Skolverket: Bidraget går till mer personal
En ny analys av Skolverket visar att det är vanligt att delar av Kunskapsbidraget går till kollegialt lärande.
Skolfinansiering
Kunskapsbidraget används främst för att anställa personal. Men det är också vanligt att pengarna går till kollegialt lärande.
En ny analys från Skolverket visar också att kommuner och skolägare är mindre benägna än staten att fördela pengarna efter socioekonomiska behov.
Kunskapsbidraget, som sedan 2018 uppgått till drygt 40 miljarder kronor, är det största av alla statliga bidragen till skolan.
En ny studie från IFAU visar att pengarna ökat antalet lärare, men inte haft avsedd effekt på resultaten.
Samtidigt gör Skolverket inga heltäckande kontroller av huvudmännens ansökningar, och pengar från 2025 har bland annat gått till höjda rektorslöner och elevers fritidsaktiviteter, visar Vi Lärares granskning.
Ny rapport – fler lärare
Nu presenterar Skolverket en delredovisning av sitt uppdrag att genomlysa Kunskapsbidraget.
Drygt hälften av de cirka 8 miljarder kronor som årligen går till Kunskapsbidraget används för att anställa lärare, lärare i förskola och fritidspedagoger.
Den näst största potten går till insatser för ökad likvärdighet, till exempel stöd till elever med sämre studieresultat.
Det har Skolverket kommit fram till genom en AI-analys av fritextsvaren som kommuner och fristående huvudmän fyller i med sin ansökan.
Även här går en stor del av pengarna till att fylla på med personal.
Kollegialt lärande
Textanalysen visar också att det är vanligt att huvudmännen använder Kunskapsbidraget till elevhälsa, trygghetsskapande åtgärder och förebyggande arbete.
Andra vanliga användningsområden är olika former av kollegialt lärande och kompetensutveckling inom specialpedagogik.
Skolverkets analys visar också att staten är mer benägen att ta hänsyn till socioekonomiska behov när den bestämmer hur mycket varje huvudman kan ansöka om, än vad kommuner och friskolor är när de fördelar pengar till skolorna. Det betyder att två skolor med lika stora socioekonomiska behov får olika mycket pengar ur Kunskapsbidraget.
Mest till F-klassen
Ju fler skolenheter huvudmännen har, desto mindre pengar får skolorna med sämre socioekonomiska förutsättningar.
Mest pengar går till förskoleklassen, sett till andel enheter och hur mycket pengar kommuner och ägare delar ut till skolorna.
Detta är Kunskapsbidraget
- Kunskapsbidraget är det största statsbidraget till skolan. Bidrag kan sökas för förskoleklass, fritidshem och grundskola.
- Bidraget infördes 2018, och hette då Likvärdighetsbidraget. Pengarna skulle användas för stärkt kunskapsutveckling och ökad likvärdighet.
- En utvärdering från Skolverket från 2019, visar att små kommuner och friskolor avstod från att söka pengar, eftersom det var förknippat med mycket administration och osäkerhet kring kriterierna. Små aktörer var helt enkelt rädda för att bli återbetalningsskyldiga.
- Kriterierna har sedan dess gjorts om, och i praktiken räcker det med att insatsen kan motiveras med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Insatserna ska också användas inom verksamheten.
- 2021 gjorde Statskontoret en översyn av bidraget, och uttalade sig positivt om att det breda användningsområdet och huvudmännens frihet i användningen gör bidraget mer ändamålsenligt än de riktade statsbidragen.
- 2024 ändrades riktlinjerna, och kraven på insatser för socioekonomisk utjämning togs bort. Namnet byttes till Kunskapsbidraget, och pengarna ska gå till att främja barns kunskapsutveckling.
- En rapport från IFAU visar dock att varken likvärdigheten eller resultaten i nationella proven har ökat.
- Sedan 2018 har staten betalat ut 40 miljarder kronor till Kunskapsbidraget.
Källa: Skolverket, Statskontoret, IFAU
LÄS ÄVEN:
