Får läraren vara en enstöring?
Aktuellt Kollegialt samarbete och gruppdiskussioner. Föräldrar som mejlar och messar. Det blir allt svårare för en lärare att vara en ensamvarg och sköta sig själv. Går det ens? Eller har en introvert lärare inte längre någon plats i skolan?
Vi lever i en värld som favoriserar extroverta människor som gillar sociala sammanhang.
Det gäller i hög grad för lärare. I dagens skola blir kraven allt högre på kollegialt samarbete, att hitta gemensamma mål och ha en stark grupptillhörighet.
Något som kan göra det svårt för introverta lärare som ofta hellre sköter sina arbetsuppgifter på egen hand.
Så här berättar Gustav, som är NO- och matematiklärare, 7–9, på en skola i södra Sverige:
Jag mår inte bra av att ständigt tvingas till gruppaktiviteter med mina kollegor, men jag är en bra lärare. Kan inte det räcka? Gustav, NO- och matematik-lärare 7–9
– Jag är rätt tystlåten av mig och avskyr studiedagar med kollegorna. Det är ett ständigt planlöst ostrukturerat babblande som inte ger mig ett dyft. Efteråt brukar jag vara helt slut. Jag klarar inte heller olika typer av samkväm med kollegorna då jag är urusel på ”kallprat”. Det ser jag ingen nytta med och har heller inget behov av att lära känna mina kollegor privat. Men jag älskar mitt ämne och att undervisa mina elever. Och jag gör det bra. Kan inte det räcka? Måste jag också ständigt tvingas till olika gruppaktiviteter som jag inte mår bra av?
Elisabeth Mossberg.
Enligt läroplanen ska undervisningen individualiseras och ”anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov”. Men vad gäller för lärarna – kan de också kräva att få en individualiserad arbetsmiljö?
– I arbetsmiljölagen står det ordagrant att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Det ska vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. I praktiken kan det här tolkas som att en lärare så att säga är anställd i befintligt skick. Och även att en introvert lärare har rätt till en anpassad och god arbetsmiljö, säger Elisabet Mossberg, ombudsman på enheten för avtal och juridik på Lärarförbundet.
För några år sedan kom flera uppmärksammade böcker om att vara introvert. Bland annat Susan Cains bästsäljare Tyst.
Hennes andemening är att introverta personer underskattas, ja till och med förtrycks, i dagens samhälle där allt mer handlar om att höras och synas.
Men den introverta kraften är viktig och behövs. Ofta är den en förutsättning för att kunna lyssna, analysera och reflektera och på så sätt föra utvecklingen framåt. Dessutom är det inte samma sak att vara introvert och blyg, framhåller Susan Cain. Introversion styr inte hur du beter dig i en social situation, utan hur du upplever den.
Anna, som är bildlärare i årskurs 4–9 i en skola strax utanför Stockholm, är inne på samma spår.
Även om jag trivs bra med mina kollegor blir jag väldigt trött av alla diskussioner och samarbeten. Jag sitter oftast tyst och behöver smälta vad de säger. Anna, bildlärare 4–9
– Jag gillar att prata inför min klass och betraktar mig inte som blyg egentligen. Däremot behöver jag mycket tid för mig själv för att få energi och må bra. Även om jag trivs bra med mina kollegor blir jag väldigt trött av alla diskussioner och samarbeten. Jag sitter oftast tyst och behöver smälta vad de säger. Men det jobbigaste är alla kontakter med vårdnadshavare som mejlar och messar även när jag är ledig, berättar hon.
Kristian Hansson, som är sakkunnig för skola och utbildning på Arbetsmiljöverket, ser hur arbetsbelastningen för lärare ökar allt mer.
– Det är vanligt att känna press över att många föräldrar har krav på att lärare hela tiden ska vara tillgängliga för frågor. Något som i ännu högre grad kan tänkas vara ett problem för introverta personer. Det är arbetsgivarnas ansvar att följa upp och åtgärda källorna till belastning. Men i stort efterfrågar de lärare jag är i kontakt med fler gemensamma arenor i stället för mer ensamarbete, konstaterar Kristian Hansson.
Elisabet Mossberg, ombudsman på Lärarförbundet, framhåller att gemensamma arenor som exempelvis kollegialt lärande förutsätter en trygg arbetsmiljö där alla, även de tystlåtna, har möjlighet att komma till tals.
– En introvert person kan behöva längre startsträcka för att öppna sig och prata. Ibland kan även behövas principiella diskussioner om vem som leder och vilka som får plats i arbetslaget. Det är allas ansvar att fundera över hur samarbetet fungerar och om det finns trygghet i gruppen. Kanske innebär det att de som talar mycket i stället ger tid och utrymme till andra, säger hon.
Elisabet Mossberg har lång facklig erfarenhet men har inte stött på problem som är direkt kopplade till introverta lärare men tror att det kan finnas ett mörkertal.
– En återkommande fråga är att många lärare uppfattar att det inte är högt i tak på arbetsbetsplatsen. I grund och botten kan det mycket väl handla om att några är introverta och upplever att de inte kommer till tals eller att de mår dåligt i arbetsmiljön, säger hon.
Elisabet Mossberg framhåller att en lärare alltid kan vända sig till sitt lokala skyddsombud, som har sekretess, för att få eventuell hjälp att hitta strategier för att få en bättre arbetsmiljö.
Skyddsombudet kan även föra fram önskemål om en skyddsrond där det görs en genomgång av den psykosociala arbetsmiljön på skolan. På så sätt undersöks hur medarbetarna mår och hur de upplever sitt arbete, vilket i sin tur leder till att arbetsgivaren har en skyldighet att rätta till eventuella problem. Något som på sikt kan underlätta för introverta lärare.