Stora barngrupper gör lärare sjuka: ”Oerhört stressande”

Enligt Skolverkets rekommendation bör en småbarnsgrupp bestå av max tolv barn och en storbarnsgrupp av max femton.

Verkligheten är ofta en annan. 

I fjol var mer än hälften av alla åldersindelade barngrupper i förskolan större än rekommenderat, i många fall betydligt större.

I sommar ska regeringens utredare Eva Broström, till vardags förskolechef i Danderyds kommun norr om Stockholm, föreslå ”en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det behövs en reglering av personaltätheten”, som direktivet lyder.

8 av 10 jobbar i för stor barngrupp

Det är reformer som det finns brett folkligt stöd för i Sverige.

Enligt en undersökning av Sveriges Lärare arbetar i dag åtta av tio lärare i förskolan i barngrupper som är större än Skolverkets riktmärken.

Sju av tio lärare som arbetar i en stor barngrupp svarar i samma undersökning att de varje dag eller flera gånger i veckan har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.

Försäkringskassans statistik visar tydligt hur lärare i förskolan, men även lärare i fritidshem, i högre utsträckning än de flesta andra på arbetsmarknaden drabbas av stressrelaterade sjukdomar.

– Många lärare i förskolan har en tuff arbetssituation. Ett första steg är att reglera barngruppernas storlek. Att inte riktigt hinna med alla barn är oerhört stressande, säger Pia Rizell arbetar som lärare på en förskola i Vivalla i Örebro.

– Det är också viktigt att reglera bemanningen så att den är rimlig utifrån hur många barn en vuxen kan ansvara för, vilket delvis beror på barnens ålder.

På många håll behöver man i betydligt högre utsträckning än vad som sker i dag, ta hänsyn till hur många av barnen som har särskilda behov.

Var tredje i förskolan saknar utbildning

En majoritet av de som arbetar i förskolan är inte lärare, många saknar helt relevant utbildning.

– Cirka 30 procent är varken lärare eller barnskötare. Det innebär självklart lägre kvalitet på verksamheten, men även att de som är lärare får ta ett ännu större ansvar och leda sina kollegor i arbetslaget. På många håll saknar lärarna dessutom rimliga möjligheter att planera och följa upp undervisningen.

Är det av ekonomiska skäl som huvudmän anställer outbildad personal?

– Ibland gör man det för att spara pengar och få budgeten att gå ihop. I andra fall handlar det om svårighet att få tag på personer med rätt utbildning.

Viktigt med språkkunskaper

Många svenska barn med utländsk bakgrund har bristande kunskaper i svenska. Ett av utredaren Eva Broströms uppdrag är att även undersöka möjligheterna att införa obligatorisk språkförskola för barn som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och som brister i sin svenska språkutveckling.

– På en del förskolor finns det även brister i personalens språkkunskaper, säger Pia Rizell som är en av utredningens experter.

Bör det införas krav på att den som arbetar i förskolan talar god svenska?

– Jag tycker att det är rimligt att den som arbetar i förskolan kan prata svenska på den nivå som krävs. Det är inte minst viktigt för att barn som inte talar svenska hemma ska lära sig språket.

– Men självklart är det en styrka om man även kan de språk som barnen pratar hemma. Det underlättar, inte minst i början , säger Pia Rizell.