviteter, chilltid, relationer och fokustid.
– Vi lyfter även detta på mentorstiden med våra elever. Det är viktigt att när vi ser att en elev inte mår bra eller uppvisar psykiska besvär kopplar in elevhälsan.
Linda Bruhn menar att lärarna kan underlätta elevernas vardag och minska stressen genom att samarbeta.
– Det kan vara att se till att examinationer inte samlas utan sprids över tid för olika ämnen, att arbeta ämnesövergripande. Jag välkomnar Gy25 som kan lyfta fokus från examinationer till mer långsiktig inlärning. Det finns en progression med olika nivåer där det ges tid till att utveckla förmågor då betyget kommer att spegla vad eleven kan i slutet. Det tror jag tror kommer att minska stressen.
Ingrid Remvall har i samarbete med Linda Bruhn skrivit en artikel med tips om arbetet på Hedda Anderssongymnasiet och att använda kultur som verktyg för psykisk hälsa. Artikeln är faktagranskad av en specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri.
– Artikeln är tänkt att inspirera andra lärare och skolpersonal att göra liknande projekt. Att först arbeta med kunskap om psykisk hälsa, sedan använda skönlitteratur för diskussion och att de unga får höja sina röster.
Temat på Hedda Anderssongymnasiet avslutades med en utställning i Lunds stadshall för andra unga, politiker och allmänhet.
LÄS ÄVEN
Debatt: Sluta hetsa eleverna att jaga ett högre betyg
Bup-läkaren: Lärare lämnas ensamma med elevernas tunga problem
Debatt Erik Cardelus: De förstod att utbildning och utveckling hänger ihop.
Läroplanshaveriet Kommer inte göra ett omtag: ”Varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.”
Läroplanshaveriet ”Tydligt att Skolverket värderar lärares beprövade erfarenhet väldigt, väldigt lågt.”
Läroplanshaveriet Professorerna om hårda kritiken: ”Vi måste bevaka vårt ämne.”
Läroplanshaveriet Agneta Gulz om forskarnas rekommendationer: ”Styr 180 grader åt fel håll.”
Panelen Så svarar tre lärare i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Engelskläraren: När eleverna når högskolan blir detta glapp smärtsamt tydligt.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”
Forskning Professorn om nya studien: ”Oroväckande resultat”.
Debatt Läraren: Filosofi och psykologi bör göras obligatoriska på alla gymnasieprogram.
Debatt Uppmaningen: Bygg motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar.
Krönika Svenskläraren: Likt Bambi på hal is försökte jag bara överleva.
Debatt ”År verkligen nyheten om repetitionens betydelse för lärande och så speciellt ny?”
Betyg Nya siffror: Så stor andel av betygen höjs efter NP – ämne för ämne.
Krönika Svenskläraren: Svårt att arbeta i en skolvärld som alla förstår bättre än vad vi lärare gör.
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.
Lön Ny statistik: Här tjänar gymnasielärare och högstadielärare bäst och sämst.
Läsning Svenskläraren om arbetssättet där alla har en stor chans att delta.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Centralt för att alla elever ska utveckla ämneskunskaper.
Forskning Kravet efter Ämneslärarens granskning: ”Finns ingen annan väg att gå.”
Krönika Svenskläraren: Är det bara jag som är orolig för vad det här leder till?
Lektionstipset Religionslärarens grepp får fördomar att komma på skam: ”Dynamiskt och komplext.”
Betyg Svenskläraren om de rekorddåliga betygen: ”Måste läsa mycket mer”
Undervisning ”Jag har fått en nordisk dimension i min undervisning.”