Larmet: Sämre lärande när ämnena svämmar över

Tiden är en ständig bristvara i klassrummen. När Ämnesläraren i en tidigare enkät frågade 5 000 lärare om eleverna får tillräckligt mycket mängdträning och färdighets­träning i skolan svarade 2 av 3 lärare nej.

– Stoffträngseln är stor samtidigt som tiden nästan är densamma som förut. Man hinner inte mängdträna med eleverna, säger Lena Elvér, SO-lärare på Stenbackaskolan i Karlshamn.

Hon tar geografi som exempel.

– Kartkunskap tar tid, både digitalt och analogt. Hur ser världen ut, vad heter olika platser? Tyvärr blir de här kunskaperna ganska ytliga och ändå är ju geografikunskaper något man har nytta av hela livet, säger hon.

Samhällorienterande ämnen särskilt drabbade

Både i grundskolan och i gymnasiet hör de samhällsorienterande ämnena till de som lider mest av stoffträngseln, visar en ny undersökning från Sveriges Lärare. Hela 85 procent av historielärarna på gymnasiet anser att stoffträngseln är mycket eller ganska stor. Bland deras kollegor i grundskolan är andelen lite lägre, 68 procent.

– Stoffträngseln i NO och SO gör att man snabbt går vidare, konstaterar Ulrica Solver-Gustafsson, lärare i SO och teknik på Pops Academy Karl Johan.

Upplevelsen av stoffträngsel tenderar att bli något kraftigare ju högre upp i årskurserna man kommer. Men redan i lågstadiet är den påtaglig, 32 procent av lågstadie­lärarna anser att den är mycket eller ganska stor.

– Stoffträngseln gör att man inte hinner repetera och färdighetsträna i den utsträckning som behövs. Jag tror även att elever på lågstadiet gör så mycket gemensamt arbete att de inte lärt sig hur de löser uppgifter på egen hand, säger Emma Edeslätt, F–6-lärare på Bromma enskilda skola i Stockholm.

Vill ha mer nötning av faktakunskaper

En lärare som vill vara anonym menar att stoffträngseln ställer till det i de lägre årskurserna:

– Jag önskar mer grundläggande mängdträning i lägre åldrar och nötning av faktakunskaper och förmågor. Som exempel handlar det om stavningsregler, att träna på strategier för att läsa texter och tabellkunskaper.

Hanna Ericsson, lärare i svenska och religion på Tullinge gymnasium utanför Stockholm, pekar på problemet med att skolor själva får välja hur många undervisningstimmar ett ämne ska ha.

– Ofta tas timmar från exempelvis svenska och läggs på matematik eftersom man tittar på antal F i slutbetygen. Förlusten blir i stället att eleverna inte når lika höga betyg som de kanske skulle ha kunnat göra om de hade fått mer tid i ämnet man tagit tid ifrån, säger hon.

Ytterligare ett problem är att så mycket tid försvinner från undervisningen på grund av nationella prov, studie- och yrkesvägledning och andra inslag. När en av Lena Elvérs kollegor följde upp svinnet visade det sig att 20 procent av undervisningstiden faller bort.

– Man behöver titta på hur mycket undervisningstid man verkligen har under ett läsår, inte på hur det ser ut på papperet, säger Lena Elvér.

Musikläraren: All träning måste ske i klassrummet

Lärare i musik och andra praktisk-­estetiska ämnen brottas ständigt med stoffträngseln, understryker Carina Christiansen, förstelärare i musik på Solskiftesskolan i Österåker.

– Det är otroligt mycket man ska hinna med. Barn har inte ett piano hemma i dag som många hade förr. All träning måste ske i klassrummet och det blir svårt, särskilt om du har helklass.

En del av stoffträngseln i musik handlar även om att de praktiska och teoretiska betygskriterierna inte hänger ihop, menar hon.

– Du ska kunna spela och sjunga och sedan ska du kunna skriva om musikens påverkan och historia. Jag anser att de praktiska momenten måste få väga tyngre och ser hellre att de teoretiska kunskapskraven handlar mer om att eleverna ska förstå vad som händer när de till exempel drar i en sträng på gitarren, säger Carina Christiansen och fortsätter:

– Jag säger inte att musikhistoria är oviktigt, men det blir problematiskt när de teoretiska kunskapskraven ligger på universitetsnivå. Man bör fundera noga över i vilken årskurs de ska komma in.

Källa: Sveriges Lärare