Nytt betygssystem ska minska pressen på lärarna

Under de senaste dryga 30 åren har Sverige haft tre olika betygssystem i grund- och gymnasieskolan. Om några veckor väntas riksdagen fatta beslut om ytterligare ett.

Orsaken till det är en mycket omfattande, långvarig och växande kritik mot det nuvarande betygssystemet. Det anses bland annat driva på betygsinflation, ha stora likvärdighetsproblem och bidra till utslagning av barn och ungdomar.

Betygsutredaren Magnus Henrekson beskriver dagens betygssystem som ”godtyckligt, skadligt, korrumperande och emotionellt stötande” och menar att det är extra olämpligt i ett marknadsdrivet skolsystem som det svenska.

När den nuvarande skarpa godkäntgränsen infördes hoppades politikerna att den enbart skulle drabba ett fåtal elever, driva fram ökad kvalitet i undervisningen och garantera att alla elever fick det stöd som de behöver för att nå ett godkänt betyg.

Så blev det inte.

För många slås ut tidigt i Sverige

Trots att Sverige presterar relativt bra i internationella studier, och har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever, är det en mångdubbel större andel nior i Sverige som inte blir gymnasiebehöriga än i de flesta andra EU-länder.

Senare i vår väntas riksdagen klubba igenom regeringens förslag till nytt betygssystem som är tänkt att börja gälla från sommaren 2028 (1 januari 2031 för vuxenutbildning):

• Betygsskala med tio betygssteg, från 1 till 10.

• Nationella slutprov i grund- och gymnasieskolan. Proven, som bör vara digitala och rättas centralt, är bland annat tänkta att dämpa betygsinflationen och öka likvärdigheten.

• För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett genomsnittligt meritvärde om lägst fyra från grundskolan. Den skarpa godkändgränsen tas bort.

Enligt regeringens bedömning har många ungdomar som i dag inte blir behöriga till ett nationellt program i gymnasie­skolan förutsättningar att klara utbildningen och stängs därför ute i onödan.

I det nya betygssystemet beräknas mellan sex och åtta procent av en årskull inte uppnå gymnasiebehörighet, vilket är drygt en halvering jämfört med i dag men en större andel än i många andra EU-länder.

Nyligen skrinlades – efter omfattande remisskritik – planerna på att införa en förenklad gymnasie­utbildning som åtminstone delvis var tänkt för den gruppen.

– Man behöver ta fram något annat för dessa ungdomar, något som är mer konstruktivt än ett individuellt program, säger Magnus Henrekson.

Centralt rättade slutprov

Regeringen stoppade i höstas, efter omfattande kritik mot Skolverket, arbetet med att digitalisera de nationella proven.

Enligt Magnus Henrekson är det viktigt att slutproven – som utgör en central del av det nya betygssystemet – rättas centralt.

– Förhoppningsvis har det tidigare haveriet fört det goda med sig att man inom Skolverket fått större respekt för uppgiften att ta fram en nationell provplattform.

– Jag tror att det vore bra om man tog hjälp av Skatteverket eller Försäkringskassan som är de statliga myndigheter som har störst beställarkompetens när det gäller stora digitala system.

Om det föreslagna betygssystemet redan varit på plats hade, enligt betygsutredningens simuleringar, många av de studenter som under de senaste åren kommit in på några av Sveriges mest eftertraktade universitetsutbildningar fått studera någon annanstans. I stället hade deras platser tagits av elever med mer ”korrekta” gymnasiebetyg.