Skolverket: Bidraget går till mer personal
En ny analys av Skolverket visar att det är vanligt att delar av Kunskapsbidraget går till kollegialt lärande.
Skolfinansiering
Kunskapsbidraget används främst för att anställa personal. Men det är också vanligt att pengarna går till kollegialt lärande.
En ny analys från Skolverket visar också att kommuner och skolägare är mindre benägna än staten att fördela pengarna efter socioekonomiska behov.
Kunskapsbidraget, som sedan 2018 uppgått till drygt 40 miljarder kronor, är det största av alla statliga bidragen till skolan.
En ny studie från IFAU visar att pengarna ökat antalet lärare, men inte haft avsedd effekt på resultaten.
Samtidigt gör Skolverket inga heltäckande kontroller av huvudmännens ansökningar, och pengar från 2025 har bland annat gått till höjda rektorslöner och elevers fritidsaktiviteter, visar Vi Lärares granskning.
Ny rapport – fler lärare
Nu presenterar Skolverket en delredovisning av sitt uppdrag att genomlysa Kunskapsbidraget.
Drygt hälften av de cirka 8 miljarder kronor som årligen går till Kunskapsbidraget används för att anställa lärare, lärare i förskola och fritidspedagoger.
Den näst största potten går till insatser för ökad likvärdighet, till exempel stöd till elever med sämre studieresultat.
Det har Skolverket kommit fram till genom en AI-analys av fritextsvaren som kommuner och fristående huvudmän fyller i med sin ansökan.
Även här går en stor del av pengarna till att fylla på med personal.
Sveriges Lärare är nöjda med att regeringen kommer att lägga 1,8 miljarder på Kunskapsbidraget under 2026.
– Vi välkomnar att regeringen utökar kunskapsbidraget med 1,8 miljarder. Det är helt nödvändigt, men tyvärr är det endast en tillfällig satsning för ett år. Det behövs mer resurser, långsiktigt. Regeringen måste därför nu gå vidare med att ta fram ett sektorsbidrag för skolväsendet, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Kollegialt lärande
Textanalysen visar också att det är vanligt att huvudmännen använder Kunskapsbidraget till elevhälsa, trygghetsskapande åtgärder och förebyggande arbete.
Andra vanliga användningsområden är olika former av kollegialt lärande och kompetensutveckling inom specialpedagogik.
– Det går inte att kategoriskt avfärda allt kollegialt lärande. Rätt utformat och med rätt förutsättningar kan det vara bra. Men det är också viktigt att ta fasta på att en stor majoritet av våra medlemmar också vill ha annan fortbildning. Man vill ha fortbildning i sina ämnen, ämnesdidaktik, specialpedagogik, kognitionsvetenskap och liknande. Detta kommer vara ett stort fokus i det kommande professionsprogrammet, säger Anna Olskog.
Skolverkets analys visar också att staten är mer benägen att ta hänsyn till socioekonomiska behov när den bestämmer hur mycket varje huvudman kan ansöka om, än vad kommuner och friskolor är när de fördelar pengar till skolorna. Det betyder att två skolor med lika stora socioekonomiska behov får olika mycket pengar ur Kunskapsbidraget.
Mest till F-klassen
Ju fler skolenheter huvudmännen har, desto mindre pengar får skolorna med sämre socioekonomiska förutsättningar.
Mest pengar går till förskoleklassen, sett till andel enheter och hur mycket pengar kommuner och ägare delar ut till skolorna.
LÄS ÄVEN:
