Ny antikrångel-rapport kan frigöra tid för lärare
Ella Kardemark, SKR, hoppas minska lärarnas onödiga administration.
Arbetsbelastning
Sex av tio lärare uppger att administration är en stressfaktor.
Nu har Sveriges kommuner och regioner tagit fram en ”antikrångel”-rapport med förslag.
– Min förhoppning är att det ska bli mindre administration för lärarna, säger Ella Kardemark, ordförande för SKR:s programberedning.
Sex av tio högstadielärare uppger i Talis 24 att administration bidrar till stressen på jobbet.
En faktor är tillsynen av skolan, menar Ella Kardemark, ordförande för programberedningen inom SKR som tagit fram rapporten ”Antikrångel – välfärden med kärnuppdraget i fokus”.
– Det är positivt att SKR uppmärksammar den växande administrationen i skolan. Men problemet är större än krångliga rutiner. Det handlar om ett uppdrag som blivit otydligt, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Anna Olskog
En miljard om året
En miljard kronor om året – så mycket räknar programberedningen inom SKR med att tillsynen av skolorna kostar varje år, stat och kommuner sammanlagt.
Tillsynen kräver också administration, vilket leder till personalkostnader som kunde ha gått till annat.
Därför föreslår antikrångelberedningen att tillsynen av skolan bör förändras, kanske genom att slå ihop Skolverket och Skolinspektionen till en myndighet som sköter både rådgivning och inspektion – ungefär som Skatteverket.
Uppmaningar till kommuner
Men antikrångelrapporten kommer även med uppmaningar till lokala politiker och tjänstemän.
– Jag tror det finns en rädsla för att göra fel kontra tillsynsmyndigheterna. Kvittot för ett gott resultat ska vara att barn får godkända betyg, inte att vi har en fin processkarta, säger Ella Kardemark, till vardags Kristdemokratisk politiker i Halmstad.
Vad vill du säga till rektorerna?
– Utifrån hur tillsynen ser ut idag, så bygger det i mångt och mycket på administration och man vill ha hängslen och livrem. Jag hoppas att de ska vara så trygga i sin arbetsroll att de hittar en nivå som också är ”good enough”, men givetvis lever upp till lagkraven, säger hon.
Vems fel är överadministrationen?
– Det går inte att peka ut någon enskild skyldig, det är en samhällsutveckling. En del handlar om ökade lagkrav som kräver att man lämnar in uppgifter. Stora delar av administrationen kommer av godo, vi vill ha en god verksamhet, medarbetare vill göra ett gott arbete. Men det slukar resurser som kunnat gå till annat, säger Ella Kardemark.
Antikrångelrapporten finns publicerad på SKR, och hennes förhoppning är att politikerna i kommuner och regioner kommer att använda den för att genomlysa det administrativa arbetet.
”Mindre adminstration”
– Min förhoppning är att man som lärare känner att administrationen blir mindre än idag och att man själv känner att den görs för att det är saker som är viktiga att beskriva och att det är värdeskapande för elever eller för arbetet. Inte att man sitter och gör saker för att man alltid gjort så, säger Ella Kardemark.
Men Anna Olskog menar att det krävs hårdare tag mot administrationen.
– Mycket av det som tar av oss lärares tid beror på kommunala övertolkningar som inte ens finns i styrdokumenten. Därför behövs en tydligare nationell styrning som säkerställer att vi lärares tid används till undervisning och elevernas lärande. Reglerad undervisnings- och planeringstid, stödpersonal och fungerande system är vägen framåt. Inte fler ”goda exempel”, säger hon.
Så vill SKR minska administrationen
- Gör om tillsynen: Skolinspektionen driver dokumentation, och SKR menar att ”fokus på dokument och formalia gör att det ofta är pappren och inte verksamheten som tillsynas”. SKR vill att Skolinspektionen ska ändra arbetssätt som leder till mindre administration för kommunerna.
- Lokalpolitiker och chefer övertolkar lagkraven, ett exempel är det systematiska kvalitetsarbetet i skolan.
- Inför gemensamma standarder som går att automatisera, till exempel för frånvarorapportering.
Källa: ”Antikrångel – välfärden med kärnuppdraget i fokus”, SKR
LÄS ÄVEN:
