Olika direktiv om corona-undervisning hemifrån

Coronaviruset
Trots att gymnasieskolorna är coronastängda och lärarna egentligen ska arbeta hemma, är det många lärare som förväntas vara på plats i skolan.
– Man har lämnat till varje chef att ta beslut, säger Fredrik Björkman, lärare i Malmö.
För två veckor sedan beslutade regeringen att det var dags att övergå till digital undervisning, för att stävja smittspridningen.
I en intervju med Lärarnas Tidning säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson att tanken är att lärarna ska undervisa hemifrån.
Men på S:t Petri skola i Malmö finns Fredrik Björkman, lärare i svenska som andraspråk och förste vice ordförande för Lärarförbundet.
– Lärarna som vill jobba hemma har haft en dialog med sin närmsta chef och kunnat lösa det. De flesta vill vara på skolan. Man vill upprätthålla något slags känsla av normalitet, att skilja mellan jobb och fritid. Jag har gjort både och. Jag har pollenallergi och vill inte chansa, så då har jag jobbat hemifrån förra veckan, säger han.
I Umeå bad Lärarförbundet kommunen om ett förtydligande, eftersom direktiven skiljer sig mellan olika skolor.
Resultat är att lärare nu kan jobba hemifrån, om de har den utrustning som krävs och om varje lärare är snabb med att svara sina kollegor.
– Signalerna och direktiven har låtit olika. Det känns som om det varit större möjligheter på vissa skolor att få avgöra själva om lärarna ska jobba på skolan eller stanna hemma. Det har varit annorlunda på vuxenutbildningen, men vi är på samma utbildningsområde, säger Lillemor Malmbo, lärare på SFI-skolan och arbetsplatsombud för Lärarförbundet.
Kollegan Åsa Forsberg undervisar från den tomma Dragonskolan.
– Man går till det klassrum man skulle ha haft egentligen och så sätter man sig där. Och det är bra för dem som har matte och jobbar med smart board. Många lärare finns på skolan, men inte alla. Man får ett socialt sammanhang och kan få hjälp med tekniken, säger hon.
Fredrik Björkman (gymnasielärare i svenska, sva och historia på S:t Petri skola i Malmö), Åsa Forsberg (Dragonskolan i Umeå) och Lillemor Malmbo (Sfi-lärare på Umevux och arbetsplatsombud Lärarförbundet Umeå).
Samtidigt ökar arbetsbelastningen på lärarna av distansundervisning.
– Jag blir tröttare av att ha lektion än jag brukar, man får oftast energi av att undervisa och träffa eleverna. Det förlorar man. Och sen får man ställa om hur man planerar. Man måste planera in för fler scenarier, man måste kontrollera skriftligt att eleverna förstått rent och det måste jag tillverka lämpliga uppgifter för, säger Fredrik Björkman, lärare i svenska som andraspråk i Malmö.
– Undervisningen har blivit mycket, mycket sämre. Det blir färre exempel, jag har min power point precis som i klassrummet, men i klassrummet kommer deras frågor på ett annat sätt. Man kan låta dem diskutera i mindre grupper i Google Meet, men det är inte samma sak som om man säger ”prata nu i två minuter om vad psykisk sjukdom är”. Det blir torftigt och ganska dött och kvalitativt mycket sämre, säger Åsa Forsberg i Umeå.
Skillnaden för Lillemor Malmbo är inte lika radikal. Hon har redan tidigare undervisat sina SFI-elever delvis på distans.
– Men det är klart att det inte blir lika bra när de inte kommer in och man kan stämma av. Både de och jag saknar att ses IRL, säger Lillemor Malmbo.