Oro inför nya betygen – fem risker för lärarna

Utredningen ska bland annat skapa mer likvärdiga betyg och minska glädjebetygen.

Men lärare riskerar att drabbas negativt av förslagen – på flera punkter. Det beskriver flera av de statliga myndigheter, lärosäten och kommuner som har lämnat sina synpunkter på utredningen.

Mer administration

Bedömningsråden som Magnus Henrekson vill se för att lärares bedömning ska bli så likvärdig som möjligt, riskerar att skapa mer arbete för lärare. ”Det finns en risk att samråden uppfattas som ytterligare ett administrativt krav, snarare än som ett stöd i det pedagogiska arbetet”, skriver Motala kommun.

Lärarna kan också känna sig tvingade att genomföra fler prov.

”När nuvarande nationella prov inte längre kommer att kunna användas i bedömningssyfte kommer det att uppstå ett behov att ta fram egna alternativa prov som bedömningsstöd”, skriver Göteborgs stad.

”Om slutproven ges ökad tyngd i betygssättningen finns en risk att elevens stress snarare förstärks. Det är inte heller självklart att lärarnas upplevda press minskar då deras bedömning fortsatt utgör en betydande del av betygsunderlaget och slutprov inte föreslås i alla ämnen. Problem kring press och påtryckningar vid betygsättning riskerar därmed att kvarstå”, skriver Katrineholms kommun.

”Lärarna föreslås sätta betyg innan nationella prov genomförts. Detta kan leda till att skolor ger fler lokala prov, vilket riskerar att öka elevers och lärares prov- och arbetsbörda, men också till bristande likvärdighet i bedömningsunderlagen” skriver IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering”.

Otydliga betygskrav

Att slopa värdeorden i betygsmatrisen och ersätta med mer avskalade kriterier kan öppna för olika tolkningar. Detta särskilt som det blir fler betygssteg än i dagens system och oklart var en elev ska landa.

Skolinspektionen ser ”en risk att de vaga betygskriterierna och många skalstegen som föreslås kommer vara svåra för lärare att hantera och kan bidra till betydande skillnader i de lärarsatta betygen mellan skolenheter”.

Tekniska problem

Det nya betygssystemet är beroende av digitala nationella prov. Men Skolverkets provplattform har hittills inte hållit måttet, och lärarna tvingades med kort varsel att genomföra proven med papper och penna under vårterminen 2025.

”Systemet som används måste vara tillräckligt utprova och störningssäkert för att de digitala nationella slutproven säkert ska kunna genomföras på samtliga skolor i samtliga ämnen i samtliga skolformer vid samtliga provtillfällen. Om detta inte säkert kan garanteras måste det finnas någon typ av backupalternativ som kan användas för att säkerställa att alla elever får en möjlighet att genomföra alla delar av det som deras meritvärden ska baseras på”, skriver Gislaveds kommun.

Arga elever och vårdnadshavare

Systemet med meritvärdeskalibrering (att enskilda elevers betyg justeras efter skolans resultat på nationella proven) är komplicerat. Det blir svårt för lärare att förklara det för elever och vårdnadshavare, och systemet kan upplevas som icke-transparent.

”För många kommer det inte att vara begripligt hur en kalibrering genomförs och vilka effekter en kalibrering får för enskilda elever” skriver Gislaved.

”Det kommer att vara svårt att förstå och förutse för elever, vårdnadshavare och skolpersonal vilket meritvärde en elev kommer att få” konstaterar Göteborgs stad.

”Teaching for the test”

Resultaten i de nationella proven kommer att väga tungt.

”Det föreslagna betygsystemet riskerar att underminera lärares undervisning då de sannolikt kommer känna en press från både elever/vårdnadshavare såväl som arbetsgivare att anpassa sin undervisning för att maximera elevernas möjligheteratt prestera bra på de nationella slutproven (”teaching for the test”), snarare än attutforma undervisningen utifrån den mångfald av kunskapsdimensioner som inryms i styrdokumenten”, skriver Högskolan Väst.

”Drivkrafterna för provstyrd undervisning kommer att stärkas av att proven i fem ämnen ges större betydelse för elevers meritvärden. IFAU bedömer därför att det därmed kommer finnas än större behov än i dag av åtgärder som syftar till att garantera elevers rätt till undervisning i icke-provämnen och i moment som inte lätt låter sig mätas av de föreslagna nya slutproven”, skriver IFAU.

”Det behöver utredas ytterligare hur en ökad inriktning på prov påverkar elevernas lärande och deras möjligheter att utveckla kritiskt tänkande. Malmö stad bedömer att det finns en risk för att förslagen leder till en ökad provorientering av undervisningen, vilket i sin tur kan leda till minskad motivation och intresse hos eleverna”, skriver Malmö stad.

LÄS ÄVEN:

Lärarna om hoppet – och farorna med nya betygen

Efter utredningen: Så blir det nya betygssystemet

Varningen: ”Nya betygen har sidoeffekter”

Läraren Anki har upplevt fem betygssystem