Så ska friskolorna bli enklare att granska

Argumentet för att öka insynen i friskolorna är bland annat att det ska underlätta granskning av hur skattebetalarnas pengar används, men också att göra det lättare för föräldrar och andra att göra rationella skolval.

Samtidigt har Skolverket slutat publicera uppgifter om andelen ämnesbehöriga lärare på flera tusen skolor runt om i Sverige med motiveringen att man vill skydda individer.

För några veckor sedan presenterade regeringen hur man vill förändra informationsförsörjningen på skolområdet.

Det är andra gången på bara några år som en svensk regering lämnat en remiss till Lagrådet med innehållet att offentlighetsprincipen även ska omfatta privata skolor och förskolor.

Politiska svängningar bakom förhalningen

I maj 2013 kom riksdagens partier överens om att utöka offentlighetsprincipen till att även gälla friskolor. Den dåvarande M-ledda regeringen tillsatte en utredning med uppgift att ta reda på hur det rent praktiskt skulle gå till.

2019 gav Lagrådet klartecken.

Några månader senare svängde de tidigare allianspartierna.

”En kvarvarande rest från den förra mandatperiodens hetsjakt mot fristående skolor är förslaget att friskolorna ska tvingas redovisa sin ekonomi som en offentlig handling till allmänheten”, sa centerledaren Annie Lööf i parti­ledardebatten och tillade:

”Att införa en offentlighetsprincip …//… är ett angrepp på den fria företagsamheten och på ett sätt en smygväg att undergräva det privata näringslivet.”

Förslaget dog.

När Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna efter valet 2022 förhandlade på Tidö slott kom man fram till att insynen i friskolorna behövde öka och att det borde införas i form av en insynsprincip.

En utredning fick i uppdrag att hur det praktiskt skulle gå till samt för- och nackdelar med att låta offentlighetsprincipen omfatta friskolor.

Almega: ”Förslaget skapar onödig byråkrati”

Till slut landade regeringen i att offentlighetsprincipen även ska gälla friskolor.

– Jag beklagar att regeringen valde det sämre förslaget. Det är viktigt med öppenhet och insyn i Sveriges friskolor, men det här förslaget bygger administration och byråkrati, säger Almega utbildnings förbundsdirektör Andreas Mörck som i stället ville ha en insynslag.

Det är argument som Linnea Lindquist, skoldebattör och biträdande rektor på Husbygårdsskolan i Stockholm inte ger mycket för.

– Det är jättebra att det blir en offentlighetsprincip, även om det här förslaget innehåller en del undantag som omfattar cirka 70 procent av friskolehuvudmännen.

– Det lär också bli undantag när det gäller den reglerade undervisningstiden. Huvudmän kommer att ansöka om så kallad timplanefrihet, vilket innebär att de kan stretcha begreppet undervisning.

”Ingen renovering av friskolesystemet”

Regeringen har valt att inte gå vidare med utredningsförslaget om ett avdrag på skolpengen till enskilda huvudmän på sex procent per år som kompensation för kommunernas större ansvar.

– Man rör inte skolpengen, etableringsfriheten, aktiebolagen eller köerna. Det här är ingen renovering av friskolesystemet. Man ändrar lite i marginalen, säger Linnea Lindquist.

Idéburna friskolor positiva till offentlighetsprincip

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund, välkomnar att regeringen vill att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen.

– Den kan medföra en del kostnader och svårigheter för våra medlemmar. Men vi finns till av samhällsnyttiga skäl. Driver man en offentligt finansierad, och i praktiken offentlig verksamhet, är det självklart att den ska omfattas av offentlighetsprincipen. Vi ser dock gärna att man på kommunal nivå samarbetar kring de här och andra frågor, säger han.

– Vi behöver gå från dagens skadliga konkurrensparadigm till ett samarbetsparadigm.

Håkan Wiclander är kritisk till att regeringen inte föreslår ett gemensamt skolval.

– Vi behöver fasa ut aktiebolagen, vinstintresset, marknadstänket och New Public Management ur skolan, men behålla valfriheten och mångfalden.