Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen”
Psykologen Love Grahn har kontaktat Skolverket för vägledning kring gråzonsbarnen men resultatet har varit skralt.
Elevhälsa
De kämpar så hårt de kan men för 14 procent av eleverna är det en hopplös kamp.
– Missriktad välvilja har gjort skolan till en plåga för väldigt många helt i onödan. Det är ett svek mot barnen, säger psykologen Love Grahn.
I sitt arbete åker psykologen Love Grahn runt i hela Sverige och gör utredningar på barn som skolan eller vårdnadshavare misstänker har en diagnos.
Tester görs, diagnoser ställs men för en stor grupp av barnen finns inget svar. De kallas för STB-barn, svag teoretisk begåvning.
– Jag åker runt i landet och gör utredningar, vårdnadshavarna vill naturligtvis att det ska vara något som växer bort eller som kan korrigeras med någon slags behandling. Men den här gruppen befinner sig i ett gränsland som kallas svag teoretisk begåvning, STB, och befinner sig kognitivt en bra bit under genomsnittet och för det finns inget bot.
– Men, när jag återkopplar resultaten med respekt och omtanke för barnet och familjen blir det en lättnad – berättelsen om svårigheterna kommer i nytt ljus och man får något att förhålla sig till.
14 procent av eleverna
Barnen är alltså för begåvade för att få anpassad undervisning men samtidigt för kognitivt begränsade för att klara skolan.
De är ”gråzonsbarnen”, de är lämnade åt sitt öde och för dem blir skolan inte sällan en plåga. De utgör 14 procent av eleverna, i en genomsnittlig klass finns en handfull.
– Ofta har elever med STB praktiska styrkor men dessa fnyser skolsystemet åt. Att kunna fixa en bilmotor är inget värt om man inte också kan skriva en reflekterande text om hur man rengör en förgasare. Det kan vara svårt för många i den här gruppen och man riskerar då att lämna exempelvis fordonsprogrammet utan examen.
Skralt resultat på Skolverket
Love Grahn menar att elever med STB har alla förutsättningar att briljera i praktiska ämnen, men, säger han, ”när handens kunskap konsekvent nedvärderas i skolsystemet krymper deras möjligheter i takt med att självkänslan bryts ner.”
Love Grahn är säker på vad som är fel och lika säker på hur lösningen ska se ut.
– STB är betydligt vanligare än särbegåvning. Man ska inte ställa grupperna mot varandra, även särbegåvade kan ha problem, men trots att STB är så mycket vanligare prioriteras de särbegåvade i Skolverkets material.
Han har kontaktat Skolverket för vägledning men resultatet har varit skralt.
– Skolan ska främja en likvärdig utbildning men på Skolverket saknas helt information om STB, men det finns ett gediget material om särbegåvning. De åsidosätter alltså eleverna med störst behov. Det är skamligt.
”Sänker modet och lusten”
Dagens fokus på teori förtar lusten att lära och beskär möjligheten att känna sig lyckade, enligt Love Grahn.
– Vad som måste till är anpassning, acceptans för olikheter, respekt och en högre status för praktiska skolämnen och yrken. Felställda förväntningar, på grund av beröringsskräck och missriktad välvilja hos dem som ska hjälpa, försvårar för den enskilde.
– Skolans nuvarande system, som ställer svårbegripliga teoretiska krav i praktiska ämnen, sänker modet och lusten hos elever som inte får chansen att glänsa och känna sig lyckade.
LÄS MER:
