
Ingrid Remvall föreläste för alla elever under projektet.
Linda Bruhn (till vänster), gymnasielärare i svenska och samhällskunskap på Hedda Anderssongymnasiet i Lund, har samarbetat med författaren Ingrid Remvall (till höger) i projektet.
Pedagogiska tips
En majoritet av eleverna berättar sällan eller aldrig för någon när det känns jobbigt. Det framgår i ett tema om psykisk hälsa.
– Det kan vara ett tufft klimat och krav från sociala medier att man ska må så himla bra, säger läraren Linda Bruhn, som har arbetat med temat.
Totalt 78 procent av eleverna svarar att de sällan eller aldrig brukar prata med någon när det känns jobbigt. Det visar svar från elever som deltagit i en temavecka om psykisk hälsa.
Linda Bruhn, gymnasielärare i svenska och samhällskunskap på Hedda Anderssongymnasiet i Lund, har tillsammans med teamet för det samhällsvetenskapliga programmet arbetat med temat där ungdomsböcker har varit en central del.
– Vi vet att det är svårt för många unga att prata om hur de mår. Det kan ibland vara ett tufft klimat och krav från omgivningen och sociala medier på att man ska må så himla bra i dag. Då kan böcker med fiktiva karaktärer och annan kultur göra det lättare att prata om mående och vad god psykisk hälsa är. Det har även varit inspirerande och givande att arbeta med författaren Ingrid Remvall, säger Linda Bruhn.
Totalt har 150 elever i årskurs 1 på samhällsvetenskapsprogrammet deltagit i projektet ”Ungas röster för andra unga”.
Flera ämnen har involverats i temaveckan. I svenska har eleverna läst Ingrid Remvalls böcker om unga och psykisk hälsa, i samhällskunskap har de arbetat med FN:s globala hållbarhetsmål, i matematik har de tagit upp statistik om hälsa och ohälsa och i idrottsämnet har eleverna haft mindfulness.
Författaren Ingrid Remvall, som har deltagit aktivt i projektet med eleverna, betonar värdet av att använda kultur och skrivande.
– Det är ett bra sätt att se till att unga genom eget skrivande höjer sina röster i frågor som de tycker är viktiga. I litteraturen kan unga känna att de inte är ensamma om sina tankar och sin situation. Man kan följa en karaktär som går från mörker till ljus. I temat har de först läst mina böcker, arbetat med diskussionsfrågor och sedan skrivit dikter, säger hon.
Ingrid Remvall föreläste för alla elever under projektet.
En orsak till att många unga inte väljer att prata om sitt mående tror Ingrid Remvall beror på ideal och normer kring hur vi ”borde” må och vara i sociala medier, i skolan eller andra miljöer.
– Det kan kännas svårt att säga att man har det jobbigt. Men det är viktigt att våga prata om psykisk hälsa och att veta att om man mår dåligt så finns det hjälp att få. Skolan har en viktig uppgift i att jobba förebyggande och ge verktyg för goda levnadsvanor och få elever att våga prata om känslor.
Det ämnesövergripande temat pågick i en vecka men läraren Linda Bruhn betonar att hälsofrämjande arbete måste pågå kontinuerligt. Hon brukar ta upp vad som krävs för en god psykisk hälsa utifrån den så kallade ”mentala tallriksmodellen”. Modellen är framtagen av amerikanska forskare och kan ses som ett tankestöd för att synliggöra balansen i vardagen mellan de olika tårtbitarna: sömn, motion, hjärnvila, aktiviteter, chilltid, relationer och fokustid.
– Vi lyfter även detta på mentorstiden med våra elever. Det är viktigt att när vi ser att en elev inte mår bra eller uppvisar psykiska besvär kopplar in elevhälsan.
Linda Bruhn menar att lärarna kan underlätta elevernas vardag och minska stressen genom att samarbeta.
– Det kan vara att se till att examinationer inte samlas utan sprids över tid för olika ämnen, att arbeta ämnesövergripande. Jag välkomnar Gy25 som kan lyfta fokus från examinationer till mer långsiktig inlärning. Det finns en progression med olika nivåer där det ges tid till att utveckla förmågor då betyget kommer att spegla vad eleven kan i slutet. Det tror jag tror kommer att minska stressen.
Ingrid Remvall har i samarbete med Linda Bruhn skrivit en artikel med tips om arbetet på Hedda Anderssongymnasiet och att använda kultur som verktyg för psykisk hälsa. Artikeln är faktagranskad av en specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri.
– Artikeln är tänkt att inspirera andra lärare och skolpersonal att göra liknande projekt. Att först arbeta med kunskap om psykisk hälsa, sedan använda skönlitteratur för diskussion och att de unga får höja sina röster.
Temat på Hedda Anderssongymnasiet avslutades med en utställning i Lunds stadshall för andra unga, politiker och allmänhet.
LÄS ÄVEN
Debatt: Sluta hetsa eleverna att jaga ett högre betyg
Bup-läkaren: Lärare lämnas ensamma med elevernas tunga problem
Debatt Svenskläraren: Som vanligt debatteras skolan utan att lärare får komma till tals.
Debatt ”Det är där som läsutvecklingen och kanonskapandet sker – på riktigt.”
Priser ”En väckarklocka, som nådde ända till regeringens miljardsatsning på läsning.”
Krönika Svenskläraren: Finns det något mer rogivande?
Fortbildning Ny studie: Var tredje tysklärare får ingen fortbildning alls.
Guider & tips Expertens fem bästa tips.
Debatt ”Ger nycklar till identitet, kultur och nya perspektiv.”
Läromedel Forskaren: Elever och lärare förtjänar riktiga läroböcker.
Franska ”Att kunna ett språk är att kunna tala språket.”
Reportage ”Även för de mest hämmade eleverna har det lossnat.”
Debatt Svenskläraren: Resultatet blir växande skillnader i vad elever faktiskt lär sig.
Läraryrket Svenskläraren: ”Nja, inte helt.”
Krönika Svenskläraren: Om jag svarar på dem gör jag både mig själv och eleven en otjänst.
Forskning Forskaren: Många elever känner sig orättvist bedömda.
Lektionstipset Svenskläraren: ”Det här är poesi, 100 procent.”
Krönika ”Allting kan ju inte bara vara inom den bekväma komfortzonen jämt.”
Fokus Stor granskning: Rädslorna som får elever att tystna.
Fokus ”Lärare har väldigt olika uppfattningar om hur elevernas ångestfyllda känslor bäst hanteras.”
Fokus Lärarna vittnar om en eskalerande talrädsla: ”Djup skräck”.
Fokus Läraren: Elever som kan prata ger ett smart och kvickt intryck.
Fokus Läraren: ”Det är totalt snedvridet”.
Fokus Språkläraren: ”Det vore förödande”.
Krönika Ämneslärarens redaktör: Tack för ert mod!
Läsning Dömdes ut som ”pedagogisk undermåligt” och ”en samhällsupplösande smörja”.
Digitalisering Ny granskning: Här är ämnena där det sker oftast.
Skolverkets läslistor Två av tre lärare ratar listorna: ”Dödar lusten”.
Skolverkets läslistor ”Helt orealistiskt att våra lässvaga elever ska klara de här böckerna.”
Skolverkets läslistor Läraren: ”Vi har inte en krona att köpa böcker för.”
Skolverkets läslistor Kanonutredaren skeptisk till frivilliga läslistor i skolan.
Skolverkets läslistor ”Håller man inte med – prata om det och gör egna listor.”
Skolverkets läslistor ”Många av böckerna är läsdödande i stället för läsfrämjande.”
Skolverkets läslistor ”Listorna framstår som aningens spretiga och urvattnade.”
Läsning Svenskläraren: För mig finns ett uppenbart värde i detta tvång.
Krönika ”Gör mig alldeles varm inombords.”
Forskning Ny studie: Ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor.
Forskning Forskaren: Jag såg en tydlig progression.
Läsning Lärdomen: Anpassa undervisningen efter verkligheten.
Debatt ”Låt oss inte byta ut demokrati mot diktat.”
Debatt Läraren: Svår utmaning att våga stanna i dessa samtal.
Läsning ”Det aktiverar både kroppen och hjärnan.”
Läsning ”Det har varit en fantastisk resa, som en dröm som gått i uppfyllelse.”
Debatt Gymnasieläraren: Måste erkänna verkligheten utan att fastna i den.
Krönika ”Den kan bli precis hur stor som helst.”
Forskning Forskaren om varför lärare lyfter fram hemskheter.
Gymnasieskola ”Osäkerhet kring hur reformen kommer att fungera i praktiken.”
Krönika ”Massor att vinna och absolut ingenting att förlora!”
Krönika ”Samtalet om elevens ansträngning och ansvar känns bortglömt.”
Debatt Debattörerna: Vi blir närmast idiotförklarade av Skolverket.
Reportage ”Allt som vi försöker förklara kan vi koppla till geografin.”
Läsning ”Fem stora författare som hjälper oss att känna den svenska sommaren, starkare och skönare.”