Kommunerna har 50 miljarder – sparar ändå på skolan
Långt ifrån alla Sveriges 290 kommuner använder sig av möjligheten för att stoppa slakten av skolan.
Nedskärningar
Slakten är här. Hundratals, kanske tusentals, lärare och förskollärare riskerar att bli av med jobbet när landets kommuner går fram med tuffa besparingar inom skolan.
Men det finns pengar.
Totalt 50 miljarder kronor från tidigare vinster finns undanlagda i en okänd fond.
Listan på kommuner som sparar in på personal i skolorna fylls på i en rasande takt.
Senaste tidens varsel: Gävle, 65 personer, Hörby, 50 personer, Vänersborg, 16 personer, Eskilstuna, 72 personer …
De senaste årens höga inflation är en orsak, vilket medfört att kommunernas pensionskostnader har skjutit i höjden. Minskat elevunderlag en annan.
Men det finns resurser undanlagda. De senaste tio åren har kommuner kunnat fondera en del av sina stora vinster från goda år för att använda dem om ekonomin tillfälligt blir sämre, bland annat för att slippa säga upp personal.
Fonderingen kallas RUR, resursutjämningsreserv, där kommuner och regioner tillsammans har 50 miljarder kronor.
En svindlande summa i en för många okänd reserv, vilken i genomsnitt rent teoretiskt skulle betyda 170 miljoner per kommun.
Stora summor fonderade
Men det är långt ifrån alla Sveriges 290 kommuner som använder sig av den möjligheten för att stoppa slakten av skolan. Av byråkrati, regler och av ovilja eftersom det kan finnas investeringsbehov i en nära framtid som man finner mer angelägna än att rädda lärarjobb.
Enligt SCB har 226 kommuner och elva regioner stora summor fonderade i RUR.
Men det finns ett problem. Enligt regelverket får endast kommuner med underskott ta del av RUR-pengarna.Under 2023 var det endast 69 kommuner som hade ett underskott, och av dem avsåg endast 40 kommuner att använda de öronmärkta pengarna, enligt Sveriges kommuner och regioner.
Regelverket ifrågasattes av finansminister Elisabeth Svantesson i sin budgetpresentation i höstas: ”Det finns möjligheter för kommunerna. Man har haft stora överskott under flera år, och man har en resultatutjämningsreserv.”
”Kan använda flexibilitet”
Hon uppmanade även kommunerna att åberopa ”synnerliga skäl”, med anledning av den höga inflationen, för att göra avsteg från kravet på en budget i balans för att slippa skära ner i välfärden.
Elisabeth Svantesson (M).
– Man kan använda den flexibilitet som finns i själva regelverket, sa Elisabeth Svantesson.
Även skolminister Lotta Edholm har sagt att hon vill att tidigare års vinster ska användas.
– Jag kan konstatera att resultatutjämningsreserven får under vissa förutsättningar användas för att undvika kortsiktiga och kraftiga nedskärningar, säger Lotta Edholm till Vi Lärare.
Där ändrades regeln
Johan Ernestam, utredare hos Sveriges Lärare, vet vari problemet ligger.
– Som de flesta kommuner har skrivit sitt regelverk var det rätt svårt att använda RUR-pengar i den inflationschock vi såg. Det hänger ihop med att de flesta har regler baserade på skatteintäkternas utveckling, inte kostnadsutvecklingen, säger han.
Den regeln ändrade Trelleborgs kommun i höstas för att frigöra RUR. Ändringen överklagades men i väntan på beslut från Förvaltningsrätten försöker nu andra kommuner göra samma manöver.
Regler och lagar stoppar
Det finns i huvudsak två skäl för att kommunerna inte använder sina avsatta medel:
– De skäl som kan finnas är för det första kommunernas egna regelverk för när RUR får användas och, för det andra, att de ändå ser att den nivå de ligger på i dag inte är långsiktigt hållbar – då kommer RUR-användande bara bli ett tillfälligt plåster på såret, inte någon permanent lösning, säger Johan Ernestam.
Dessutom sätter kommunallagar käppar i hjulen för användandet av RUR, enligt fackförbudet LO:s utredare Johan Enfeldt, eftersom en kommun inte får använda överskott från förr till att finansiera driftskostnader kommande år. Överskott får bara användas till att förstärka det egna kapitalet, till exempel genom att lösa dyra lån eller bygga nya fastigheter.
- Fotnot: Av de 50 miljarderna i RUR, resursutjämningsreserven, står kommunerna för 34 miljarder och regionerna för 16 miljarder.
LÄS MER:
Avskedar lärare – trots vinster och överskott
Kristins kommun har 1,2 miljarder – skolor hotas att stängas
Ändrade reglerna – räddade jobben för många lärare
