Kritiken: Hård granskning av religiösa friskolor

Som lärare på en friskola är undervisningen i religion varken mer komplicerad eller mindre likvärdig än på en kommunal skola.

Många vårdnadshavare väljer skolan för dess profil eller värdegrund, men undervisningen sker likvärdigt och faktabaserat för alla religioner, oavsett elevernas eller lärarnas egna tro.

Granskas hårdare

Problemet uppstår i mötet med Skolinspektionen. Proposition 2021/22:157 innebär att friskolor med konfessionell inriktning granskas hårdare än andra, och inspektörernas frågor till eleverna ställer dem inför krav som är svåra eller omöjliga att uppfylla: De ska bedöma lärarnas personliga tro eller kvalitativt värdera undervisningen utan kriterier, vägledning eller tydliga ramverk.

För elever i årskurs 3–9 är det nästan omöjligt att avgöra lärarnas tro, och principen om Ockhams rakkniv blir relevant, den enklaste tolkningen är att elevernas svar speglar deras egen tro, inte lärarens.

Barnkonventionens artikel 14 reglerar barnens rätt till religionsfrihet, tankefrihet och samvetsfrihet.

När elever ställs inför frågor de inte kan bedöma och svaren får tolkningsföreträde hos inspektörerna, riskerar barnens rättigheter att undergrävas.

”Ofta vinklat”

Det som sägs kan hamna i media, ofta vinklat, vilket kan bli utpekande och jobbigt för elever som i sin ålder kanske gjort uttalanden eller gissningar i förbifarten, men som sedan presenteras som sanning. Den grannlaga uppgiften är att kunna ställa dessa frågor och samtidigt respektera svensk grundlag.

Att ställa frågor om lärarnas personliga tro strider mot principer om religionsfrihet och kan bryta mot regeringsformen. Elever har rätt att skyddas från frågor som tvingar dem avslöja sin övertygelse, och myndigheter måste respektera detta.

Den ojämna granskningen av friskolor jämfört med kommunala skolor försvårar också tillämpningen av vetenskapliga principer i myndighetsutövandet.

”Det som sägs kan hamna i media”

Begrepp som relevans och reliabilitet, centrala inom forskningsmetodik, saknar praktisk grund när elevernas spontana svar används som huvudsaklig utgångspunkt.

”Minskar lärares utrymme”

Lärarnas pedagogiska utrymme riskerar inskränkas, skolornas möjlighet att erbjuda likvärdig undervisning i relation till kommunala skolor hotas och elever riskerar att känna sig pressade att formulera sig "rätt" istället för att uttrycka egna reflektioner.

Det är dags att tydligt skilja mellan elevernas egna tolkningar och de politiskt vinklade tolkningar som kan göras av media och myndigheter.

Skolor ska kunna undervisa faktabaserat och likvärdigt utan att elever eller lärare granskas utifrån subjektiva bedömningar.

Elevernas rätt till tankefrihet och samvetsfrihet får inte bli ett offer för byråkratiska tolkningar eller medial vinkling.

”Handlar om trygghet”

För all del, granska samtliga skolor, men gör det likvärdigt. Det handlar om elevernas trygghet, respekt, rättvisa och en likvärdig skolgång.