Därför läser hela skolan samma bok
Kajsa Månsson är svensklärare på Malmö Idrottsgymnasium.
Läsning
Låta alla elever läsa samma bok i en kvart. Under varje lektion. I två veckor. Malmö Idrottsgymnasium (MIG) har haft modellen i tio år nu.
– Visst kan det vara tungt för en del, men många uppskattar det lugn som lässtunderna ger, säger svenskläraren Kajsa Månsson.
Lärare på skolan märkte det redan på 2010-talet – eleverna fick allt svårare att koncentrera sig på läsningen.
– Vi gav dem läsläxor, men de hade inte läst, berättar Kajsa Månsson.
Mönstret liknade det på andra skolor, men det syntes ännu tydligare bland dessa idrottande gymnasielever.
– Deras liv är inrutat, med många träningar och matcher, det handlade också om att tiden inte räcker till.
Rektor tände direkt
Det var skolbibliotekarien, tillika svenskläraren, Therese Samuelsson som kläckte idén: Låt dem läsa på lektionstid och välj ut en bok som alla läser samtidigt.
– Vår rektor Christian Fegler tände direkt, säger Kajsa Månsson. Han insåg att detta kunde vara ett sätt att få alla att börja läsa mer.
Satsningen kom att gå under namnet ”Hela MIG läser” med inspiration från ”Lund läser”. Grundtanken är att om alla 650 elever på skolan läser samma bok kan det skapa en stark gemenskap.
Det har varit en utmaning att välja rätt bok varje år. Flertalet av böckerna har haft idrottskoppling, alla har varit någon typ av biografier.
– Men det måste vara en bra story också.
Författaren kommer alltid
Förra läsåret läste de fotbollsdomaren och TV-kommentatorn Jonas Erikssons bok ”Korthuset”, tidigare har det varit böcker skrivna av bland andra fotbollsspelaren Lotta Schelin och friidrottaren Carolina Klüft.
– Eleverna var först lite tveksamma till Klüft, många hade dålig koll på henne, men när de fick höra av sina föräldrar hur stor hon hade varit så ändrade de sig.
Föräldrarna var också imponerade av att barnen skulle få träffa Carolina Klüft. För det är en del av konceptet: Redan från början ser skolan till att boka in författaren för ett besök, är det omöjligt så byter de författare.
– Efter att eleverna läst boken kommer författaren hit för en heldag med föredrag, frågestund och workshop. Vi ser klipp om författaren, läser artiklar, lyssnar kanske på ett sommarprogram.
Själva läsningen av boken koncentreras till två veckor i början av vårterminen då de läser 15 minuter under varje lektion, inte bara när de har svenska.
– Det blir över en timmes läsning per dag. Det är de inte vana vid.
Hur reagerar de på den utmaningen?
– För vissa är det motigt, de har svårt att sitta och koncentrera sig så länge. Men genom åren har eleverna oftast talat väl om läsprojektet.
Hur löser ni att så mycket tid försvinner från alla ämnen?
– Det blir lite pusslande, men den ro som läsningen ger kan också gynna den påföljande undervisningen.
Ni skriver att syftet är att ”utveckla läsförståelse, läsförmåga och läshastighet”. Har ni lyckats?
– Svårt att säga, men vår bibliotekarie Therese har konstaterat att bokutlåningen har ökat.
Alla får boken
Just nu är de i interna slutdiskussioner om vem som blir det här läsårets författare.
– Den som hittills har gjort störst avtryck är nog Nicolas Lunabba från Malmö, som skrivit ”Blir du ledsen om jag dör?”. Flera av eleverna kände till personer i boken. Man vill ju hitta den där typen av bok som verkligen griper tag.
Och så ska det – av ekonomiska skäl – vara en bok som finns i pocket. För en av poängerna är att alla ska få boken.
– Vi vill att de ska få ställa böcker i sina bokhyllor hemma och att de ska identifiera sig med personer som har böcker och som läser böcker.
LÄS ÄVEN
Svenskläraren: Ja, vi måste läsa hela boken!
”Jag blir modstulen över hur lite eleverna bryr sig om språk och litteratur”