De slår hål på myterna – med vetenskap för lärare

Vad säger forskningen om läxor?

Om hur man lär barn att läsa?

Om nivågruppering?

Sådant granskar EEF, och publicerar resultaten på ett populärvetenskapligt sätt.

”Hur ska lärare hinna?"

– Det finns så många vetenskapliga tidskrifter som är gömda bakom betalvägg, eller artiklar skrivna på ett språk som inte är tillgängligt. Om en lärare vill veta vilken evidens som finns för till exempel läxor, finns det 70–80 studier. Även om du hittar alla, hur ska du hinna läsa dem? Kanske hinner du bara en, och kanske råkar är den inte representativ, den kanske är förenklad, missledande, eller kanske inte rätt för den kontext där du befinner dig, säger Jonathan Kay, evidensansvarig på EEF.

Riksrevisionen lyfter fram EEF som ett positivt exempel i sin granskning av den vetenskapliga grunden för de svenska skolmyndigheternas stödmaterial för lärare.

Så vad är EEF?

Stiftelsen startade 2011 med finansiering bland annat från utbildningsdepartementet i England – som ett svar på de ökande klyftorna mellan olika elevgruppers prestationer.

De har ingen direkt konkurrent, medan lärare i Sverige får klicka runt mellan Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutets webbsidor.

”Svårare för skolorna”

Samtliga som visat olika grad av brister i vetenskaplig grund när det gäller det stödmaterial som presenteras för lärare, samtliga som fått kritik från lärare som inte upplever att de får det stöd de behöver, eller som helt enkelt inte används av målgruppen.

– Att ha tre eller fyra konkurrerande aktörer med olika uppfattning om forskning, gör det mycket svårare för skolorna, säger Jonathan Kay, evidensansvarig.

Det mest använda verktyg som EEF erbjuder kallas verktygslåda.

Men EEF finansierar även ny forskning och gör vetenskapliga utvärderingar.

”Säger inte vad lärare ska göra”

– Verktygslådan säger inte vad lärare ska göra. Det är en tillgång lärare har för att få information när de ska fatta beslut i klassrummet. Vi börjar inte med evidensen, vi börjar med att förstå vilka utmaningar du vill lösa på din skola och kommer till vilken evidens det finns för att stötta dig när du fattar beslut, säger Jonathan Kay.

Han ser vetenskapligt belagda metoder som en fortsättning av den beprövade erfarenheten, snarare än som något som är väsensskilt eller som står i opposition.

– Allt som vetenskapen egentligen gör är att ta samla erfarenhet från massor av lärare, fånga den och dela den med andra på ett så transparent och objektivt sätt som möjligt, säger han.

Räckvidden är stor.

7 av 10 skolledare använder materialet, och 8 av 10 skolor nämner EEF i sina obligatoriska verksamhetsrapporter.

Precis som i Sverige eldas skoldebatten i England ibland med ideologiska vedträn, snarare än vetenskapliga.

Jonathan Kay ser det som en mått på objektivitet att EFF:s publicerade material retar upp både konservativa och progressiva.

– Jag brukar säga att phonics inom undervisningen är som maskbärandet under Covid. Det är oklart för mig varför det blev en politisk fråga. Vetenskapen visar att i början av läsinlärningen bör barn få någon form av phonics-undervisning i engelskundervisningen. Jag vet inte varför det sågs som konservativt, och ”whole word-reading” som progressivt, säger han.

Kritik från lärarfacken

Men det finns fler exempel.

Några av de engelska lärarfacken var inte nöjda när EEF först publicerade studiegenomgångar som visade att lärarassistenter riskerar att vara negativt för eleverna – kunskaper som sedan dess har uppdaterats. Nya studier har bidragit till att visa att rätt använda bidrar lärarassistenter till undervisningen.

Den vetenskapliga grunden ändras med fler studier, mer kunskap, konstaterar Jonathan Kay.

Nivågruppering, eller den mer extrema varianten att dela upp hela klasser efter prestation, är en utbredd praktik i England, trots att metoden inte har någon effekt på snittresultatet och tvärtom har skadlig inverkan för elever från socialt utsatta grupper.

– Några av de mer konservativa rösterna hatade de resultaten, säger Jonathan Kay.

”Finns inga åsikter”

Han menar att vetenskapen skär igenom ideologiska uppfattningar om skolan.

– Det finns inga åsikter i det vi säger. Vi bara testar och allt vi gör baseras på öppen vetenskap. Vi publicerar metoden innan vi börjar, alla kan se vår forskningsplan på vår webb, alla kan läsa resultaten och kritisera dem. Och allt publiceras, oavsett om det är positivt eller negativt. Vi kan inte gömma något, säger han.

Precis som i Sverige utkämpas ett läskrig mellan kognitionsvetare och anhängare av helordsmetoder, precis som i Sverige är den kognitiva forskningen på frammarsch.

Forskar på kognitionsvetenskap

Och det är ett fält som EFF undersöker.

– Vi forskar mycket för att verifiera de påståenden som kognitionsforskningen gör, för att se om det är en effektiv approach som alla lärare borde anamma, eller om det är som lärstilar, som visade sig skadligt för barn, säger han.

Phonics är vetenskapligt underbyggt, och bra att starta med i läsundervisningen, enligt Jonathan Kay.

Men det måste till läsförståelse.

– Några tillämpningar är inte effektiva för läsförståelsen, som att visa bilder och fråga eleverna vad de föreställer. Det leder till att eleverna gissar och är en ohjälpsam strategi för att undervisa i läsning. Men att lära sig att ställa frågor, att förutse hur kommande ord ser ut baserat på kontexten, det är effektiva lässtrategier, säger han.  

När det gäller mindre beforskade områden avvaktar EEF med att uttrycka rekommendationer.

Det gäller till exempel AI.

– Vi har inte de rigorösa studier som krävs, det ändras för snabbt för att utvärdera. Men vi har påbörjat studier för att kunna säga mer i framtiden. Och förra året publicerade vi en studie om chatGpt, där vi såg en positiv påverkan för lärare för att stötta i lektionsplaneringen. Men det har ingen massiv, positiv effekt, säger, säger Jonathan Kay.

”Då kommer lärarna inte tillbaka”

Och tillägger det kanske viktigaste för de svenska skolmyndigheterna att fundera över:

– Om vi skulle säga att något är positivt och lärare testar det i klassrummet och det inte fungerar, då kommer de inte tillbaka till oss.

LÄS ÄVEN: 

Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund

Edholm: ”Skolverket har inte varit lärarnas bästa vän”

Niclas Fohlin: Därför får vi lärare problem med evidenshysterin