Läraren: ”Eleverna har inte fått chansen att lära sig”

Omkring 25 procent av de svenska 15-åringarna bedöms vara i riskzonen för så kallad funktionell analfabetism, enligt hjärnforskaren Martin Ingvar.

Orsaken: stöd sätts in för sent och i för liten omfattning och det är vanligt att elever som utretts för särskilt stöd inte får det, utan hänvisas de till ytterligare extra anpassningar, enligt Skolinspektionens granskning.

Systemet med läsa-skriva-räkna-garanti, extra anpassar och liknande har inte fungerat som tänkt och för många lärare istället lett till ökad arbetsbörda, mer dokumentation och stress.

Regeringen föreslår nu att det ska införas återkommande – obligatoriska och standardiserade – tester. Förhoppningen är att det ska leda till att skolan tidigt upptäcker elever som är i behov av stödinsatser.

”Har inte ens fått chansen”

Svenskläraren och Vi Lärare-kolumnisten Fredrik Sandström anser att dagens extra anpassningar är ett inhumat svek och en charad. Anpassningarna har enligt honom handlat om att ta bort sånt som eleven haft svårt med.

– Elever i behov har erbjudits allt annat än särskilt stöd i sitt lärande av kunskaper som att läsa och skriva. Under eran av extra anpassningar har "stödet" snarare handlat om ersättning, reducering och förenkling. Eleverna har inte ens fått chansen att lära sig när det som har varit svårt anpassats bort. Detta är det enskilt viktigaste och ett erkännande av centrala kunskaper som alla elever ska få möjlighet att lära sig. Dessa kunskaper tydliggörs och konkretiseras förhoppningsvis även i de kommande läroplanerna

Regeringens uttalade vilja att satsa på särskilt stöd tilltalar Fredrik Sandström.

– Det är glädjande att regeringen vill satsa på det särskilda stödet och skjuter till medel, även om det inte kommer att vara tillräckligt på långa vägar. Undervisning av elever, enskilt eller i mindre grupper, av speciallärare eller ämneslärare är för många elever direkt avgörande för att kunna lära sig.

– Jag har vid flera tillfällen genom åren haft ett par timmars riktad undervisning i min tjänst. Detta läsår träffar jag några utvalda elever utöver deras schemalagda undervisning. Där kan jag följa upp saker eleverna har missat eller missförstått och förbereda det som väntar. Det är guld värt!

Kan skapa turbulens i lärarkåren

Han tror att övergången till det nya synsättet kan skapa friktioner i lärarkåren.

– Det råder rejäl slagsida i den gamla skiljelinjen mellan lärare som värnar omsorg och de som ser elevens lärande som det viktigaste. Skolverket, och i synnerhet SPSM, verkar ha svårt att backa upp skolans huvuduppdrag, att se till att eleverna lär sig bra grejer, till 100 procent. Det märks inte minst i alldeles för enkla nationella prov och mantrat "tillgängligt lärande".

Den kommande nya läroplanen kan vara smörjmedlet som krävs, enligt Fredrik Sandström.

– Det finns en uppenbar risk att detta blir huvudmännens ursäkt och utväg för att inte resurssätta det stöd som alla elever har rätt till. Min förhoppning står till att införandet av den nya läroplanen, som betonar att läraren undervisar en grupp, snarare än en samling unika individer, kan fungera som en motvikt till en förlängning av de extra anpassningarna till var och en.