Bedömningshetsen knäcker både lärare och elever

Mellanstadieläraren Natalia Friberg på Knäredsskolan i Laholm minns förra våren med en klump i magen. Då skulle hennes elever i årskurs 6 skriva nationella prov och få sina sista terminsbetyg före högstadiet.

Utanför klassrumsfönstret slog träden ut i full blom. Innanför skolans väggar briserade bedömningshetsen.

– Det var helt vansinnigt, som en explosion. Det var en sån betygshysteri. Kunskap, lärande och relationerna till eleverna – allt det fick stå tillbaka. Både jag och eleverna höll på att braka in i väggen. Det var en fruktansvärd arbetsmiljö, säger Natalia Friberg.

Hon menar att bedömningsfokuset präglar skolan redan från förskoleklass. Elever kartläggs, mäts och bedöms konstant – inte för lärandets skull, utan för att skolorna vill visa upp fina resultat.

– Allt måste testas men det är väldigt oklart vilket syftet är, mer än att det ska se bra ut på papperet. Jag känner att jag dignar. Jag är chockad över hetsen. Kraven på elever och lärare är orimliga. Det håller inte. Vi håller inte, säger Natalia Friberg.

Jag är chockad över hetsen. Kraven på elever och lärare är orimliga. Det håller inte. Vi håller inte.

”Spelar ingen roll vad vi lärare säger”

Att bedömningsarbetet på skolorna har lett till ett alltför stort fokus på bedömning – snarare än på lärande – anser 60 procent av lärarna i en undersökning som Ämnesläraren har gjort tillsammans med Sveriges Lärare. En majoritet av de 1 010 lärarna som besvarat enkätundersökningen menar också att bedömningsarbetet ökar elevernas stress.

– Trots att betygen inte betyder något i årskurs 6 så är det på liv och död för eleverna. Det spelar ingen roll vad vi lärare säger. De är helt sönderstressade och rädda att misslyckas, säger Natalia Friberg.

Emelie Dahl, högstadielärare på Jens Billeskolan i Bjuv, håller med om att den stora mängden bedömningar skapar en ohälsosam stress och oro hos eleverna. Hon upplever att många är rädda att svara fel och ställa frågor på lektionerna och därmed riskera att blotta sin okunskap.

– Jag betonar att det är en del av lärandet men svarar eleverna fel på en fråga undrar de direkt: ”Får jag sämre betyg nu?” Fokus är inte att få tillräckligt med kunskaper utan att få så höga betyg som möjligt, säger Emelie Dahl.

 

Hon menar att det råder en bedömningshysteri i skolan där lärare ständigt behöver jaga underlag inför betygssättningen och dokumentera bedömningar.

Föräldrar hör av sig och kräver att läraren ska kunna motivera varför elever inte fått högre betyg och från huvudmannen finns en press på lärarna att se till att alla når målen, menar Emelie Dahl.

Betyg ses som en beställningsvara

Samtidigt saknas det resurser att hjälpa de elever som behöver stöd för att få godkända betyg.

– Betygen ses som en beställningsvara och lyckas jag inte leverera den så har jag inte gjort mitt jobb. Det är en extremt jobbig känsla. Att eleven har ett egenansvar och måste jobba för högre betyg ser man inte. Utan det är lärarens ansvar att ge eleven godkänt, säger Emelie Dahl.

Att som lärare stå emot bedömningshetsen är svårt, menar hon. Så länge skolor konkurrerar med varandra om elevpengen och använder sin betygsstatistik för att locka elever kommer betygen att väga blytungt.

– Att eleverna får bra betyg är ett mått på hur attraktiv skolan är. Det är klart att du måste marknadsföra något i en marknadsskola. Vad är ett företag utan PR? säger Emelie Dahl.

Erfarna lärare pekar ut ett tydligt skifte

Enligt Ämneslärarens undersökning tycker 68 procent av lärarna att fokuset på bedömning har ökat under deras tid som lärare. Bland äldre lärare är siffrorna ännu högre: 83 procent av lärarna som är över 50 år svarar att bedömningsfokuset har ökat.

Stefan Zetterström, högstadielärare på Centralskolan i Perstorp, har arbetat som lärare i drygt 15 år och upplevde ett tydligt skifte med läroplanen Lgr11 som infördes 2011 när han var ny i yrket.

De ändrade styrdokumenten och de efterföljande matriserna, som styckade upp betygskriterierna i små mätbara delar, gjorde att eleverna började bedömas på detaljnivå, menar han.

– Lärplattformarna prånglade ut att det var så bedömningen skulle göras och kollegiet köpte det. Det finns något tillfredsställande med att klicka i matriser, men det är en förenkling av ämnena som egentligen inte är möjlig.

En skarp kritik av matrisvurmen och ett större fokus på sammantagna bedömningar har dämpat bedömningsivern något, tycker Stefan Zetterström.

Men bland eleverna tycks betygshetsen inte ha avtagit – tvärtom, anser han.

– I dag fokuserar eleverna bara om det är en bedömning. Jag vill inte säga ”allt ni gör i skolan bedöms” för då ökar stressen men jag kan inte heller säga ”nu övar vi bara” för då struntar de i det, säger han.

Läroplansutredaren: ”Riktigt illa”

Den starka betoningen på bedömning som lärarna beskriver bekräftas i två tunga statliga skolutredningar som presenterats i år.

Såväl betygsutredningen som läroplansutredningen går hårt åt den bedömningskultur som man menar har präglat skolan de senaste decennierna.

Avreglerade och otydliga läroplaner har öppnat för att kursplanernas innehåll stympas och att undervisningen styrs mot det som ska betygsättas, menar läroplansutredaren Thomas Persson.

– Det finns ett skadligt stort fokus på bedömning i skolan i dag. När elever upplever att de hela tiden blir bedömda och inte längre vågar ställa frågor och vara nyfikna då är det riktigt illa, säger Thomas Persson.

Han får medhåll av betygsutredaren Magnus Henrekson som varnar för att bedömnings- och betygshetsen inte bara drabbar eleverna. Att lärare är ensamt ansvariga för betygssättningen har försatt dem i en mycket utsatt position, anser han.

– I dag har lärarna inget att ta spjärn emot när elever, föräldrar eller rektorer ifrågasätter ett betyg och utövar påtryckningar. Samtidigt betyder betygen mer än någonsin för eleverna. Det skapar en väldigt dålig arbetssituation för lärarna, säger Magnus Henrekson.