Felbyggda skolor påverkar lärare och elever i många år

Malin Valsö har stött på många icke-funktionella skolbyggen. Foto skola: Adobe Stock.

Klassrumslösa skolor och glasväggar. Skolarkitekturen är lika trendkänslig som pedagogiken. Och konsekvenserna enorma.
– Det påverkar många lärare och elever under otroligt lång tid, säger psykologen Malin Valsö.

Skolor byggs inte ur tomma intet. De påverkas av de pedagogiska trenderna.

– Arkitekterna försöker svara upp mot rådande trender, säger Malin Valsö, psykolog med skolutveckling som specialitet som vd för Elevhälso­konsulterna.

Därför har det blivit mycket klassrumslöst, glasat och stora studieytor.

– Det är tanken om ”21th century skills” där det centrala i undervisningen är kommunikation, samarbete och problemlösning. Kunskaper kan man googla sig till.

”Problemlösning är inte ämnesöverskridande”

Men det finns en hake. Det håller inte måttet – vetenskapligt.

– En del grundantaganden håller inte för forskning när man prövat den. Absolut ska vi samarbeta, men inte i hur stora grupper som helst. Och problemlösning är inte ämnesöverskridande. Du kan vara jättebra på matematisk problemlösning och dålig på att lösa grammatik, säger Malin Valsö.

De senaste decenniernas skolarkitektur hänger inte bara ihop med trendkänsligheten, påpekar hon.

– Det handlar också om kommunaliseringen av skolan och friskolereformen. Tidigare fanns det en statlig styrning på hur vi byggde skolor. Den försvann med kommunaliseringen. Samtidigt kom friskolor som ville profilera sig också med arkitekturen.

Ekonomisk fråga

Enligt Malin Valsö styr även ekonomin skolbyggandet. Både kommuner och friskolor vill spara pengar. Och glasväggar kan spara pengar.

– Arbetsmiljölagen ställer krav på visst dagsljus. Med glasväggar kan man bygga mer kompakta skolor eftersom man kan ha ett rum med direkt dagsljus och med hjälp av glasväggar få tillräckligt med ljus i närliggande rum, säger Malin Valsö, som är kritisk till att många skolbyggnadsprojekt inte drivs på vetenskaplig grund.

– I många projekt utgår man framför allt från studie­besök och gåturer. Man åker till några skolor och tittar och frågar vad folk tycker. Det är inte vetenskap.

I stället anser hon att man bör forska på miljön experimentellt innan man bygger.

– Man ska vara lite försiktig när man bygger skolor. En skola kanske står i 40–50 år och påverkar många lärare och elever under otroligt lång tid.