Grundskolan blir allt dyrare – men inte specialskolorna

En svensk grundskoleelev kostade 2018 i genomsnitt drygt
115 000 kronor. En summa som dock varierar stort beroende på både utbildningsort och huvudman. Mest lägger kommuner i storstadsområden ut eftersom de har högre löne- och lokalkostnader.

Trots att det ofta talas om att skolan tvingas spara hade anslagen 2018 ökat ganska markant jämfört med 10 och 20 år tidigare. 1998 var skolornas genomsnittliga utlägg per grundskole­elev knappt 53 000 kronor medan det tio år senare hade ökat till drygt 83 000 kronor. Det ­betyder att kostnaden för en grundskoleelev har ökat med 58 procent under de senaste 10 åren och med 130 procent under de senaste 20 åren. 

Som jämförelse kan vi notera att inflationen på samhällsnivå (det vill säga ökningen av den allmänna prisnivån) har varit 9,2 procent de senaste tio åren och 27,8 procent de senaste 20. 

Skolorna har, i genomsnitt, nästan fördubblat sina utlägg för Elevhälsan från 1998 till 2008 och ytterligare fördubblat summan till 2018. Men om de drygt 3 000 kronor per elev som anslogs 2018 är mycket eller lite råder det delade meningar om.

Frågan är då vad skolorna främst har använt pengarna till – svaret är att allt har blivit lite dyrare. Även om det inte har skett någon dramatisk förändring i förhållandet mellan olika utgiftsposter över tid går det ändå att skönja vissa tendenser. För varje tioårsperiod har exempelvis en allt större andel av pengarna gått till undervisning – där lärarnas löner ingår – och mindre till lokaler.

Specialskolor har, av förklarliga skäl, betydligt högre kostnader. Där kostade en elev i genomsnitt nästan  850 000 kronor år 2018.

Källa: Skolverket. Observera att siffrorna från 1998 och 2008 inte är omräknade till dagens penningvärde och därmed inte tar hänsyn till inflationen som nämns i texten.