Forskar på skolgårdar – hårdare lagar för marsvin än barn

En bild av barn i leriga stövlar, med uteleksaker i händerna. Man ser inte deras ansikten och en genrebild av ett marsvin
Foto: Linnéa Tammerås/AdobeStock

Det saknas lagkrav på yta för förskole- och skolgårdar – men inte för marsvin.

För marsvin finns lagkrav på hur stor yta de ska ha – men inte för barn.
I ett pilotprojekt undersöker forskare rättsfall som prövar barns utemiljö vid förskola och skola.
– Vi hoppas kunna komma med konkreta råd som ökar kommunernas handlingskraft att värna om barns utemiljöer i staden, säger Linnéa Fridell, adjunkt vid SLU.

En tidigare granskning från Vi Lärare visar att skolgårdarna krymper.

Planering och byggande av skol- och förskolegårdar regleras av plan- och bygglagen, PBL, men det finns inget lagkrav som styr hur stora skol- och förskolegårdar måste vara. Lagkrav som finns för till exempel hålla marsvin och hamstrar.

Linnéa Fridell

I till exempel Malmö och Helsingborg har frågor om förskolegårdarnas storlek gått till rättegång.

Går igenom domar

– Men i dagsläget finns ingen prejudicerande dom där rådande lagstiftning kunnat försvara vad som enligt forskning anses som en god utemiljö, säger Linnéa Fridell.

Nu ska hon och forskarkollegorna Lisa Norfall och Maria Kylin gå igenom domar i ämnet.

– Vi vill titta vidare på fallen och undersöka vilka argument som förs, och hur man hänvisar till bland annat plan- och bygglagen och Barnkonventionen.

Forskarna samarbetar också med tjänstemän i Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö och Helsingborg. Tanken är att forskarna ska få veta mer om hur kommunerna resonerar kring skol- och förskolegårdars utformning.

– Vi vill veta vilka utmaningar och behov som finns i den kommunala planeringspraktiken, kopplat till frågan hos kommunerna, säger Linnéa Fridell.

”Sent i processen”

En anledning till att barns utrymme minskar tror hon beror på att barns platser kommer in för sent i planeringsprocessen, när kommuner planerar förskolor och skolor.

– I grunden handlar det om de stadsbyggnadsprinciper som råder och de ekonomiska intressena som styr stadsbyggandet, ofta vill man bygga en tät och blandad stad där utrymme för barnen och deras platser kommer i andra hand, säger Linnéa Fridell.

LÄS ÄVEN:

Ny statistik: Skolgårdarna bara fortsätter att krympa

Svenska skolgårdar krymper