Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Till startsidan
Behörighet När lärarna erbjöds struktur och förutsättningar att utföra sitt jobb på Tjärnaängskolan så ökade lärarbehörigheten från 35 till 95 procent på tre år. Och Skolinspektionens tuffa kritik försvann.
Hösten 2018 hade Jenny Sandelin knappt landat som ny rektor på Tjärnaängskolan/Solviksskolan i Borlänge innan Skolinspektionen gjorde tillsyn.
– Vi fick nedslag på 16 av 17 punkter och jag måste nästan säga att jag tycker att Skolinspektionen gjorde fel när vi fick godkänt på den 17:e punkten som var bedömning. Skolinspektionens besök var det bästa som kunde hända mig som ny rektor på skolan. Vi fick svart på vitt vilka problem vi hade och sedan var det bara att kavla upp armarna och börja jobba, säger hon.
Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Jenny Sandelin hade varit rektor på andra skolor innan Tjärnaängskolan. Hon visste att skolan hade brottats med låga resultat i många år. Skolan låg i ett socioekonomiskt utmanande område. Men hon tyckte att jobbet skulle bli jättespännande.
– När man träffar kollegor från andra delar av Sverige så brukar de höja på ögonbrynen. Området har inte haft ett så himla bra rykte, säger hon.
Men hon märkte att det fanns en stolthet och kärlek till skolan bland många anställda.
Lärarbehörigheten på skolenheten låg kring 35 procent när hon tillträdde hösten 2018 vilket var långt under snittet för Borlänge kommuns grundskolor. Även kunskapsresultaten i Tjärnaängskolan var låga.
– Det var ett ganska problematiskt utgångsläge, utmanande, så vi fick dra ett streck och börja om från grunden helt enkelt och bygga strukturer och system som fungerade, säger Jenny Sandelin.
Det behövdes en tydlig struktur som gjorde det möjligt att hitta arbetssätt som fungerade för lärarna. Jenny Sandelin säger att det handlade om allt från att skapa scheman som fungerade till tid för personalen att mötas för exempelvis kollegialt lärande.
De behövde förutsättningar, stöd och rutiner för att kunna sätta fokus på undervisningen och på elevernas kunskapsresultat och välbefinnande.
I dag är behörigheten för de 34 undervisande lärarna nära 95 procent och elevernas kunskapsresultat är sakta på väg upp.
– När det gäller lärarna i fritidshemmet kan vi inte stoltsera med några 95 procent. Där har vi kämpat hårt men det är otroligt svårt att få behöriga lärare i fritidshem, säger hon.
De senaste åren har varit intensiva. Skolinspektionen har varit en ständig följeslagare på vägen. Efter inspektionens första besök hösten 2018 fick Tjärnaängskolan ett år på sig att rätta till problemen.
– Efter ett uppföljande besök hösten 2019 fick vi vårt slutgiltiga besked våren 2020 strax innan corona. Då hade vi grönt ljus på allting och det firade vi på hela skolan med tårta, säger hon.
Det är inte alltid som Skolinspektionens besök välkomnas med så öppna armar som på Tjärnaängskolan men Jenny Sandelin säger kort och gott:
– We love them!
Jenny Sandelin har inte erbjudit sina nyanställda lärare högre löner än andra skolor i kommunen. Hon tror snarare att framgången med att rekrytera lärare beror på de faktiska förändringarna som gjorts på Tjärnaängskolan och att de spritt sig till både före detta anställda och andra lärare.
Läraren Sara Rapp tycker att hon får vara "så mycket lärare" på Tjärnaängskolan. Foto: Privat
– Jag pratade idag med en av mina lärare, Sara Rapp. Hon sa att det är så fantastiskt roligt att arbeta här för att hon får vara ”så mycket lärare”. Hon beskrev det som att hon måste vara delaktig i elevernas kunskapsbildande på ett djupare plan än på andra skolor, säger Jenny Sandelin.
Att många lärare är så djupt intresserade och engagerade i sitt yrke speglas i det uttalandet tror Jenny Sandelin.
– Läraryrket är ju en profession som är otroligt komplex och mångfaldig. Det finns så otroligt många dimensioner i yrket och jag tror att det var det hon ville förmedla att man får utlopp för det på vår skola, säger Jenny Sandelin.
Även om lärare ofta är ensamma ledare i klassrummet så poängterar Jenny Sandelin att det är viktigt att ge förutsättningar för att öppna upp kollegiet. Ge lärarna tid till att tänka tillsammans kring vad som är svårt i ett specifikt ämne och hur de kan lära ut det som är svårt.
– Man måste tänka ända in i kaklet. Vi har jobbat med att skapa en bredd kring en allmändidaktisk del. Våra system och strukturer har varit i fokus men vi har även arbetat med innehållet i lektioner och undervisningen utifrån många olika aspekter i ett kollegialt samarbetssystem, säger hon.
Men det blir ingen förändring, säger hon, ifall inte var och en får tid att utveckla den gemensamma tanken till sin egen förståelse utifrån sina egna förutsättningar.
Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas
Idrottsläraren Nderim Rexhepi har återvänt till Tjärnaängskolan: "Vi är som en familj". Foto:Privat
Idrottsläraren Nderim Rexhepi, är en av dem som har återvänt till skolan. Han arbetade 8 år på Tjärnaängskolan innan han 2016 bytte arbetsplats. Men nu är han tillbaka på skolan både som lärare, skyddsombud och lokalt facklig för Lärarförbundet.
– Hitintills har jag inte ångrat mig en sekund. Jag tror att många nya har hört rykten om förändringarna och det har skapat en kedjereaktion och en positiv bild. Skolans personal och ledning har verkligen lagt ned jättemycket jobb på att förändra skolan, säger han.
Nderim Rexhepi ser skolan som sitt andra hem. Han älskar atmosfären bland personalen och eleverna.
– Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas. Det är svårt att med ord beskriva vad som gör den här skolan så unik men vi är som en familj, säger han.
Det senaste året har lokalsituationen på Tjärnaängskolan varit extra besvärlig efter en stor brand i maj 2020 då nästan halva skolan brann ned inklusive idrottshallen. Sedan dess har stora delar av undervisningen skett i provisoriska modulbyggnader inför flytten till Paradisskolan. Om sex veckor flyttar Tjänaängskolan med 200 elever i F-2 och Solängsskolan med 200 elever i åk 3-6 in i den nya skolbyggnaden.
Nderim Rexhepi säger att många elever och lärare längtar efter att få flytta in i den nya skolbyggnaden Paradisskolan. Den ligger ett par hundra meter från Tjärnaängskolan, mitt i bostadsområdet Tjärna ängar.
Runt om i Sverige har många kommuner stängt skolor i utsatta områden, bussat elever till andra skolor eller byggt nya skolor i de centrala delarna av kommunerna. Men i Tjärna ängar blir skolan kvar ”mitt i byn”. Eleverna som bor i området har dagligen kunnat se hur deras nya skola växer fram. Och nu återstår i princip bara lite trädplantering och att färdigställa skolgården. Jenny Sandelin säger att det finns dubbla känslor för den gamla skolbyggnaden bland elever och personal.
– Man säger att det sitter mycket kärlek i väggarna här men det sitter mycket annat också måste jag säga. Det har varit en ganska eländig skola så det är dags för en ny modern skola där det verkar finnas de allra bästa förutsättningarna för våra elever. Det kommer också att finnas ett allaktivitetshus där som är öppet med aktiviteter på eftermiddagar och kvällar. Nu är vi mitt i planeringen och längtar till flytten, säger hon.
LÄS ÄVEN
Elevernas resultat sköt i höjden – 3 tips för bättre studiero
Behöriga Anjuli sökte 50 jobb: ”Chockad”
Krönika ”Skillnad mellan avancerade hinderbanor och isbumlingar i nacken på en klasskompis.”
Debatt Skolupproret kräver: ”Huvudmannaskapet måste prövas”
Debatt Tusen hål att fylla – men samma svar när lärare ropar på hjälp.
Debatt ”Måste vi vänta på en tragedi”, frågar sig debattörerna.
Debatt ”En allvarlig lärarfientlighet cementeras i landet”
Replik ”Hårdare tag är ofta kortsiktiga gratislösningar – jag tror att det är fel väg att gå.”
Skolpolitik Vill ”stampa ut” vinsterna i skolan – föreslår ny utredning.
Debatt Anna Olskog bemöter argumenten från SKR och Almega: ”9 av 10 lärare är för”.
Krönika ”Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning.”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet
Debatt Centerpartiet kräver omtag om utvisningarna av artonåringar
Debatt ”Genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg”.
Debatt Litet utrymme för ledarskap bidrar till ”yrkeschock” för nya lärare
Debatt Uppmaningen: ”Vi vill bara ha en tydligt reglerad och dräglig arbetsmiljö”
Arbetsmiljö Här är några av de samlade ögonvittnesskildringarna från skolan.
Debatt Han ser en skola där läraren är upptagen med att ”serva elever med pennor och sudd”.
Debatt ”Skolan måste lära sig skilja läsinlärning från läsning som färdighet”
Krönika ”Ett försök att överbrygga glappet mellan beslutsfattare och vardagens realitet.”
Skolfinansiering Lämnade över 700 berättelser från skolan – nedladdad 18 000 gånger.
Debatt Lärare måste stå upp för NPF-eleverna, skriver Sabina Sandfuss
Forskning Vilka frågor från ditt klassrum vill du ha forskares svar på?
Arbetsbelastning Anna Olskog: ”Nödvändigt för att lärare ska orka med sitt uppdrag”.
Krönika ”Det är lärarfientligt och skadligt – och saknar dessutom evidens.”
Läs och skriv Mohamsson efter Ämneslärarens granskning: ”Pratas för lite om det.”
Våld i skolan Talet till offren och de anhöriga på årsdagen efter attacken.
Skolpolitik SKR och Mohamsson anklagar varandra i frågan om regleringar.
Debatt ”Desperata och slitna argument från Almega – det börjar bli provocerande”,
Krönika ”Jag hackar tänder över mycket dessa dagar”, skriver Maria Wiman.
Debatt Slår tillbaka: ”Generaliseringar, missförstånd eller rent av personangrepp”
Arbetsmiljö Namngav läraren på Tiktok – förnekar brott.
Debatt Hon ser elever lämna undervisningen för tidigt: ”Problemet är statusen”
Debatt ”Alla har inte vuxna omkring sig.”
Ledarkrönika ”Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns.”
Våld i skolan "De som var på Risbergska den dagen får leva med det resten av livet”.
Läsning Efter regeringens förslag: De vill se krav på daglig läsning – i alla ämnen.
Debatt Lärarens uppmaning till specialpedagogerna: ”Förklara hur det går till”
Arbetsbelastning Ser regeringens reform som ett slag mot den svenska modellen.
Betyg och bedömning Går vidare med nya betygsskalan och nya läroplanerna.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Arbetsbelastning Nu blir det reglerad tid för planering och undervisning: ”Positivt i alla delar.”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Övervägde skyddsstopp: ”Kändes kallare inne än utomhus”.
Betyg Så går regeringen vidare med nya betygen, enligt den lagrådsremiss som Vi Lärare tagit del av.
Skolpolitik Wimans bok till skolans makthavare: ”Kontakt mellan himlen och marken”.
Krönika ”Det här får vi inte säga – men det är sanningen om trasiga skolan.”
Särskilt stöd ”Vi sätter punkt för Gustav Fridolins läsa-skriva-räkna-garanti”
Arbetsmiljö Mohamsson: ”Lika för alla – oavsett skola och bostadsort.”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”