Nya vinstregler för fri­skolor – och skarpare krav

I skrivande stund är det oklart vilka av utredningens förslag som kommer att vara med i den proposition gällande friskole­företagens vinster som regeringen ska överlämna till riksdagen senast i mitten på april.

Från början hade utredningen i uppdrag att utreda och föreslå ett förbud mot vinstutdelning i skolsektorn.

Drygt ett halvår efter att den tillträtt sparkade den nuvarande regeringen utredaren Johan Ernestam (då senior utredare på Sveriges Lärare) och  tillsatte Joakim Stymne som hans efterträdare.

Samtidigt ändrade man uppdraget till att utreda och föreslå förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning ”under de första åren efter en nyetablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister”.

L: ”Kunskap ska alltid komma före vinst”

I samband med att Joakim Stymne presenterade sina första utredningsförslag, bland annat ett tidsbegränsat så kallat värdeöver­föringsförbud och att friskoleföretagen inte ska få göra vinstutdelningar eller värdeöverföringar samtidigt som de får vissa riktade – kvalitetshöjande – statsbidrag, förklarade den dåvarande utbildningsministern Johan Pehrson (L) glatt:

– Det här är ett stort steg i helrenoveringen av friskolesektorn. Vi måste få bort aktörer som drivs av felaktiga incitament. Kunskap ska alltid komma före vinst.

Almega utbildning, som många friskoleföretag är medlemmar i, är mycket kritiskt mot flera av förslagen i Joakim Stymnes utredning.

– Uppenbart oseriösa skolaktörer ska inte kunna ägna sig åt vinstutdelning. De ska över huvud taget inte ha med svensk skola att göra, säger Almega Utbildnings förbundsdirektör Andreas Mörck.

– Det som oroar mig är om regeringen går vidare med förslaget att koppla vinstutdelning eller värdeöverföringsförbud till stats­bidragen. Det skulle slå hårt mot en mängd elever. Om regeringen inte vill att friskolor ska kunna ha vinstutdelningar eller värdeöverföringar är det bättre att reglera det.

Professorn: ”Kommer att spela marginell roll”

Även ekonomiprofessorn Jonas Vlachos, som bland annat är ledamot av Skolverkets nyinstiftade vetenskapliga råd, menar att kopplingen mellan statsbidrag, kvalitetsbrister och vinstutdelning förmodligen är det förslag i Joakim Stymnes utredning som kommer att påverka friskoleföretagen mest om det genomförs.

– Samtidigt finns det en del oklarheter vad begränsningen egentligen innebär.

Vilken betydelse får det om skol­företag inte får dela ut vinst under sina första fem år?

– Jag har svårt att se att det skulle spela annat än en marginell roll. Förutom att ägarna kan bygga upp kapital i bolaget som de tar ut efter att tiden gått ut, finns det många sätt för ett aktiebolag att föra ut pengar utan att det är frågan om vinstutdelning. Man kan till exempel ta extra mycket betalt för skolmaten som man köper av ett annat bolag i samma koncern, hyra in dyra konsulttjänster, betala hög hyra för lokalerna och så vidare.

– Man kan också använda överskotten till att köpa nya skolor eller investera i andra verksamheter och på så sätt bygga kapital.

Vad bör man göra?

– Tycker man att det är ett problem att skolor delar ut vinst, oavsett om det är vinstutdelningen i sig eller de incitament som den ger upphov till som man är kritisk till, är det svårt att säga något annat än att man bör förbjuda aktiebolag i skolsektorn.