”Förskola och skola kan inte fungera som företag”

Det svenska skolsystemet har gjorts till ett marknadsexperiment och priset betalas av barn, elever och lärare. Konsekvenserna är påtagliga i förskolan och skolan varje dag. Där möts många barn och elever av obehöriga lärare. Där är grupperna för stora, personalstyrkan för liten och stödet otillräckligt. Även när lärare, barn och elever gör sitt bästa för att få det att gå ihop räcker det inte. För i marknadsskolan är resurserna alltid slut.

”Elever har blivit kunder”

Det som har hänt när skolväsendet blivit en marknad är att barn och elever har blivit kunder, förskolor och skolor har blivit konkurrenter och finansiering har blivit en fråga om kostnader i stället för investeringar i vår nästa generation.

Men det är inte bara vinsten i sig som är problemet, utan vad den kräver. För i ett system där lönsamhet är drivkraften blir det mer attraktivt att locka barn och elever som kräver mindre resurser än att ta ansvar för dem som behöver mer stöd. Det formar prioriteringar. Det som syns, säljer. Det som är mätbart, räknas. Resten får stå tillbaka.

Vi måste inse att marknadsexperimentet inte har gett Sverige ökade kunskapsresultat eller mer innovation. Det enda vi fick var snyggare broschyrer och ökad segregation.

”Fördjupat skillnaderna”

Den konkurrens som påstods driva kvalitet har i stället fördjupat skillnaderna och gjort vårt skolväsende mindre likvärdigt. Förskola och skola kan inte fungera som företag. Det går inte att följa marknadens regler. Kunskap kan inte säljas som en vara och skolkonkurrensen leder bara till att kommunen får ta konsekvenserna av att friskolor öppnar och stänger titt som tätt.

Det är ett systemfel som drabbar alla, inte bara de som går i en aktiebolagsdriven förskola eller skola. Såväl fristående som kommunala aktörer dras in i marknadens logik och tvingas effektivisera, spara och konkurrera.

Bristerna i systemet har blivit tydliga och under den här mandatperioden har utredningarna på området duggat tätt. Förslag om offentlighetsprincip i friskolor, en ny skolpengsnorm och stärkta kontrollfunktioner har lagts fram. Alla dessa är bra initiativ. Men de är inte tillräckliga. För det är inte bara detaljerna som brister. Det är helheten.

”Systemet måste rivas”

Det är ett felkonstruerat system. Det måste rivas upp, inte lappas ihop.

Som blivande lärare är det svårt att se på detta utan oro. För många av oss finns inget minne av ett skolsystem utan marknadslogik. Vi växte upp med det, utbildades i det, och nu ska vi arbeta i detsamma. Snart är det vi som ska ut i verksamheterna och förväntas få det att fungera, trots att systemet gör allt för att det inte ska gå.

Det enda vi fick var snyggare broschyrer

Vi vägrar att acceptera det. Det krävs ett paradigmskifte. Skolpengen behöver spegla kommunernas ansvar, kommuner måste kunna stoppa etableringar, offentlighetsprincipen gälla alla och vinstintresset måste bort.

Efter tre decennier är resultatet tydligt: när förskola och skola görs till en marknad trängs lärande, utveckling och likvärdighet undan. Detta måste få ett slut. Nu är det politikens ansvar att sätta punkt för marknadsexperimentet.

Emma Arvidsson, vice ordförande Sveriges Lärarstudenter

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

Lönegapet: Här tjänar lärare 13 000 kr mindre om året

Här debatteras vinster i skolan: ”En historisk relik”

Lärarna eniga i ny rapport: Stoppa vinsterna i skolan

Granskar marknadsskolan: ”Fria skolvalet har blivit en helig ko”