Granskning av digitala proven: Stort misslyckande

Under fredagen annonserade regeringen att Skolverket ska stoppa de digitala nationella proven under de närmaste åren – de ska skrivas på papper fram tills det nya betygssystemet ska införas 2028.

I samband med beskedet publicerade Skolverket en genomlysning av sitt arbete med digitaliseringen av proven, genomförd av en extern revisionsbyrå.

Rapporten är en dödsruna över det projekt som kostat nära en miljard kronor och som tagit sju år att genomföra.

70 000 handlingar

Azet har gått igenom 7 000 av de totalt 70 000 handlingar som berör projektet, och intervjuat medarbetare inom Skolverket.

Slutsatserna är bland annat:

• Skolverket har saknat samordning – totalt har mellan 150 och 200 insatser gjorts inom projektet på olika håll i huset. Men utan att någon har haft övergripande kontroll.
• Synen på projektet och målen med digitala proven har spretat internt.
• Myndigheten beskrivs som ”fem myndigheter i en”, där det brustit i kommunikation mellan olika avdelningar och projektgrupper.
• Medarbetare uppger att det varit svårt att få gehör för kritik som rört bland annat det inköpta systemets kapacitet att hantera stora mängder användare samtidigt, samt att kostnaderna blir för stora på skolorna.
• Tidsåtgången har prioriterats, före kvalitet och kostnad.
• Återrapporteringen till regeringen har varit mer positiv än verkligheten gett skäl för.
• Det finns en skillnad mellan vad användarna efterfrågar och det Skolverket erbjudit.

”Inte tillräckligt bra”

Avdelningschef Maria Westholm svarar på mejl:

”Vi har inte varit tillräckligt bra på att omsätta rekommendationerna från tidigare uppföljningar och utvärderingar i konkret verksamhet. Där finns fortsatt ett viktigt arbete att göra.

Inte minst vad det gäller dialogen med skolväsendet, när det kommer till testverksamhet, och att skapa en användarvänlig och stabil provplattform som jobbar med lärare och rektorer. Där har vi ett betydande utvecklingsarbete att göra”, skriver Westholm.

Rekommendationen: Säker tjänst

Azet rekommenderar Skolverket nästa gång ska upphandla en tjänst som levererar det som användarna behöver, och som är säker.

”Självklart har det varit och kommer att vara viktigt i kommande upphandling med krav på användarvänlighet samt att leverantören har kompetens inom funktionalitet och säkerhet, vilket rapporten väldigt tydligt lyfter behovet av. Sedan är det vårt ansvar att säkerställa att kraven uppfylls”, säger avdelningschef Maria Weståker i ett mejlsvar till Vi Lärare.

Och skriver också att uppdraget är komplext, inte minst på grund av Sveriges decentraliserade skolsystem.

”Alla skolhuvudmän har olika it-miljöer. Det har tagit tid för mig som relativt ny avdelningschef att sätta mig in i arbetet, men det stod helt klart för mig efter övningsprovet och efter Azets genomlysning att det är nödvändigt med ett omtag”, skriver Maria Weståker.

Hindren på vägen

Men Azet konstaterar också att Skolverket stött på hinder på vägen.

Bland annat den EU-dom som tvingade leverantören SoNet att flytta servrar från USA till Europa 2020.

Men också att regeringsskiftet 2022 innebar en stramare syn på digitalisering, och en förändring i attityd till uppdraget.

Under uppdragets gång har Skolverket mottagit sex regeringsbeslut om förändringar.

I Azets rekommendationer ingår att Skolverket vid upphandling av nya tjänster ser till att leverantören har förmågan att hantera 150 000 användare samtidigt i sin lösning, och att det kan ske utan läckor.

Regeringen har, enligt Azets rapport, inte fått en korrekt lägesbild.

I rapporten står det att information om bristerna inte nått fram till regeringen. Vad säger ni om det?

”Vi är många medarbetare och chefer på Skolverket som lagt ner mycket tid och engagemang för att få digitala nationella prov att fungera. Det har förmodligen funnits en optimistisk anda om att verkligen leverera på regeringsuppdraget. Det är rimligt att tro att denna optimism har återspeglats i återrapporteringen”, skriver Maria Westholm.

"Stort misslyckande"

Ytterst är regeringen ansvarig för uppdraget.

Lotta Edholm, gymnasie-, högskole-, och forskningsminister (L) svarar Vi Lärare på mejl:

Hur kom det sig, trots så många vittnesmål bland annat från våra läsare, att det dröjt så länge med att sätta stopp?
”Utbildningsdepartementet har haft löpande kontakt med Skolverket under arbetets gång. Efter de senaste testerna blev det dock uppenbart att det behövs ett rejält omtag i frågan. Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren. Inriktningen kommer därför vara att de nationella proven ska ske analogt, dvs. pappersprov, hela vägen fram till dess att ett nytt betygssystem införs”, skriver Lotta Edholm.

Till Ekot säger du att man inte kan säga att det är som att kasta skattepengar i sjön. Jag tror inte lärarna instämmer. Vad vill du säga till dem?

”Det är klart att det är ett stort misslyckande och jag förstår helt den frustration som många rektorer och lärare känner. Jag delar den och beklagar verkligen den uppkomna situationen. Det är visserligen ett omfattande och komplext uppdrag som Skolverket fått, men det är uppenbart att flera felval har gjorts sedan 2017 och uppdraget har, som sagt, misslyckats. Samtidigt har investeringarna inte varit förgäves. Mycket av det arbetet som gjorts och de lärdomar som dragits kommer man ha nytta av även framöver, skriver Edholm.

LÄS ÄVEN:

Digitala nationella prov stoppas av regeringen

Maria Wiman: En miljard senare tar jag Valium och andas i påse

Fackets krav på regeringen: Skjut upp digitala proven

Lärarens drömjulklapp: ”Slopa DNP hela läsåret”

Skolan lägger skyddsstopp – för digitala proven

Kaoset växer – fler prov ska skrivas på papper

Skolors tid för att kopiera proven: 5000 timmar