Att övningarna har samma struktur, även om innehållet som repeteras byts ut, gör att eleverna alltid vet vad de ska göra, till exempel när det är dags för en ”brain dump”, berättar Erika Bylund.
Till startsidan
Lärarna Johanna Nilsson, Maria Andersson Ekman och Erika Bylund undervisar i olika ämnen och årskurser, men arbetar alla med framplockning på ett likartat sätt.
Fokus
Fem minuters repetition på alla lektioner, i alla ämnen. På Håsta skola i Hudiksvall har testbaserat lärande blivit en självklar del av skoldagen.
– Enkelt men otroligt effektivt, säger forskaren Bert Jonsson.
Skriv ned allt du kommer ihåg om Sveriges riksdag. Ställ tre frågor till din kompis om Egyptens pyramider. Kolla om fyrans multiplikationstabell sitter med hjälp av flashcards.
Det handlar inte om några avancerade, tidskrävande övningar. Tvärtom är principen för testbaserat lärande enkel: Eleverna får på olika sätt testa vad de minns från tidigare lektioner och träna på att plocka fram informationen från långtidsminnet.
Bert Jonsson
Ändå är det en oerhört effektiv form av repetition som gör att kunskaperna fastnar, enligt Bert Jonsson, docent i psykologi och professor i beteendevetenskapliga mätningar.
– Det är ett komplement till undervisningen som vi vet fungerar. Metoden har ett överväldigande stöd av hundratals studier. Den är också lätt att implementera i en skolkontext, säger Bert Jonsson.
Tillsammans med forskarkollegor från Umeå universitet har han introducerat repetitionsmetoden på flera skolor. En av dem är Håsta skola, en F–6-skola i Hudiksvall, som började jobba med testbaserat lärande för tre år sedan.
Här har lärarna, med forskarnas stöd, tagit fram och testat olika övningar som alla kan ha nytta av i undervisningen, oavsett årskurs och ämne, berättar Erika Bylund, förstelärare i svenska.
– Varje lärare måste så klart anpassa innehållet i en uppgift till det aktuella ämnesområdet, men uppgiftens struktur behöver inte ändras. Alla kan arbeta med framplockning på ett likartat sätt, säger hon.
Att övningarna har samma struktur, även om innehållet som repeteras byts ut, gör att eleverna alltid vet vad de ska göra, till exempel när det är dags för en ”brain dump”, berättar Erika Bylund.
Många lärare på skolan har valt att inleda lektionerna med en övning där eleverna arbetar aktivt med framplockning i fem till tio minuter. Det kan till exempel handla om att eleverna får göra en ”brain dump” och skriva ned allt de minns från förra lektionen.
– Det upplägget funkar oavsett om ämnet är geometriska objekt, asagudar eller fotosyntes. I och med att eleverna känner igen övningarnas upplägg, så behöver de inte heller lägga någon tid på att lista ut hur de fungerar, säger Erika Bylund.
Att övningarna används av alla lärare och att kollegorna delar erfarenheter med varandra har gjort det lätt att införliva repetitionsarbetet i undervisningen, tycker Johanna Nilsson, lärare i årskurs 3.
– Den stora förändringen är att det inte bara är jag som lärare som repeterar det vi arbetat med, utan att eleverna själva är aktiva och att alla på ett strukturerat sätt får göra en framplockning av kunskap. Det handlar inte om att göra om hela lektionsupplägg, utan om att lägga till ett moment, säger Johanna Nilsson.
Läraren Maria Andersson Ekman, som undervisar i förskoleklass, håller med.
– Övningarna är korta och inarbetade, så det är inte särskilt krävande varken för eleverna eller för oss lärare. Men vi har ändå fått ett mycket grundligare och mer strukturerat repetitionsarbete, säger hon.
Om det också har förbättrat elevernas långsiktiga lärande och resultat är för tidigt att svara på, enligt Erika Bylund. Men redan nu har lärarna haft nytta av metodiken, menar hon.
– Det blir väldigt tydligt för oss vad eleverna kan och – framför allt – vad de inte kan. Det gör att vi lättare kan identifiera svårigheter och planera hur vi ska rikta den fortsatta undervisningen.
Upplever era elever framplockningen som trist tragglande?
– Nej, tvärtom. Eleverna gillar tydligheten. Att de vet vad som förväntas av dem och att övningarna återkommer har skapat ett lugn, säger Erika Bylund.
Fem råd från forskaren Bert Jonsson och lärarna på Håsta skola till lärare som vill börja arbeta med testbaserat lärande.
Lärarnas larm: Därför nöter vi för lite i skolan
Wyndhamn: Skolan har skadligt stort fokus på analys
Forskaren: Att lyckas är viktigare drivkraft än lust
Både kunskapssyn och läromedel måste uppdateras
Här får eleverna repetera smart – i alla ämnen
Hjärnforskaren: Så nöter man på ett smart sätt
Läsning Erik Cardelus bästa tips inför läslovet.
Krönika Svenskläraren: Var kan man finna botemedlet mot funktionell dumhet?
Debatt ”Är övningar i att minnas och recitera gammalmodiga och utan värde? Tvärtom.”
Krönika Svenskläraren: All fortbildning jag erbjudits har varit ytterst begränsad.
Betyg ”Viktiga signaler som vi måste ta på allvar.”
Debatt Svenskläraren: Som vanligt debatteras skolan utan att lärare får komma till tals.
Debatt ”Det är där som läsutvecklingen och kanonskapandet sker – på riktigt.”
Priser ”En väckarklocka, som nådde ända till regeringens miljardsatsning på läsning.”
Krönika Svenskläraren: Finns det något mer rogivande?
Fortbildning Ny studie: Var tredje tysklärare får ingen fortbildning alls.
Guider & tips Expertens fem bästa tips.
Debatt ”Ger nycklar till identitet, kultur och nya perspektiv.”
Läromedel Forskaren: Elever och lärare förtjänar riktiga läroböcker.
Franska ”Att kunna ett språk är att kunna tala språket.”
Reportage ”Även för de mest hämmade eleverna har det lossnat.”
Debatt Svenskläraren: Resultatet blir växande skillnader i vad elever faktiskt lär sig.
Läraryrket Svenskläraren: ”Nja, inte helt.”
Krönika Svenskläraren: Om jag svarar på dem gör jag både mig själv och eleven en otjänst.
Forskning Forskaren: Många elever känner sig orättvist bedömda.
Lektionstipset Svenskläraren: ”Det här är poesi, 100 procent.”
Krönika ”Allting kan ju inte bara vara inom den bekväma komfortzonen jämt.”
Fokus Stor granskning: Rädslorna som får elever att tystna.
Fokus ”Lärare har väldigt olika uppfattningar om hur elevernas ångestfyllda känslor bäst hanteras.”
Fokus Lärarna vittnar om en eskalerande talrädsla: ”Djup skräck”.
Fokus Läraren: Elever som kan prata ger ett smart och kvickt intryck.
Fokus Läraren: ”Det är totalt snedvridet”.
Fokus Språkläraren: ”Det vore förödande”.
Krönika Ämneslärarens redaktör: Tack för ert mod!
Läsning Dömdes ut som ”pedagogisk undermåligt” och ”en samhällsupplösande smörja”.
Digitalisering Ny granskning: Här är ämnena där det sker oftast.
Skolverkets läslistor Två av tre lärare ratar listorna: ”Dödar lusten”.
Skolverkets läslistor ”Helt orealistiskt att våra lässvaga elever ska klara de här böckerna.”
Skolverkets läslistor Läraren: ”Vi har inte en krona att köpa böcker för.”
Skolverkets läslistor Kanonutredaren skeptisk till frivilliga läslistor i skolan.
Skolverkets läslistor ”Håller man inte med – prata om det och gör egna listor.”
Skolverkets läslistor ”Många av böckerna är läsdödande i stället för läsfrämjande.”
Skolverkets läslistor ”Listorna framstår som aningens spretiga och urvattnade.”
Läsning Svenskläraren: För mig finns ett uppenbart värde i detta tvång.
Krönika ”Gör mig alldeles varm inombords.”
Forskning Ny studie: Ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor.
Forskning Forskaren: Jag såg en tydlig progression.
Läsning Lärdomen: Anpassa undervisningen efter verkligheten.
Debatt ”Låt oss inte byta ut demokrati mot diktat.”
Debatt Läraren: Svår utmaning att våga stanna i dessa samtal.
Läsning ”Det aktiverar både kroppen och hjärnan.”
Läsning ”Det har varit en fantastisk resa, som en dröm som gått i uppfyllelse.”
Debatt Gymnasieläraren: Måste erkänna verkligheten utan att fastna i den.
Krönika ”Den kan bli precis hur stor som helst.”
Forskning Forskaren om varför lärare lyfter fram hemskheter.
Gymnasieskola ”Osäkerhet kring hur reformen kommer att fungera i praktiken.”