
Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Behörighet När lärarna erbjöds struktur och förutsättningar att utföra sitt jobb på Tjärnaängskolan så ökade lärarbehörigheten från 35 till 95 procent på tre år. Och Skolinspektionens tuffa kritik försvann.
Hösten 2018 hade Jenny Sandelin knappt landat som ny rektor på Tjärnaängskolan/Solviksskolan i Borlänge innan Skolinspektionen gjorde tillsyn.
– Vi fick nedslag på 16 av 17 punkter och jag måste nästan säga att jag tycker att Skolinspektionen gjorde fel när vi fick godkänt på den 17:e punkten som var bedömning. Skolinspektionens besök var det bästa som kunde hända mig som ny rektor på skolan. Vi fick svart på vitt vilka problem vi hade och sedan var det bara att kavla upp armarna och börja jobba, säger hon.
Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Jenny Sandelin hade varit rektor på andra skolor innan Tjärnaängskolan. Hon visste att skolan hade brottats med låga resultat i många år. Skolan låg i ett socioekonomiskt utmanande område. Men hon tyckte att jobbet skulle bli jättespännande.
– När man träffar kollegor från andra delar av Sverige så brukar de höja på ögonbrynen. Området har inte haft ett så himla bra rykte, säger hon.
Men hon märkte att det fanns en stolthet och kärlek till skolan bland många anställda.
Lärarbehörigheten på skolenheten låg kring 35 procent när hon tillträdde hösten 2018 vilket var långt under snittet för Borlänge kommuns grundskolor. Även kunskapsresultaten i Tjärnaängskolan var låga.
– Det var ett ganska problematiskt utgångsläge, utmanande, så vi fick dra ett streck och börja om från grunden helt enkelt och bygga strukturer och system som fungerade, säger Jenny Sandelin.
Det behövdes en tydlig struktur som gjorde det möjligt att hitta arbetssätt som fungerade för lärarna. Jenny Sandelin säger att det handlade om allt från att skapa scheman som fungerade till tid för personalen att mötas för exempelvis kollegialt lärande.
De behövde förutsättningar, stöd och rutiner för att kunna sätta fokus på undervisningen och på elevernas kunskapsresultat och välbefinnande.
I dag är behörigheten för de 34 undervisande lärarna nära 95 procent och elevernas kunskapsresultat är sakta på väg upp.
– När det gäller lärarna i fritidshemmet kan vi inte stoltsera med några 95 procent. Där har vi kämpat hårt men det är otroligt svårt att få behöriga lärare i fritidshem, säger hon.
De senaste åren har varit intensiva. Skolinspektionen har varit en ständig följeslagare på vägen. Efter inspektionens första besök hösten 2018 fick Tjärnaängskolan ett år på sig att rätta till problemen.
– Efter ett uppföljande besök hösten 2019 fick vi vårt slutgiltiga besked våren 2020 strax innan corona. Då hade vi grönt ljus på allting och det firade vi på hela skolan med tårta, säger hon.
Det är inte alltid som Skolinspektionens besök välkomnas med så öppna armar som på Tjärnaängskolan men Jenny Sandelin säger kort och gott:
– We love them!
Jenny Sandelin har inte erbjudit sina nyanställda lärare högre löner än andra skolor i kommunen. Hon tror snarare att framgången med att rekrytera lärare beror på de faktiska förändringarna som gjorts på Tjärnaängskolan och att de spritt sig till både före detta anställda och andra lärare.
Läraren Sara Rapp tycker att hon får vara "så mycket lärare" på Tjärnaängskolan. Foto: Privat
– Jag pratade idag med en av mina lärare, Sara Rapp. Hon sa att det är så fantastiskt roligt att arbeta här för att hon får vara ”så mycket lärare”. Hon beskrev det som att hon måste vara delaktig i elevernas kunskapsbildande på ett djupare plan än på andra skolor, säger Jenny Sandelin.
Att många lärare är så djupt intresserade och engagerade i sitt yrke speglas i det uttalandet tror Jenny Sandelin.
– Läraryrket är ju en profession som är otroligt komplex och mångfaldig. Det finns så otroligt många dimensioner i yrket och jag tror att det var det hon ville förmedla att man får utlopp för det på vår skola, säger Jenny Sandelin.
Även om lärare ofta är ensamma ledare i klassrummet så poängterar Jenny Sandelin att det är viktigt att ge förutsättningar för att öppna upp kollegiet. Ge lärarna tid till att tänka tillsammans kring vad som är svårt i ett specifikt ämne och hur de kan lära ut det som är svårt.
– Man måste tänka ända in i kaklet. Vi har jobbat med att skapa en bredd kring en allmändidaktisk del. Våra system och strukturer har varit i fokus men vi har även arbetat med innehållet i lektioner och undervisningen utifrån många olika aspekter i ett kollegialt samarbetssystem, säger hon.
Men det blir ingen förändring, säger hon, ifall inte var och en får tid att utveckla den gemensamma tanken till sin egen förståelse utifrån sina egna förutsättningar.
Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas
Idrottsläraren Nderim Rexhepi har återvänt till Tjärnaängskolan: "Vi är som en familj". Foto:Privat
Idrottsläraren Nderim Rexhepi, är en av dem som har återvänt till skolan. Han arbetade 8 år på Tjärnaängskolan innan han 2016 bytte arbetsplats. Men nu är han tillbaka på skolan både som lärare, skyddsombud och lokalt facklig för Lärarförbundet.
– Hitintills har jag inte ångrat mig en sekund. Jag tror att många nya har hört rykten om förändringarna och det har skapat en kedjereaktion och en positiv bild. Skolans personal och ledning har verkligen lagt ned jättemycket jobb på att förändra skolan, säger han.
Nderim Rexhepi ser skolan som sitt andra hem. Han älskar atmosfären bland personalen och eleverna.
– Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas. Det är svårt att med ord beskriva vad som gör den här skolan så unik men vi är som en familj, säger han.
Det senaste året har lokalsituationen på Tjärnaängskolan varit extra besvärlig efter en stor brand i maj 2020 då nästan halva skolan brann ned inklusive idrottshallen. Sedan dess har stora delar av undervisningen skett i provisoriska modulbyggnader inför flytten till Paradisskolan. Om sex veckor flyttar Tjänaängskolan med 200 elever i F-2 och Solängsskolan med 200 elever i åk 3-6 in i den nya skolbyggnaden.
Nderim Rexhepi säger att många elever och lärare längtar efter att få flytta in i den nya skolbyggnaden Paradisskolan. Den ligger ett par hundra meter från Tjärnaängskolan, mitt i bostadsområdet Tjärna ängar.
Runt om i Sverige har många kommuner stängt skolor i utsatta områden, bussat elever till andra skolor eller byggt nya skolor i de centrala delarna av kommunerna. Men i Tjärna ängar blir skolan kvar ”mitt i byn”. Eleverna som bor i området har dagligen kunnat se hur deras nya skola växer fram. Och nu återstår i princip bara lite trädplantering och att färdigställa skolgården. Jenny Sandelin säger att det finns dubbla känslor för den gamla skolbyggnaden bland elever och personal.
– Man säger att det sitter mycket kärlek i väggarna här men det sitter mycket annat också måste jag säga. Det har varit en ganska eländig skola så det är dags för en ny modern skola där det verkar finnas de allra bästa förutsättningarna för våra elever. Det kommer också att finnas ett allaktivitetshus där som är öppet med aktiviteter på eftermiddagar och kvällar. Nu är vi mitt i planeringen och längtar till flytten, säger hon.
1. Våga se vad skolan faktiskt inte kan. Plocka upp de delarna, skapa förändring och gå till botten med dem.
2. Äg dina processer och din förändringsprocess
3. Skapa förutsättningar för förändring och förståelse för förändring i personalen och sätt fokus på rätt saker. Vi har valt att lyfta upp undervisning som det absolut viktigaste. Sätt lampan på kärnuppdraget - undervisningen.
4. Ha alltid eleven i fokus. Längst en sådan här väg får man ibland påminna sig om: Vem är vi här för? Vad är det faktiskt vi ska göra?
Och vi är självklart här för att eleverna ska få de allra bästa möjligheterna att nå sina resultat.
LÄS ÄVEN
Elevernas resultat sköt i höjden – 3 tips för bättre studiero
Behöriga Anjuli sökte 50 jobb: ”Chockad”
Replik ”Lärare ska inte ha något som helst utrymme att använda ineffektiva och dåliga undervisningsmetoder”, skriver Linnea Lindquist.
Replik Större problem bakom sviktande läsning än brist på särskilt stöd, menar Oscar Björk
Debatt Anders Hill ser hur pendeln har svängt – men vad händer med AI:s framväxt?
Debatt Grundskolläraren Cecilia Wemgård efterlyser eftertanke i samtalet om AI i skolan.
Debatt Erfarne läraren listar tre faktorer som bromsar skolutveckling
Debatt Han översätter Lagerlöf till TikTok i sin uppmaning till skolministern: ”Våga investera”
Debatt ”Vi ser något helt annat är det vissa lärare upplever. Det är logiskt”
Debatt ”Pedagoger ska agera ´skolsköterska light´– en uppgift de saknar utbildning för”.
Debatt Förskollärarna har rättigheter – och det är dags att använda dem, skriver Anki Jansson.
Debatt Nya utbildningsministerns löften till Sveriges lärare.
Debatt ”Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer och huvudmän är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll” skriver en lärare.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag tar semester från klåfingriga politiker som vill in och joxa i mitt klassrum.”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.