Nya läroplaner ska stoppa skriv- och läskrisen

Nyligen visade Vi Lärares systertidning Ämnesläraren i en granskning hur många elever, även på högstadiet och gymnasiet, skriver så illa att det är svårt att förstå vad de menar.

I en enkätundersökning uppger en majoritet av svarande lärare att elever som grupp i dag skriver sämre än vad de gjorde för ett antal år sedan.

En fjärdedel av de svenska 15-åringarna bedöms vara i riskzonen för så kallad funktionell analfabetism, enligt hjärnforskaren professor Martin Ingvar.

Senare i år väntas riksdagen besluta om ändringar i skollagen som är tänkta att förändra bland annat detta och stärka skolans kunskapsfokus.

Lagen utgör en slags yttre ram för de nya läroplaner som Skolverket just nu arbetar med att ta fram.

Enligt regeringen ska läroplanerna anpassas utifrån barns kognitiva utveckling. I de tidigare årskurserna till exempel, ska undervisningen inriktas mot grundläggande kunskaper och färdigheter, inte minst i att räkna, läsa och skriva.

”Mycket pekar i fel riktning”

De nya kursplanerna – som är en del av läroplanerna – ska vara mer användbara än de nuvarande, innehållet mer konkret och detaljerat. Det ska tydligt framgå vad eleverna ska lära sig och när de ska göra det. Undervisningsstrategierna ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– Jag sympatiserar med ambitionen att vi ska få mer användbara läro- och kursplaner som fungerar som stöd för lärarna i deras arbete. Vi får bara hoppas att det också blir så, säger Jonas Linderoth som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av flera experter i läroplansutredningen.

Historiskt finns det flera exempel på när skolgolvspraktiken, inte minst när det gäller läroplaner, har blivit något helt annat än vad politikerna velat och gett uttryck för.

– Det avgörande är hur de nya läro- och kursplanerna exekuteras. Tyvärr är det mycket, att döma av vad som hittills har kommit ut ur arbetet med de ämnesspecifika instruktionerna, som pekar i fel riktning.

– I något fall skriver man till exempel att det är viktigt ”att ta hänsyn till elevers olika lärostilar”, trots att det är en neuromyt som vi har passerat för länge sedan.

Men det är väl regeringen och riksdagen som bestämmer?

– Jag önskar att det vore så. Det finns en klar risk för att det inte blir så stora skillnader som många önskar sig. Jag tror att det blir det nya betygssystemet som driver fram de största förändringarna.

Högre krav och mer didaktik

Parallellt med läroplanerna håller lärarutbildningarna på att förändras. Det blir bland annat skärpta antagningskrav och ökat fokus på ämneskunskaper, ämnesdidaktik och kognitionsvetenskap. För grund- och förskollärarutbildningarna ökar undervisningen i svenska, med särskilt fokus på läs- och skrivinlärning.

– Man tar en halvtermin från utbildningsvetenskaplig kärna och lägger på ämnesdidaktik. Jag tycker att ett större fokus på ämnesdidaktik är både relevant och bra, säger Niklas Gericke som är professor i naturvetenskapernas didaktik, dekan för lärarutbildningen vid Karlstads universitet och med en bakgrund som högstadie- och gymnasielärare.

De skärpta antagningskraven väntas leda till att det blir färre som antas till lärarutbildningarna och förmodligen även färre som utexamineras, om än inte i lika stor omfattning.

– Vi planerar att starta en behörighetsgivande utbildning – lite motsvarande tekniskt basår – för de som behöver och vill komplettera sina tidigare studier så att de uppfyller de nya antagningskraven.