Läraren om gråzonsbarn: ”Svåra att upptäcka i tid”
Lärare tvingas hitta egna lösningar för de så kallade gråzonsbarnen: ”Många sätter E istället för F”, säger läraren Anna-Maria Nord.
Elevhälsa
Brist på handledning från Skolverket har tvingat lärarna att hitta egna lösningar för att även elever med låg kognitiv förmåga ska få godkänt i skolan.
– Många sätter E istället för F, det är den krassa verkligheten, säger läraren Anna-Maria Nord.
Lärare, psykologer och skolledare har länge påtalat bristen av vägledning från Skolverket angående elever med svag teoretisk begåvning, STB.
Gruppen är stor, omkring 14 procent av eleverna bedöms ha en kognitiv förmåga som är för låg för att klara läroplanens mål även om allt tillgängligt stöd sätts in. För eleverna, där många befinner sig när gränsen för anpassad grundskola, blir skolan en tio år lång plåga med ständiga påminnelser om att de inte räcker till hur hårt de än kämpar.
”En del elever feldiagnostiseras”
För många leder det till ett utåtagerande beteende som kan misstas för ADHD eller likande diagnoser.
– Jag tror att en del elever feldiagnostiseras med ADHD eller dyslexi när det egentligen kan handla om svag teoretisk begåvning. En diagnos blir en acceptabel förklaring och kan till och med uppfattas som lite positivt, att man är speciell, medan svag teoretisk begåvning bara är stigmatiserande och svår att acceptera, säger läraren Anna-Maria Nord.
Rent statistiskt finns det en handfull elever med STB i varje klass. Svag teoretisk begåvning är alltså inte en behandlingsbar diagnos utan ett livslångt tillstånd som försvårar inlärning av sådant som läroplanen framhåller som viktigt: analytiskt och abstrakt tänkande.
Döljer sina brister
Anna-Maria Nord ifrågasätter att det skulle vara så många men konstaterar samtidigt att eleverna blir mästare på att dölja bristerna eftersom det är genant att inte hänga med på lektionerna.
– Som lärare behandlar man såklart alla elever efter deras förutsättningar och behov så långt det är möjligt men med stora klasser finns det möjligheter för svaga elever att ”gömma sig” och låtsasjobba. Som lärare kan det ibland vara svårt att upptäcka dem i tid.
Och även om det upptäcks finns det starka sociala hinder att ta upp det, menar Anna-Maria Nord.
– Det är väldigt svårt att berätta för vårdnadshavare att deras barn inte har en diagnos utan är svagt begåvat.
Och, menar hon, det finns även praktiska skäl.
– Att sätta F är extremt jobbigt, först och främst för att det är förödande för eleven men även för att det innebär så mycket merarbete för läraren och skolan med åtgärdsprogram och extra insatser. Många sätter därför E, det är den krassa verkligheten.
Brister i handledningsmaterial
Trots att gruppen med kognitivt svaga personer alltid funnits råder det brist på forskning vilket har lett till brister i handledningsmaterial. Varken Skolverket eller Specialpedagogiska skolmyndigheten har fått order från regeringen att ta fram stödmaterial till lärarna. Behovet har inte funnits tidigare.
– Förr i tiden fungerade det, man visste att alla kunde hitta sin plats i livet, hitta ett jobb och få det bra även om betygen var låga. Men idag krävs det ofta akademiska meriter och avslutade gymnasiala studier för att få ett vanligt jobb, säger Anna Maria Nord.
LÄS MER:
Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen”
Rektor Linnea: Inför en ny skolform för gråzonsbarnen
Lärarnas vädjan: Låt oss nivågruppera eleverna!
Experten: Alla i samma klassrum alltid funkar inte
