
Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Behörighet När lärarna erbjöds struktur och förutsättningar att utföra sitt jobb på Tjärnaängskolan så ökade lärarbehörigheten från 35 till 95 procent på tre år. Och Skolinspektionens tuffa kritik försvann.
Hösten 2018 hade Jenny Sandelin knappt landat som ny rektor på Tjärnaängskolan/Solviksskolan i Borlänge innan Skolinspektionen gjorde tillsyn.
– Vi fick nedslag på 16 av 17 punkter och jag måste nästan säga att jag tycker att Skolinspektionen gjorde fel när vi fick godkänt på den 17:e punkten som var bedömning. Skolinspektionens besök var det bästa som kunde hända mig som ny rektor på skolan. Vi fick svart på vitt vilka problem vi hade och sedan var det bara att kavla upp armarna och börja jobba, säger hon.
Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Jenny Sandelin hade varit rektor på andra skolor innan Tjärnaängskolan. Hon visste att skolan hade brottats med låga resultat i många år. Skolan låg i ett socioekonomiskt utmanande område. Men hon tyckte att jobbet skulle bli jättespännande.
– När man träffar kollegor från andra delar av Sverige så brukar de höja på ögonbrynen. Området har inte haft ett så himla bra rykte, säger hon.
Men hon märkte att det fanns en stolthet och kärlek till skolan bland många anställda.
Lärarbehörigheten på skolenheten låg kring 35 procent när hon tillträdde hösten 2018 vilket var långt under snittet för Borlänge kommuns grundskolor. Även kunskapsresultaten i Tjärnaängskolan var låga.
– Det var ett ganska problematiskt utgångsläge, utmanande, så vi fick dra ett streck och börja om från grunden helt enkelt och bygga strukturer och system som fungerade, säger Jenny Sandelin.
Det behövdes en tydlig struktur som gjorde det möjligt att hitta arbetssätt som fungerade för lärarna. Jenny Sandelin säger att det handlade om allt från att skapa scheman som fungerade till tid för personalen att mötas för exempelvis kollegialt lärande.
De behövde förutsättningar, stöd och rutiner för att kunna sätta fokus på undervisningen och på elevernas kunskapsresultat och välbefinnande.
I dag är behörigheten för de 34 undervisande lärarna nära 95 procent och elevernas kunskapsresultat är sakta på väg upp.
– När det gäller lärarna i fritidshemmet kan vi inte stoltsera med några 95 procent. Där har vi kämpat hårt men det är otroligt svårt att få behöriga lärare i fritidshem, säger hon.
De senaste åren har varit intensiva. Skolinspektionen har varit en ständig följeslagare på vägen. Efter inspektionens första besök hösten 2018 fick Tjärnaängskolan ett år på sig att rätta till problemen.
– Efter ett uppföljande besök hösten 2019 fick vi vårt slutgiltiga besked våren 2020 strax innan corona. Då hade vi grönt ljus på allting och det firade vi på hela skolan med tårta, säger hon.
Det är inte alltid som Skolinspektionens besök välkomnas med så öppna armar som på Tjärnaängskolan men Jenny Sandelin säger kort och gott:
– We love them!
Jenny Sandelin har inte erbjudit sina nyanställda lärare högre löner än andra skolor i kommunen. Hon tror snarare att framgången med att rekrytera lärare beror på de faktiska förändringarna som gjorts på Tjärnaängskolan och att de spritt sig till både före detta anställda och andra lärare.
Läraren Sara Rapp tycker att hon får vara "så mycket lärare" på Tjärnaängskolan. Foto: Privat
– Jag pratade idag med en av mina lärare, Sara Rapp. Hon sa att det är så fantastiskt roligt att arbeta här för att hon får vara ”så mycket lärare”. Hon beskrev det som att hon måste vara delaktig i elevernas kunskapsbildande på ett djupare plan än på andra skolor, säger Jenny Sandelin.
Att många lärare är så djupt intresserade och engagerade i sitt yrke speglas i det uttalandet tror Jenny Sandelin.
– Läraryrket är ju en profession som är otroligt komplex och mångfaldig. Det finns så otroligt många dimensioner i yrket och jag tror att det var det hon ville förmedla att man får utlopp för det på vår skola, säger Jenny Sandelin.
Även om lärare ofta är ensamma ledare i klassrummet så poängterar Jenny Sandelin att det är viktigt att ge förutsättningar för att öppna upp kollegiet. Ge lärarna tid till att tänka tillsammans kring vad som är svårt i ett specifikt ämne och hur de kan lära ut det som är svårt.
– Man måste tänka ända in i kaklet. Vi har jobbat med att skapa en bredd kring en allmändidaktisk del. Våra system och strukturer har varit i fokus men vi har även arbetat med innehållet i lektioner och undervisningen utifrån många olika aspekter i ett kollegialt samarbetssystem, säger hon.
Men det blir ingen förändring, säger hon, ifall inte var och en får tid att utveckla den gemensamma tanken till sin egen förståelse utifrån sina egna förutsättningar.
Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas
Idrottsläraren Nderim Rexhepi har återvänt till Tjärnaängskolan: "Vi är som en familj". Foto:Privat
Idrottsläraren Nderim Rexhepi, är en av dem som har återvänt till skolan. Han arbetade 8 år på Tjärnaängskolan innan han 2016 bytte arbetsplats. Men nu är han tillbaka på skolan både som lärare, skyddsombud och lokalt facklig för Lärarförbundet.
– Hitintills har jag inte ångrat mig en sekund. Jag tror att många nya har hört rykten om förändringarna och det har skapat en kedjereaktion och en positiv bild. Skolans personal och ledning har verkligen lagt ned jättemycket jobb på att förändra skolan, säger han.
Nderim Rexhepi ser skolan som sitt andra hem. Han älskar atmosfären bland personalen och eleverna.
– Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas. Det är svårt att med ord beskriva vad som gör den här skolan så unik men vi är som en familj, säger han.
Det senaste året har lokalsituationen på Tjärnaängskolan varit extra besvärlig efter en stor brand i maj 2020 då nästan halva skolan brann ned inklusive idrottshallen. Sedan dess har stora delar av undervisningen skett i provisoriska modulbyggnader inför flytten till Paradisskolan. Om sex veckor flyttar Tjänaängskolan med 200 elever i F-2 och Solängsskolan med 200 elever i åk 3-6 in i den nya skolbyggnaden.
Nderim Rexhepi säger att många elever och lärare längtar efter att få flytta in i den nya skolbyggnaden Paradisskolan. Den ligger ett par hundra meter från Tjärnaängskolan, mitt i bostadsområdet Tjärna ängar.
Runt om i Sverige har många kommuner stängt skolor i utsatta områden, bussat elever till andra skolor eller byggt nya skolor i de centrala delarna av kommunerna. Men i Tjärna ängar blir skolan kvar ”mitt i byn”. Eleverna som bor i området har dagligen kunnat se hur deras nya skola växer fram. Och nu återstår i princip bara lite trädplantering och att färdigställa skolgården. Jenny Sandelin säger att det finns dubbla känslor för den gamla skolbyggnaden bland elever och personal.
– Man säger att det sitter mycket kärlek i väggarna här men det sitter mycket annat också måste jag säga. Det har varit en ganska eländig skola så det är dags för en ny modern skola där det verkar finnas de allra bästa förutsättningarna för våra elever. Det kommer också att finnas ett allaktivitetshus där som är öppet med aktiviteter på eftermiddagar och kvällar. Nu är vi mitt i planeringen och längtar till flytten, säger hon.
1. Våga se vad skolan faktiskt inte kan. Plocka upp de delarna, skapa förändring och gå till botten med dem.
2. Äg dina processer och din förändringsprocess
3. Skapa förutsättningar för förändring och förståelse för förändring i personalen och sätt fokus på rätt saker. Vi har valt att lyfta upp undervisning som det absolut viktigaste. Sätt lampan på kärnuppdraget - undervisningen.
4. Ha alltid eleven i fokus. Längst en sådan här väg får man ibland påminna sig om: Vem är vi här för? Vad är det faktiskt vi ska göra?
Och vi är självklart här för att eleverna ska få de allra bästa möjligheterna att nå sina resultat.
LÄS ÄVEN
Elevernas resultat sköt i höjden – 3 tips för bättre studiero
Behöriga Anjuli sökte 50 jobb: ”Chockad”
Debatt ”Jag hoppas den politiska diskursen om digitala verktyg vänder snart”.
Debatt ”Samhällets syn på yrkesprogram och vuxenutbildning gör saken värre”
Debatt Lärare kan inte arbeta hemifrån: ”Syns tydligt i lönekuvertet”.
Debatt Kräver ny syn på skolan: ”Att utgå ifrån att lärandeuppdraget går att isolera är förödande”.
Debatt ”Våra elever behöver möta vuxna som tar sig tid att lyssna, som inte dömer”
Debatt ”Vi är läromedelsutvecklare, administratörer, logistiker, schemaläggare, lärare.”
Debatt ”Svenska språket bör även fortsättningsvis ha en central plats i skolan”
Debatt ”No excuses”-skolor i ”strid med svensk värdegrund”.
Skolfinansiering Skolverket: Så använder skolorna Kunskapsbidraget.
Debatt ”Kanske saknar många bara respekt för bibliotekariens kompetenser”.
Debatt Rektorn: ”Oscar Björks meme-undervisning vågar jag inte ens tänka på”.
Krönika ”Sverige måste ha norra jordklotets mest skolintresserade befolkning.”
Debatt Vd-n för Nordic International School: ”Krävs ett nytt regelverk”.
Avtalsrörelse Sveriges Lärare: ”Vi har kunnat sätta stopp för en rad försämringar”
Ledare Anna Olskog: ”Kejsarens nya kläder?”
Debatt Svensklärarna vänder sig emot att ersätta svenskan med ”kommunikation”.
Debatt Lärare i högskola och universitet går in i avtalsrörelsen
Debatt Sveriges Lärare i Kunskapsskolan kritiserar motståndet mot reglerad undervisningstid
Debatt "Vilken människa tänker att det är ett rimligt krav att ställa på någon?”, skriver Karin Herlitz.
Debatt Varnar för att läroplanerna får allvarliga konsekvenser för moderna språk.
Debatt Specialpedagogen: ”Sparkar in vidöppen dörr”.
Krönika ”Inte mer än rätt att våra beslutsfattare utsätts för samma hårda kärlek.”
Skolfinansiering Forskare: ”Lärarkvaliteten har sjunkit”.
Skolpolitik Ett år till valet –riksdagspartierna svarar i Vi Lärares unika enkät.
Arbetstid Högstadieläraren: ”Hade kunnat göra mycket bättre med rätt förutsättningar.”
Budgetpropositionen Simona Mohamsson (L): ”Svenska skolan förtjänar bättre.”
Budgetpropositionen Regeringens ”satsning” på skolan kallas en bluff: "Långt ifrån den största på 2000-talet.”
Debatt ”Den nya bedömningsnyckeln visar på ett orimligt lönekriterium”, skriver Elisabeth Sandstedt, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm.
Arbetsmiljö Folkhälsomyndigheten: Lärare bör förbjudas snusa på arbetstid.
Debatt ”Framtidens klassrum måste bygga på forskning, inte rädsla”
Debatt ”Vi är långt ifrån något som kan liknas vid konsensus”
Debatt Johanna Lüddeckens menar att relationer och krav i skolan inte är motsatser
Debatt Han varnar för att ta tillbaka obs-klassen: ”Vår kollektiva skyldighet”.
Skolpolitik Stor debatt med sikte på valet – då räckte samtliga upp handen.
Guider & tips Då ska du vända dig till arbetsgivaren och polisen.
It-säkerhet Även anställda med skyddad identitet drabbade i hackerattacken.
It-säkerhet 870 000 mejladresser publicerade på Darknet – Vi Lärare har kartlagt alla drabbade kommuner och lärartjänster.
Skolverket Flera lärare och en före detta skolminister bland de sökande.
Krönika Snälla ge oss tillit och ansvar, inte nya mirakelmetoder från Amerika.
Debatt ”Vissa kommer att få stöd på felaktiga grunder, andra inte få det stöd de faktiskt behöver”
Skolverket Nu är det klart vilka som kan ta plats i Skolverkets vetenskapliga råd.
Budgetpropositionen Förslagen som ska mota mattekris och lärarnas hårda arbetsbelastning.
Debatt Skolan är idag besatt av siffror. Meritvärden, betyg och rankningar styr hela utbildningskedjan. Elever jagar höga resultat för att komma in på rätt gymnasium och sedan ännu högre för att nå universitet. Men mitt i denna jakt pratar nästan ingen om det mest självklara: kunskap.
Debatt Ingeborg Carlquist skriver om makt – och hoppande mungrodor
Krönika Karin Boberg undrar vem som ska administrera mobilförbudet.
Arbetsmiljö Kommunens mer rättvisa och rättssäkra process för schemaläggningen blev kaos.
Fackligt Facken i välfärden kräver riktiga budgetsatsningar.
Skolfinansiering Enkät med alla riksdagspartierna om stora skolfrågorna.
Skolbudget Det här saknar facket i budgetsatsningarna: ”Luddiga”. ✓ 95 miljoner till mobilförbud
Replik Debatten om lärares relationer till eleverna fortsätter att dela kåren