Efter domen mot rektorn: ”Se över meddelarskyddet”
Engelbrektsskolans före detta rektor fick sin dom för brott mot yttrandefrihetsgrundlagen fastställd av Hovrätten.
Debatt
Hovrätten fällde rektorn som brutit mot grundlagen genom att fråga medarbetare om vem som lämnat uppgifter till Vi Lärare.
En riktig dom, menar moderaten och juristen Ludvig Filhm, som efterlyser en översyn av meddelarskydd och skydd mot repressalier även för fristående skolor.
Meddelarfriheten är en av de viktigaste grundpelarna i vår demokrati. Den finns för att anställda i offentlig verksamhet utan rädsla ska kunna slå larm om missförhållanden.
Därför är det välkommet att både tingsrätt och hovrätt har fällt en rektor som efterforskat om en lärare lämnat uppgifter till media om brister i arbetsmiljön på sin skola.
”Förbjudet – punkt”
Fallet är i grunden enkelt. När en chef inom offentlig sektor ställer frågor till en anställd om denne varit källa till uppgifter i media om missförhållanden, då är det ett brott mot meddelarfriheten. Det spelar ingen roll om frågorna ställs i ett möte som formellt handlar om något annat eller om de ramas in på ett till synes försiktigt sätt. Själva efterforskandet är förbjudet, punkt.
Ludvig Filhm.
Därför är hovrättens dom viktig, inte bara för den enskilda läraren utan för alla offentligt anställda och ytterst för allmänhetens rätt till insyn. Samtidigt är det anmärkningsvärt att en av hovrättens domare var skiljaktig.
Om ett sådant resonemang skulle vinna gehör i högsta instans (vilket förutsätter att målet först får prövningstillstånd) skulle konsekvenserna bli allvarliga.
Då skulle chefer i praktiken kunna kringgå efterforskningsförbudet genom att hävda att huvudsyftet med ett möte eller ett mejl varit något annat. Meddelarfriheten skulle urholkas och rädslan för repressalier öka.
Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande. Som moderat anser jag att lärare måste kunna uppmärksamma brister i arbetsmiljö, trygghet och kvalitet utan att riskera sin anställning eller utsättas för påtryckningar. Om detta skydd försvagas drabbar det inte bara personalen utan även eleverna och förtroendet för hela skolsystemet.
”Demokratifråga”
Som moderat värnar jag meddelarfriheten och repressalieförbudet. Det är i grunden inte en höger- eller vänsterfråga utan en demokratifråga. Därför finns det även anledning att se över hur ett starkt meddelandeskydd och skydd mot repressalier kan införas även i fristående skolor, där samma problem riskerar att uppstå. Ett sådant regelverk måste dock utformas med balans så att det inte kolliderar med andra lagar, exempelvis skyddet för företagshemligheter.
Nu är det viktigt att rättsprocessen får ett tydligt och rättssäkert avslut, antingen genom att den vinner laga kraft eller att den avgörs i Högsta domstolen. Enligt min mening är hovrättens dom riktig. Ett annat utfall skulle skapa osäkerhet och tystnad bland lärare när vi i stället behöver öppenhet. Det skulle Sverige inte ha råd med.
Ludvig Filhm (M), jurist och lokalpolitiker i Stockholms stad
LÄS ÄVEN:
Rektorn fälld igen – Hovrätten fastställer domen
Rektorn fälld i tingsrätten för brott mot grundlagen
