”Synliggör språkstörning i skolan”
Elever med DLD/språkstörning tillhör dem som oftare saknar godkända betyg, skriver artikelförfattarna.
Debatt Den 17 oktober uppmärksammas DLD-dagen internationellt. ”DLD/språkstörning är en osynlig funktionsnedsättning som ofta ger betydande svårigheter att hänga med i skolans alla ämnen”, skriver ordförandena för Afasiförbundet och Logopedförbundet.
Skolverkets statistik över andelen behöriga till de nationella programmen på gymnasiet visar att 15,9 procent saknar behörighet, vilket motsvarar nästan 124 000 elever.
Vi vet redan en del om dessa elever. Forskarna Olof Sandgren (LU) och Anna Ekström (LIU) visar i en delstudie av sitt forskningsprojekt om DLD i skolan att de elever som har språkstörning/DLD som har svårigheter med språklig förståelse (impressiva svårigheter) tillhör den grupp som i högre utsträckning saknar godkända betyg och därmed saknar gymnasiekompetens. Elever med DLD som har expressiva svårigheter får i högre utsträckning godkända betyg.
Osynlig funktionsnedsättning
DLD är en vanlig men osynlig funktionsnedsättning som kan maskeras av andra svårigheter och funktionsnedsättningar, liksom av medvetna och omedvetna strategier för att inte sticka ut i elevgruppen. 6-8 procent av alla elever i den svenska skolan har DLD. Det är därför högst relevant att öka kunskapen om DLD i skolan.
Typiskt för språkstörning
Elever med DLD/språkstörning:
- Börjar prata senare än jämnåriga.
- Har svårt att lära sig nya ord.
- Behöver många repetitioner för att hänga med och kunna följa instruktioner.
- Kämpar för att kunna följa med aktiviteter och diskussioner.
- Har svårt att förklara tankar och känslor.
- Kan upplevas som att de ej lyssnar eller verkar distraherade.
- Har svårt att lära sig och komma ihåg ny information.
- Undviker konversationer och sociala situationer.
Här finns stöd
Hos Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) går det att ta del av exempelvis Studiepaket språkstörning som kan stötta arbetet i skolorna. Men kunskapen om möjligheten till stöd behöver spridas till fler.
Väntan på utredning
I många av landets regioner får elever med DLD/språkstörning vänta länge på utredning och diagnos. På en del håll i landet är det upp till två eller tre års väntan för att få en utredning (NPO kartläggning av logopediska insatser för barn med DLD, utvecklingsrelaterad språkstörning, 2025). Dessa elever finns i varje klassrum, ibland utan diagnos, ibland med en annan diagnos som dyslexi eller ADHD men där de trots anpassningar inte helt och fullt klarar betygskraven då ett annat stöd kan behövas för DLD.
Kan maskeras av andra svårigheter
"Anställ logopeder”
För att kunna ge elever med DLD rätt stöd behöver rektorer ge lärarna möjlighet till kompetensutveckling om språkstörning och att anpassningar är en aktiv del av undervisningen. De behöver även arbeta för att anställa logopeder som tillsammans med lärarna kan ge eleverna rätt förutsättningar för att kunna tillgodose sig undervisningen.
Lilian Larsson, förbundsordförande Afasiförbundet/Talknuten och
Kerstin Wiström, förbundsordförande Logopedförbundet
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
