”Omvärdera idén om skolans kärnuppdrag”

Budgetpropositionen för 2026 är här, läraryrket ska stärkas och insatserna ska hjälpa läraren att fokusera på kärnuppdraget – undervisning. Men vi behöver omvärdera idén om undervisningen som skolans kärnuppdrag om lärare ska få det stöd och resurser de behöver för att göra sitt jobb på ett hållbart sätt.

Att utgå ifrån att lärandeuppdraget går att isolera är förödande för skolan eftersom det tillåter att bortse från den riktiga komplexiteten och därmed blockera viktiga resurser.

”Uveckling sker samtidigt”

Vi samlar barn i stora grupper i många timmar i sträck fem dagar i veckan där all utveckling sker samtidigt: barns sociala färdigheter, förmåga till konflikthantering, förmågan att be om hjälp och hjälpa till, att sätta gränser och respektera gränser – allt det där vi inte vill att de ska vara utan – formas under skoldagen och sätts inte på paus när lärandet pågår, snarare tvärtom.

Och det är lärare och annan skolpersonal som tar hand om denna utveckling – vare sig vi sätter ord på det eller inte. Att enbart fokusera på lärande kan ha varit möjligt innan ansvar för barnens allsidiga utveckling skrevs in i skollagen, innan skolan fick i uppdrag att jobba förebyggande och hälsofrämjande och innan Barnkonventionen ratificerades.

”Som att jorden är platt”

Att fatta beslut om skolan med ett enda kärnuppdrag som grund idag är som att utgå från att jorden är platt.

Lärare och annan skolpersonal gör ett jobb som är många gånger mer komplext än en det av en Formel-1-förare mitt i ett race.

De lär ut, skapar ramar, uppmuntrar, tröstar, medlar, korrigerar, kalibrerar, kompenserar, lyssnar till det uttalade och läser av det outtalade, sätter gränser och pushar gränser, fostrar i och värnar för demokratiska värderingar, agerar förebild och för vidare samhällsvisdomen – allt samtidigt, och listan är inte full.

”Backstage crew”

Ett mer krävande yrke existerar knappt och kraven borde föranleda tillgång till förstklassig utbildning till att börja med och sedan en hel backstage crew som ständigt finns redo med sina resurser för att läraren ska kunna uppnå och upprätthålla sin fulla ledarskapspotential för alla barns skull.

Till skillnad från administrativa uppgifter går inte lärarledarskapet att delegera bort. Och det behövs inte heller - får lärarna rätt förutsättningar gör de ett stjärnjobb. Lite emot sitt eget bästa tenderar de göra stjärnjobb även när förutsättningarna inte finns där.

Ett mer krävande yrke existerar knappt

Insikten om hur viktig skolan är för barns allsidiga utveckling, långt bortom enbart lärande, har gjort den till den centrala samhällsarena den är nu, och det är inget vi vill backa ifrån.

”Politiskt mod”

Att våga se komplexiteten kräver politiskt mod – för då stänger man automatiskt dörren för alla bekväma simplifieringar, och därmed även okynnesomstruktureringar och nedskärningar, vars förrädiska följder tenderar att dröja och visa sig först när en stor skada redan är gjord.

Idag krävs detta mod mer än någonsin, om skolan ska fortsätta vara den vagga för den demokratiska utvecklingen som vi inte har råd att förlora.

Ekaterina Ivanova, lärarstudent LTU, fil dr i psykologi

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

Ministerns varning – om kommunerna nobbar skolan

Danskurs och rektorslöner – hit har miljardbidraget gått

Maria Wiman: Alla vet allt om hur det ska gå till i skolan