”Relationer handlar inte om att tycka om”

Att elever kan inhämta viss kunskap även från lärare de inte tycker om är givet. Men det är en helt annan sak än att påstå att relationer inte är avgörande för kvaliteten i lärandet och för långsiktiga skolresultat.

”Kraftfulla faktorer”

Randomiserade studier och systematiska översikter visar att relationell pedagogik och positivt klassrumsklimat inte är ”nonsens”, utan en av de mest kraftfulla faktorerna bakom både kognitiva och socioemotionella resultat.

I en stor metaanalys av Hattie (2009, 2012) lyfts just teacher-student relationships fram som en av de starkaste påverkansfaktorerna på elevers lärande, med en effektstorlek på 0.72 – långt över genomsnittet.

”Tillit och respekt”

Relationerna handlar inte om ”tycka om” i vardaglig bemärkelse, utan om tillit, respekt, förutsägbarhet och känslan av att bli sedd , hörd och bekräftad.

Ett exempel från en randomiserad studie är interventionen ”My Teaching Partner” (Allen et al., 2011), där lärare fick träning i att utveckla relationellt stödjande interaktioner. Resultaten visade signifikanta förbättringar i elevers engagemang och akademiska prestationer, särskilt bland elever i riskgrupper.

Vidare visar den amerikanska longitudinella RCT-studien Banking Time (Driscoll & Pianta, 2010) att en förbättrad relation mellan elev och lärare leder till minskade beteendeproblem och högre skolprestationer över tid.

Relationer är inte ett mål – de är en förutsättning

Linnea skriver att relationen inte är en förutsättning för undervisning utan ”ett verktyg”. Men forskningen visar tvärtom: relationen är en nödvändig förutsättning för att verktygen ska fungera. Även den skickligaste didaktik faller platt om elever inte upplever att läraren bryr sig om deras lärande.

”Något för de starka”

Det betyder inte att undervisning ska reduceras till relationsarbete – men utan en grundläggande tillit och respekt riskerar undervisningen att bara nå de redan starka och motiverade eleverna. För elever i behov av särskilt stöd är det extra tydligt: ett relationellt förhållningssätt ökar sannolikheten att de faktiskt tar till sig undervisningen (Cornelius-White, 2007; Roorda et al., 2011).

Lindquist hävdar vidare att specialpedagogiska insatser ska ske utanför klassrummet. Detta motsägs av både Skolverkets riktlinjer och internationell forskning. Studier av inclusive education (t.ex. Mitchell, 2014; Göransson & Nilholm, 2016) visar att elever gynnas mest av stöd i nära samspel med ordinarie undervisning, kompletterat med riktade insatser vid behov. Att konsekvent flytta ut elever riskerar att förstärka exkludering och sänka deras motivation.

Inte en sentimental idé – utan forskningsbaserad nödvändighet

Således: Relationell pedagogik är inte en sentimental idé – det är en forskningsbaserad nödvändighet. Randomiserade studier visar att elever inte bara lär sig mer, utan också utvecklar bättre motivation, självtillit och långsiktig skolframgång när läraren investerar i relationen.

Att reducera relationer till ett ”verktyg bland andra” är att blunda för evidensen. Vill vi ha en likvärdig skola där alla elever ges reella möjligheter att lyckas, då måste vi förstå att undervisning är både didaktik och relation – alltid tillsammans.

Olga Victorsdotter-Sapkina, lärare, specialpedagog och f d rektor

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

”Relationen är ett verktyg – inte ett mål”

”Ingen myt att lärande kräver goda relationer”

Läraren Filip gick i obs-klass: ”Inget stigma”