Skolverkets svar på hårda kritiken mot läslistorna

En termin har gått sedan Skolverket och Kulturrådet presenterade sina läslistor som lärare kan använda sig av när de väljer litteratur till sin undervisning.

Då konstaterade Tammi Gustafsson Nadel, undervisningsråd på Skolverket, att listor bara är listor och att det viktiga var vad som nu skulle hända ute i skolorna.

Vilken skillnad som läslistorna har spelat i klassrummen sedan dess vet Skolverket inte än men nyfikenheten har i alla fall varit stor, enligt myndigheten.

I augusti hade läslistorna laddats ner 109 000 gånger från deras hemsida – ett rekord i Skolverkets värld. Om lärarna också har haft glädje av lästipsen ska Skolverket ta reda på 2026, då en uppföljning planeras.

”Ett steg i rätt riktning”

Att två av tre lärare i Ämneslärarens undersökning, som besvarats av 864 lärare i grund- och gymnasieskolan, inte har påverkats av listorna ser Tammi Gustafsson Nadel inte som någon varningsflagg. Tvärtom.

– Då har ju en av tre lärare påverkats och det tycker jag är ett steg i rätt riktning. Det betyder att många på kort tid har fått koll på och reflekterat över läslistorna, säger Tammi Gustafsson Nadel.

Att lärare i undersökningen riktar hård kritik mot – och ratar – den litteratur som myndigheterna placerat på listorna ser hon inte heller som något misslyckande.

Det viktigaste är att listorna väcker samtal om böcker och läsning snarare än att just den litteratur som myndigheterna valt ut används av lärarna, menar Tammi Gustafsson Nadel.

– Det enda negativa är om vi inte hade fått några reaktioner alls. Håller man inte med om att de här böckerna är bra att utgå ifrån – prata om det och gör egna listor. Det viktiga är att litteraturen tar mer plats i skolan. Sen måste den inte ta plats genom just de här böckerna, säger hon.

Håller man inte med om att de här böckerna är bra att utgå ifrån – prata om det och gör egna listor.

Att böckerna fungerar i undervisningen och att de väcker elevernas intresse för litteratur och läsning var de tyngsta urvalskriterierna när läslistorna togs fram.

Finns det anledning att vara självkritisk på den punkten med tanke på lärarnas kritik, inte minst att många böcker ses som oanvändbara i en skola med många lässvaga elever?

– Jag tror det är för tidigt att säga då läslistorna bara funnits en termin men det är en prioriterad fråga att titta närmre på. Många av böckerna finns i lättlästa versioner men vi behöver också se över om vi måste utvidga listorna med någon annan typ av litteratur, säger Tammi Gustafsson Nadel.

Byggs ut i höst

Frågan om och hur läslistorna ska revideras ska Skolverket ta ställning till nästa år när de har samlat in synpunkter från lärarna. Men redan i höst ska listorna byggas ut med dramatik.

Myndigheten ska också ta fram material som bland annat kan hjälpa lärare att arbeta tematiskt med litteraturen. Man fortsätter också att arrangera internat för lärare för att sprida intresset för läslistorna.

Samtidigt utreder Kulturrådet om ett nytt statsbidrag kan delas ut till bokförlag för tilltryck av litteraturen på listorna, så att böckerna blir lättare att få tag i.

Hade det också varit önskvärt för spridningen av litteraturen på läslistorna om de kommit med öronmärkta pengar för inköp av böckerna till skolorna?

– Det finns ett statsbidrag för inköp av skönlitteratur som förhoppningsvis kan stötta skolorna med bokinköp men vilka böcker det ska vara ska lärarna och skolbibliotekarierna avgöra. Det är de som har bäst kunskap om vilka böcker som passar just deras elever.