Tidigare betyg ökar den psykiska ohälsan

Det var 2012 som reformen infördes, från det året började elever få sina första betyg i årskurs 6 istället för i årskurs 8. En del har forskats kring olika betygsreformers effekter på elevernas kunskapsinhämtning, men inte mycket har skrivits om eventuella hälsoeffekter.

Hälsoekonomen Anna Linder och hennes kollegor vid Lunds universitet har i en så kallad registerstudie analyserat data från bland annat utbildningsregistret och patientregistret. Studien omfattade över 500 000 barn födda mellan 1992 och 2000 där man granskade antalet psykiatriska diagnoser inom öppen- och slutenvården under det år barnen började årskurs 9.

”Depression och ångestsyndrom”

Resultatet, som publicerats i tidskriften Health Economics, blev tydligt:

– Att börja med betyg i sexan innebär negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa. Framför allt såg vi en signifikant ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor. 

Blev ni förvånade?

– Nej, inte direkt, resultatet följde rätt mycket vår hypotes. Vi har tidigare kunnat visa att när flickor får bättre betyg än vad deras faktiska prestationer visar, så hade det positiv effekt på deras psykiska hälsa. De verkar mer mottagliga för denna typ av återkoppling och är därmed också mer sårbara för betygens effekter.

Gruppen som påverkas mest

Andelen flickor med depression eller ångestsyndrom ökade från 1,4 till 2,0 procent när man jämför barnkullar som fått sina första betyg i åttan respektive i sexan. Det är en ganska liten ”absolut” ökning, men en rätt stor ”relativ” ökning, ungefär 40 procent.

– Man ska komma ihåg att en majoritet av flickorna inte påverkas negativt att tidigare betyg, vi såg ingen effekt hos de mest högpresterande och inte heller bland dem med lägst betyg. Den tydligaste negativa effekten var hos den kvartil, eller den fjärdedel, som hade de näst sämsta betygen.

Vad har du för medskick till skolpersonal och föräldrar utifrån resultaten?

– Att vara uppmärksam på att barn reagerar olika, att vissa inte är redo att bli bedömda på det här sättet. Om man ser till att rätt stöd finns tillgängligt när det behövs så kanske man också kan mildra de negativa effekterna.

Att finna orsakssamband i registerdata är svårt, kunde det inte ha varit andra skäl till att den psykiska ohälsan ökade?

– Även andra samtida samhällsförändringar kan ha påverkat hälsan hos de här barnen. För att mäta enbart effekten av reformen så jämförde vi hälsoutfallet hos barn som var födda precis före och precis efter ett visst årsskifte och därmed hade fått sina första betyg vid olika åldrar. 

Sedan kontrollerade de också för ålderseffekter kopplade till att vara född tidigt eller sent på året. 

– Det vi får fram här är ju en ögonblicksbild när de börjar nian, vi hoppas framöver kunna undersöka om dessa hälsoeffekter hållit i sig längre upp i åldrarna. 

Här hittar du studien: Adolescent Mental Health: Impact of Introducing Earlier Compulsory School Grades